så arbetar vi

Det här är svenskt bistånd

Publicerad: 8 juni 2009 Uppdaterad: 27 mars 2015

Svenskt bistånd medverkar till att minska fattigdomen i världen. Vårt stöd bidrar till fattiga länders ekonomiska och politiska utveckling. Det stärker deras demokrati och skapar förutsättningar för dem att själva minska fattigdomen.

Målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Alla som bor i Sverige och betalar skatt är med och bidrar. Hur mycket som ska avsättas bestäms av regeringen i den årliga budgeten. Det har länge varit cirka en procent av BNP. Sveriges biståndsmyndighet Sida beslutar om ungefär hälften av den svenska biståndsbudgeten och lyder under Utrikesdepartementet.

Bistånd är både humanitärt bistånd (nödhjälp) och mer långsiktigt utvecklingssamarbete. Utvecklingssamarbetet är det mest omfattande, även om nödhjälpen kanske syns mest.

Skapa egna inkomstmöjligheter

Med hjälp av bistånd får fattiga länder möjligheter att bygga upp sin ekonomi och utveckla sitt näringsliv. Det leder till exempel till exportinkomster för länderna och arbetstillfällen för invånarna. Sverige verkar för att handelshinder tas bort som idag hindrar fattiga länder från att få tillträde till världsmarknaden.

Stärka demokratin

När fattiga länder utvecklar sin ekonomi minskar risken för konflikter samtidigt som demokratin utvecklas. När befolkningen får politiska rättigheter kan de vara med och påverka samhällsutvecklingen. Med ökad transparens och öppenhet kan medborgarna utkräva ansvar från beslutsfattare och myndigheter.

På mottagarnas villkor

Det är viktigt att bistånd bedrivs på mottagarnas villkor. Sedan 90-talet använder vi hellre begreppen utvecklingssamarbete och samarbetsländer – eftersom projekten och programmen utformas just i samarbete med samarbetsländer eller lokala samarbetsorganisationer. Att ägarskapet av projekten ligger hos dem är en förutsättning för att deras utveckling ska bli långsiktigt hållbar.

Styrande principer

Allt svenskt utvecklingssamarbete styrs av följande principer:

  1. Sverige har genom riksdagsbeslut en Politik för global utveckling (PGU). Den beskriver hur olika politikområden ska samverka för en positiv utveckling i världen.
  2. Regeringens biståndspolitiska plattform lyfter fram det övergripande målet om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck, med en tydlig syn på människor som aktörer som själva kan påverka sin utveckling. Dessutom definieras sex delmål, som alla har lika stor betydelse för att nå det övergripande målet.
  3. Tre tematiska prioriteringar ska genomsyra det svenska biståndets inriktning och samtliga insatser ska relatera till dem. De är demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat, samt jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen.

Hur samarbetet med enskilda länder respektive inom olika ämnesområden ska genomföras beskrivs i ”resultatstrategier”.

Olika sorters bistånd

Grovt indelat finns det två sorters bistånd: humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet bedrivs i sin tur i två former, bilateralt och multilateralt. Ett fåtal länder får budgetstöd, det vill säga stöd som betalas direkt till samarbetslandets nationella budget.

Fördelning av svenskt bistånd 2015

label shortlabel value highlight
Kärnstöd till multilaterala organisationer via UD - 18,9 miljarder Kärnstöd via UD 18 900 000 000  
Kostnader för asylmottagning i Sverige - 20,2 miljarder Asylmottagning 20 200 000 000  
Bilateralt stöd till länder via Sida - 10,8 miljarder Bilateralt stöd 10 800 000 000  
Globalt och regionalt stöd via Sida - 7 miljarder Globalt/regionalt stöd 7 000 000 000  
Övrigt - 3 miljarder Övrigt 3 000 000 000  

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän