Familj på indiska landsbygden.

Familj på indiska landsbygden.

Foto: Curt Carnemark/World Bank

Det här är svenskt bistånd

Om fattigdom

Uppdaterad: 30 mars 2017

Män, kvinnor och barn som försöker överleva på mindre än knappt två dollar om dagen. Det är en vanlig definition på extrem fattigdom. Cirka tio procent av världens befolkning lever under dessa förhållanden. Svenskt bistånd syftar till att bekämpa fattigdomen.

För många människor är världen en bättre plats att leva på idag, jämfört med då Sverige började ge bistånd för 50 år sedan. Det internationella biståndet, där många länder och aktörer är inblandade, har bidragit men är ingen universallösning. I Kina och Indien har industriell utveckling bidragit till att skapa framsteg.  Handel leder också till ekonomisk tillväxt och gör att fattigdomen minskar, som i Kina exempelvis där 165 miljoner människor tagit  sig ur den djupaste fattigdomen.

Positiva trender

Andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom halverades mellan 1990 och 2010, enligt siffror från Världsbanken. Nedgången har dessutom skett i alla världens regioner, inklusive Afrika där problemen är som allra störst. Tillgången till rent vatten har ökat och idag har nio av tio människor i världen tillgång till rent dricksvatten. Läskunnigheten har också ökat totalt sett, men i världens minst utvecklade länder kan endast 60 procent av befolkningen läsa och skriva.

Mycket återstår

Fortfarande lever cirka tio procent av världen befolkning i extrem fattigdom - alltså på mindre än 1,90 dollar om dagen. De allra fattigaste länderna finns i Afrika söder om Sahara där fyra av tio människor lever i fattigdom. Krig, korruption och hiv och aids-epidemin är några förklaringar till att fattigdomen ökat i flera afrikanska länder. Skillnaderna mellan rika och fattiga inom ett lands gränser kan också vara stora. Drygt 70 procent av de människor som lever i stor fattigdom bor inte i världens fattigaste länder - utan i folkrika medelinkomstländer som Indien, Indonesien och Kina.

Millenniemålen och de Globala målen för hållbar utveckling

Ett av Millenniemålen var att halvera fattigdomen och hungern i världen. Att halvera antalet människor som lever i extrem fattigdom var något världen lyckades med. Även andelen människor utan rent dricksvatten halverades under arbetet med Millenniemålen 2000-2015.

Millenniemålen ersattes av de Globala målen för hållbar utveckling. Ett av delmålen är att senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,90 dollar per dag.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän