En kvinna och två barn, alla skrattar. En bild i rörelse. Kvinnan har ett av barnen hängande över axeln uppochner. Det andra barnet tittar på dem.

Foto: europa.eu/eyd2015

Internationellt samarbete

Svenskt bistånd via EU

Publicerad: 9 juli 2009 Uppdaterad: 30 april 2015

EU:s medlemsstater står genom det egna biståndet och genom det som hanteras av EU-kommissionen för mer än hälften av allt bistånd i världen. Under åren 2014-20 kommer drygt 80 miljarder euro att fördelas till program i runt 140 länder.

– EU:s bistånd har genomgått en omfattande förändring sedan Lissabon-fördraget antogs 2009. Idag är fattigdomsminskningen det tydliga, övergripande målet, berättar Erik Illes som ansvarar för EU-biståndet på Sida.

Avtal med 79 länder

EU:s bistånd består dels av tematiska, dels av geografiska finansieringsinstrument. De tematiska handlar bland annat om klimat och miljö samt mänskliga rättigheter och demokrati, medan de geografiska riktas till länder och regioner. Till det sistnämnda hör till exempel EU:s program för stöd till länder i Östeuropa, Mellanöstern och Nordafrika.

Den europeiska utvecklingsfonden (EUF) är i sin tur inriktad på 79 länder som tillsammans med EU år 2000 skrev under det så kallade Cotonou-avtalet för handel och bistånd. Fonden finansieras av bidrag från medlemsstaterna och hanteras av EU, men ligger inte inom EU:s budget.

– Det speciella med Cotonou-avtalet är att det reglerar både handel och bistånd. Demokrati och mänskliga rättigheter har blivit allt viktigare för EU:s bistånd och det finns numera tydliga skrivelser i samarbetet som gör att EU kan suspendera avtalet om t ex den demokratiska och politiska situationen i ett land förändras. Det har EU bland annat gjort när det gäller Guinea Bissau och Zimbabwe, fortsätter Erik Illes.

EU fokuserar stödet

EU har genom åren gett bistånd till uppemot 150 länder, men från och med 2014 sker en fokusering som innebär att 75 procent av stödet kommer att gå till världens fattigaste länder och länder som drabbas hårt av naturkatastrofer och militära konflikter. Det här innebär att medelinkomstländerna kommer att få minskat stöd och att några länder, bl.a. Kina och Indonesien, har fasats ut.

Sverige ger årligen ett bidrag på knappt 2,8 miljarder kronor till EU:s utvecklingssamarbete, vilket utgör ungefär tre procent av EU:s totala biståndsbudget. Av dessa medel är cirka 900 miljoner kronor öronmärkta till den europeiska utvecklingsfonden. Den övriga delen ingår i den svenska medlemsavgiften till EU.

Arbete för bättre samordning

Grunden för EU:s bistånd är plattformen Policy Coherence for Development (PCD), som i Sverige motsvaras av Sveriges politik för global utveckling (PGU). Målet med dessa plattformar är att skapa samstämmighet mellan olika områden som handel, bistånd och säkerhet för att därigenom stödja en utveckling som är både ekonomiskt och socialt hållbar. Syftet är också att öka nyttan av biståndet genom bättre samordning mellan EU-länderna.

– Just nu pågår ett stort arbete för hur medlemsländerna bättre ska kunna samordna sitt bistånd med det EU-gemensamma biståndet. För Sveriges del handlar det om 22 länder där vi genom en gemensam strategi arbetar för att öka samordningen och effektiviteten i det samlade EU-biståndet, förklarar Erik Illes.

Ökad samverkan ger goda resultat

– Ett område där vi börjar se fördelar med en större EU-samverkan är stödet till civilsamhället där EU tagit fram en gemensam vägkarta. Där har EU också blivit mycket bättre på konsultation, dialog och kommunikation, menar Erik Illes.

Ett annat område där EU ligger långt fram är arbetet med att stödja sviktande länder som är på väg ut ur en konflikt. Genom en form av budgetstöd betalar EU löner till offentliganställda inom t ex sjukvården i dessa länder. Därigenom kan EU agera som en stabiliserande "buffert" och bidra till att minska riskerna för att ett land på nytt dras ned i våld och konflikter.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän