Genom att satsat på fler och bättre utbildade barnmorskor kan hundratals kvinnor räddas till livet, varje dag.

Fotograf UNFPA

Genom att satsat på fler och bättre utbildade barnmorskor kan hundratals kvinnor räddas till livet, varje dag.

Erika Nilsson

Fotograf UNFPA

Mödravården i Kambodja är bristfällig och mödradödlighet och barndödlighet ligger på mycket höga nivåer som har förblivit oförändrade under de senaste tio åren.

Kristina Engelin

Fotograf UNFPA

Antalet länder som deltar i Barnmorskeprogrammet beräknas uppgå till 26 år 2010, från att ha varit 12 länder under programmets första år.

Kristina Castell

Fotograf UNFPA

Det är viktigt att sprida kunskap om att utbildade barnmorskor har en specialkompetens som är avgörande för att sänka mödradödligheten och förbättra kvaliteten på förlossnings- och mödravård.

Exempel på samarbete med FN

Svenska barnmorskor bidrar med sin kunskap

Publicerad: 2 maj 2011 Uppdaterad: 1 juli 2014

Sverige är drivande när det gäller satsningar på att förbättra mödravården i världens fattigaste länder. Som del i det arbetet har fyra svenska barnmorskor sänts ut av Sida för att arbeta med FN:s befolkningsfond, UNFPA, och Världshälsoorganisationen, WHO, i Bangladesh, Nepal, New York och Kambodja.

Nästan tusen kvinnor dör varje dag i samband med graviditet och förlossning, i princip uteslutande i utvecklingsländer. Runt 80 procent av dem skulle kunna räddas om de fick rätt vård, enligt FN:s befolkningsfond, UNFPA. Men så många som en tredjedel av alla kvinnor i utvecklingsländer som födde barn förra året gjorde det utan att få någon som helst hjälp från utbildad förlossningspersonal.

Sveriges regering satsar mycket på mödravård och förlossningsvård i utvecklingsländer, vilket faller inom arbetet med att uppnå FN:s millenniemål nummer 4 (minska barndödligheten) och 5 (minska mödradödligheten). Bland annat har fyra svenska barnmorskor skickats ut av Sida på så kallade JPO-tjänster (Junior Professional Officer) till Bangladesh, Nepal, New York och Kambodja där de arbetar för UNFPA och WHO.

Anna af Ugglas med och utformar första barnmorskeutbildningen i Bangladesh

Anna af Ugglas, som har arbetat som barnmorska i Sverige i tjugo år, kom till Bangladesh i augusti 2010. Där arbetar hon nu som teknisk sakkunnig inom UNFPA:s Barnmorskeprogram. Hon ingår i ett team som, tillsammans med landets myndigheter, lägger grunden till barnmorskeyrket i landet. Där det tidigare bara funnits korta vidareutbildningar för sjuksköterskor, utformas nu landets första riktiga barnmorskeutbildning. Under 2010 kommer 120 barnmorskor att utexamineras, de första i april månad.

 - Vi är med och skapar en helt ny yrkeskår, säger Anna af Ugglas, per telefon från Dhaka. Jag tror att man har förstått att genom att utbilda barnmorskor kan man få ner mödradödligheten. Det är ett otroligt meningsfullt arbete och det är väldigt angeläget att arbeta med de här frågorna i Bangladesh. Som svensk barnmorska kommer man med ett annat bagage, en annan syn på barnmorskans roll i hälsosystemet. Det kan komma till hjälp här, men det är också viktigt att vara ödmjuk inför olikheterna.

I Bangladesh går utvecklingen i rätt riktning – antalet kvinnor som föder barn vid vårdkliniker har ökat och mödradödligheten sjunkit under de senaste tio åren – tack vare att landets myndigheter valt att satsa på mödravården. Men mycket återstår att göra. Bangladesh är fortfarande ett av de sex länder i världen som tillsammans står för hälften av alla fall av mödradödlighet varje år. Trots att antalet kvinnor som söker upp vårdkliniker ökar, föder runt 75 procent av kvinnorna fortfarande barn i hemmen, utan utbildad förlossningspersonal.

Kristina Castell lobbar för barnmorskor i Nepal

I Nepal har mödradödligheten halverats sedan början av 1990-talet, men antalet kvinnor som dör i samband med graviditet och förlossning är ändå fortfarande bland det högsta i världen – 380 per 100 000 kvinnor, enligt FN. Skillnaderna inom landet är enorma. Medan mödravården blivit bättre i städerna, har fattiga kvinnor på landsbygden fortfarande mycket begränsade möjligheter att få vård.

Kristina Castell är barnmorska från Göteborg och arbetar för UNFPA i Kathmandu sedan februari 2010 inom det svenska JPO-programmet. En viktig del av hennes arbete går ut på att sprida kunskap om varför barnmorskor behövs – en yrkeskår som idag inte finns i Nepal.

 - I Sverige har vi en historia av att barnmorskor bidragit till att minska mödradödligheten och vi vet att det har fungerat där, säger hon. Det handlar också om jämställdhet. Vi har sett att när kvinnors status förbättras, så förbättras också mödravården. Det är ett viktigt perspektiv att ha med sig, även om det självklart är en annan situation i Nepal.

I Nepal har man satsat på så kallad Skilled Birth Attendance, ”utbildad förlossningspersonal”, vilket bygger på korta påbyggnadskurser, ofta runt två månader, för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i förlossningsvård. Det har bidragit till att fler får vård och att mödradödligheten minskat, men Kristina Castell menar att det är viktigt att sprida kunskap om att utbildade barnmorskor har en specialkompetens som är avgörande för att sänka mödradödligheten och förbättra kvaliteten på förlossnings- och mödravård.

Kristina Engelin tar barnmorskerollen från Malmö till Manhattan

Kristina Engelin har arbetat som barnmorska i södra Sverige i över tjugo år, men har nu lämnat ungdomsmottagningen i Malmö, där hon senast arbetade, för ett kontorsjobb på Manhattan. Där arbetar hon vid UNFPA:s huvudkontor som expert inom Barnmorskeprogrammet, vilket startades 2008 tillsammans med International Confederation of Midwifes, med stöd av Sida.

Hon deltar i det övergripande arbetet med att administrera programmet som riktar sig till ett tjugotal av de länder i världen där mödradödligheten är som högst. Arbetet går ut på att analysera brister och behov av insatser när det handlar om barnmorskors roll.

 - Det har varit stort fokus på barnmorskors viktiga roll inom mödravård och förlossningsvård under de senaste åren, säger Kristina Engelin på telefon från New York. Det märks tydligt i antalet förfrågningar vi får från länder som vill delta i programmet, det har varit en väldig efterfrågan. Jag känner att jag här kan bidra med mina erfarenheter som klinisk barnmorska på ett annat plan. Jag kan genom min yrkeskunskap vara med och se vad som behövs.

Vägen från vården till kontorsstolen gick via en internationell mastersutbildning i Development and Management vid Lunds universitet, en Sida-finansierad utbildning som tar fasta på hur olika yrkeskompetenser kan användas inom utvecklings- och biståndsarbete.

 - Det är viktigt att olika yrkeskårers perspektiv tas tillvara inom FN, säger hon. Det är bra att barnmorskors perspektiv nu lyfts upp och integreras i olika delar av FN:s arbete tillsammans med andra yrkeskårers kompetenser.

Antalet länder som deltar i Barnmorskeprogrammet beräknas uppgå till 26 år 2010, från att ha varit 12 länder under programmets första år. Inom FN pågår samtidigt ett stort arbete med att samordna olika FN-organisationer som arbetar med mödravård för att insatserna ska bli mer kostnadseffektiva.

Erika Nilsson, mammaledig från barnmorskejobbet i Kambodja

Erika Nilsson kom nyligen tillbaka hem till Norrköping från jobbet som barnmorska vid WHO:s kontor i Kambodjas huvudstad Phnom Pehn, där hon varit sedan ett år tillbaka. I mitten av april väntar hon sitt första barn. Men redan i sommar räknar hon med att återvända till Kambodja med sin familj, efter fyra månaders mammaledighet, den vanliga ledigheten inom FN-systemet.

 - Jobbet finns kvar, säger hon. Det finns så mycket kvar att göra.

I hennes uppdrag ingår bland annat att utforma en vidareutbildning för landets barnmorskor, som ska bidra till att höja deras kompetens inom olika områden, framför allt inom obstetrisk akutvård. Hennes kunskaper från att ha arbetat som barnmorska i Sverige kommer till stor användning för att lägga upp kursen, skapa undervisningsmaterial och läroböcker.

Mödravården i Kambodja är bristfällig och mödradödlighet och barndödlighet ligger på mycket höga nivåer som har förblivit oförändrade under de senaste tio åren. Runt 290 kvinnor per 100 000 riskerar att dö i samband med graviditet och förlossning. Det utbildas barnmorskor i landet, men utbildningarna har periodvis blivit eftersatta, och i omgångar helt lagts ner, till följd av landets dramatiska politiska historia. Landets regering presenterade därför en femårsplan sommaren 2010 med målet att förbättra mödra- och förlossningsvård, bland annat genom att förbättra utbildningarna. Påbyggnadskursen som Erika Nilsson är med att ta fram stöds av flera FN-organisationer och andra biståndsorgan, och utgör en del i den satsningen. Regeringen har även gått ut aktivt för att uppmana kvinnor att föda barn vid vårdkliniker och sjukhus istället för i sina hem utan utbildad personal, vilket lett fler till att söka vård.

 -  Men utvecklingen går långsamt, säger Erika Nilsson. Det är besvärligt framför allt för fattiga och för människor som lever på landet att ta sig till kliniker.

Hon har själv bland annat rest till byar i djungeln i landets nordöstra delar, inom ett projekt om vård till gravida kvinnor som drabbats av malaria. Hon deltar också regelbundet som frivillig vid en klinik utanför Phnom Pehn för att göra mödravårdskontroller.

Erika tonar ner att hon skulle se annorlunda på uppdraget för att hon själv ska bli mamma.

 - Jag är ju barnmorska och har redan sett hur viktigt detta yrke är både i Sverige och i Kambodja, säger hon. Men visst, det är kanske lite annorlunda nu.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän