Byggnadsarbetare i Sydafrika.

Byggnadsarbetare i Sydafrika. Värlsbanken finansierar bland annat investeringar i infrastruktur, som vägar, energi och vatten

Foto: Trevor Samson/World Bank

Bistånd via Världsbanken

Om Världsbanken

Publicerad: 3 december 2009 Uppdaterad: 7 april 2015

Världsbanken är inte en bank i vanlig mening, utan snarare världens största biståndsorganisation. Den ägs av sina 188 medlemsländer och har som syfte att bidra till ekonomisk tillväxt och att minska fattigdomen i världen.

Världsbankens verksamhet är mycket bred och innefattar stöd till ekonomisk tillväxt som kan skapa sysselsättning och möjlighet för människor att ta sig ur fattigdom. Stödet sker genom lån och gåvor till låg- och medelinkomstländer.

Banken finansierar också investeringar i infrastruktur, som vägar, energi och vatten, liksom uppbyggnad av sociala strukturer inom till exempel rättsväsende, utbildning och hälsa

Världsbankens projekt handlar oftast om att bygga övergripande samhällsstrukturer, exempelvis utbildningsväsende och hälsovårdssystem, snarare än skolor och sjukhus.

Världsbanken är tillsammans med Internationella valutafonden, IMF, en del av det så kallade Bretton Woods-systemet  och har dessutom status som FN-organ.

Målet för Världsbanken var från början att bistå länder med kapital för produktiva investeringar i åter­upp­byggnads­arbetet efter andra världskriget. Under 50- och 60-talen låg tonvikten framför allt på utlåning till fysisk infrastruktur, under 70-talet på human­kapital, hälsa och utbildning.

Under 80-talets skuldkris började Världsbanken (och IMF) att ställa krav på låntagarnas ekonomiska politik som villkor för utlåning. Detta skedde inom ramen för så kallade strukturanpassnings­program, som ofta inkluderade krav på handelsliberalisering, privatisering och avreglering.

Banken reformeras

I mitten på 90-talet inleddes ett omfattande reformarbete av Världsbanken. Satsningar på sociala skyddsnät och andra åtgärder för att lindra effekterna på de fattigaste delarna av befolkningen inkluderades i strukturanpassnings­programmen. Fattigdoms­bekämpning i bred bemärkelse blev det övergripande målet snarare än enbart ekonomisk tillväxt.

Stödet svängde också från infrastruktursatsningar till satsningar på mjuka sektorer. Det fastställdes att Världsbankens insatser på landnivå skulle utgå från fattigdomsstrategier (Poverty Reduction Strategies, PRS) som författas av mottagar­ländernas egna regeringar.

Idag är dock pendeln delvis på väg att svänga tillbaka. Bland annat försöker banken få mer pengar till väg- och kraftprojekt i Afrika.

Banken har också med sitt stora kunnande inom området fått en allt viktigare roll som rådgivare i utvecklingsfrågor till regeringar i utvecklingsländer.

Idag är bankens mål att:

  • bekämpa fattigdom på ett sätt som ger bestående resultat
  • hjälpa människor att hjälpa sig själva och sin miljö genom att bidra med resurser och kunskapoch genom att främja partnerskap mellan de offentliga och privata sektorerna.
  • vara en högklassig institution som kan locka till sig personal med hög kompetens som också är lyhörd för mottagarländernas behov.

En stor del av utbetalningarna är gåvor

Världsbanken består främst av två delar. Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD, ger lån med relativt låg ränta till medelinkomstländer med hjälp av pengar som Världsbanken lånar upp på den internationella kapitalmarknaden. Det andra delen, Internationella utvecklingsfonden, IDA, riktar sig mot de fattigaste länderna och använder sig av pengar som vissa industrialiserade länder donerat till en särskild IDA-fond. IDA kan antingen ge räntefria lån med lång amorteringstid eller rena gåvobidrag. 

Bidragen kan ske i form av programstöd till hela sektorer eller delsektorer, till exempel yrkesutbildningssektorn eller för att dra fram hushållsvatten i hela landet. Bidrag kan också ges som projektstöd till exempelvis ett vattenkraftverk, en hamnrenovering eller ett skogsutvecklingsprojekt.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän