Sedan två år har invånarna i Inhasonha tillgång till elektricitet.

Elen har inneburit större säkerhet för människor i och med att det finns gatubelysning. Fler människor har flyttat in i området och det har skapats jobbtillfällen.

Foto: Klas Palm

Fakta

Elektrifiering av landsbygden i Moçambique

Publicerad: 20 september 2011 Uppdaterad: 6 augusti 2014

Vad?

Moçambique är ett av Afrikas fattigaste länder, även om utvecklingen tagit fart efter fredsavtalet 1992, som följde på nästan 20 års inbördeskrig. Tillgång till el är en förutsättning för ekonomisk utveckling, i Moçambique liksom i hela södra Afrika. Under de kommande tjugo åren måste energitillgången i regionen nästan fördubblas för att möta efterfrågan. Andelen invånare som har tillgång till el i Moçambique är bland de lägsta i regionen med ca 14-15 procent av hushållen anslutna till stamnätet.

Skillnaden är stor mellan stad och landsbygd – Maputo-provinsen har den högsta graden av elektrifiering med 31 procent och Cabo Delgado i norr den lägsta med bara 2,8 procent. I ett vidsträckt land med låg befolkningstäthet är kostnaden för utbyggnad av elnätet hög, och Sida har sedan 1979 stöttat energisektorn i Moçambique. Sida stöder också renovering av två vattenkraftverk i de centrala delarna av landet.

Vem?

EDM (Electricidade de Moçambique), det nationella elbolaget, genomför elektrifieringsprojekten med stöd från Sida.

Hur mycket?

Sverige har bidragit med 216 miljoner kronor mellan 2004 och 2011. Stödet till Niassaprovinsen uppgår till 51,2 miljoner kronor mellan 2005 och 2010. Utbyggnaden och upprustningen av vattenkraftverken Mavuzi och Chicamba kommer att kosta 420 miljoner svenska kronor, varav Sida går in med 60 procent. Sida stöder EDM med experthjälp för att få ett lån med bra villkor för övriga 40 procent, motsvarande ungefär 160 miljoner kronor.

Resultat?

  • Andelen moçambikier som fått tillgång till elektricitet har mer än fördubblats de senaste sex åren.
  • Kvinnor har gynnats mest av utbyggnaden av elektriska kvarnar i området.
  • Kvinnor utgör mellan 30 och 40 procent av dem som utnyttjar kvällskurser som kunnat startas sedan elen dragits fram. Fler kvinnor är också entreprenörer i småskaliga företag.
  • I de elektrifierade områdena har affärsrörelser växt fram, som tillexempel säljer färska råvaror som kött och fisk. Tillgången till kyl och frys gör att dessa varor håller längre och det har också förbättrat människors matvanor.
  • Eltillgången har också inneburit en bättre kvalitet inom hälso- och sjukvård. Patienter kan få vård dygnet runt, kliniker kan hantera svårare fall, både inom förlossningsvård, kirurgi och akutvård. Mödradödligheten har fallit.  Akutsjukvården brukade skicka vidare 30 fall i månaden till större kliniker och den siffran har minskat till 3.
  • Så fort elen installerades startades kvällskurser i skolan. Skolorna pekar också på bättre utbildningsresultat. I en jordbruksskola ökade andelen elever som klarade sina kurser från 82 procent 2001 till 96 procent 2005.
  • Elen har också inneburit större säkerhet för människor i och med att det finns gatubelysning. Fler människor har flyttat in i området och det har skapats jobbtillfällen. Energikostnaderna har minskat jämfört med att få el från dieseldrivna generatorer. Multimediacenter har byggts upp och kommunikationerna har ökat.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän