Familj på indiska landsbygden.

Familj på indiska landsbygden.

Foto: Curt Carnemark/World Bank

Det här är svenskt bistånd

Om fattigdom

Publicerad: 11 juni 2009 Uppdaterad: 29 juli 2016

Män, kvinnor och barn som försöker överleva på mindre än en dollar om dagen. Det är en vanlig definition på extrem fattigdom. Över en miljard människor i världen lever under dessa förhållanden. Svenskt bistånd syftar till att bekämpa fattigdomen.

För många människor är världen en bättre plats att leva på idag, jämfört med då Sverige började ge bistånd för 50 år sedan. Det internationella biståndet, där många länder och aktörer är inblandade, har bidragit men är ingen universallösning. I Kina och Indien har industriell utveckling bidragit till att skapa framsteg.  Handel leder också till ekonomisk tillväxt och gör att fattigdomen minskar, som i Kina exempelvis där 165 miljoner människor tagit  sig ur den djupaste fattigdomen.

Positiva trender

Andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom halverades under 2010, enligt siffror från Världsbanken. Nedgången har dessutom skett i alla världens regioner, inklusive Afrika där problemen är som allra störst. Tillgången till rent vatten har ökat och idag har åtta av tio människor i världen tillgång till rent dricksvatten. Läskunnigheten har också ökat totalt sett, idag kan 80 procent av befolkningen i de fattiga länderna läsa och skriva.

Mycket återstår

Fortfarande lever över en miljard människor i extrem fattigdom - på mindre än en dollar om dagen. De allra fattigaste länderna finns i Afrika. Tre av fyra afrikaner lever på mindre än två dollar per dag. Krig, korruption och hiv och aids-epidemin är några förklaringar till att fattigdomen ökat i flera afrikanska länder. Skillnaderna mellan rika och fattiga inom ett lands gränser kan också vara stora. Drygt 70 procent av de människor som lever i stor fattigdom bor inte i världens fattigaste länder - utan i folkrika medelinkomstländer som Indien, Indonesien och Kina.
Men i ett långt perspektiv har det alltså skett många positiva förändringar. Den svenska stiftelsen Gapminder har med statistik visat att det går bättre i världen än vad många tror.  Här kan du se hur utvecklingen har sett ut de senaste 35 åren.

Finansiella kriser slår hårt mot de redan drabbade

Men världens fattiga länder riskerar att drabbas extra hårt av kriser i världsekonomin. Efter ett gemensamt möte i april 2009 varnade Världsbanken och Internationella Valutafonden för en humanitär katastrof.

”Krisen har redan kastat över 50 miljoner människor in i extrem fattigdom. Nu måste vi mildra effekterna för utvecklingsländerna och göra det möjligt för dem att bidra till den globala återhämtningen”, hette det i ett uttalande från de båda finansiella hjälporganen.De manade medlemsländerna att öka resurserna för hjälp till länder som kämpar för att rida ut krisen. De framhöll också att den ekonomiska krisen gör det extremt svårt att nå FN:s millenniemål om att minska fattigdomen fram till år 2015, något som dock nåddes.

Millenniemålen och de Globala målen för hållbar utveckling

Millenniemålen hade som mål 1 att halvera fattigdomen och hungern i världen. Att halvera antalet människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen var något världen lyckades med. Även andelen människor utan rent dricksvatten halverades under arbetet med Millenniemålen 2000-2015.

Uppföljningen till Millenniemålen är de Globala målen för hållbar utveckling vilka är uppdelade i 17 mål med 169 delmål. Mål #1 är Ingen fattigdom och delmål 1.1 är att senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän