En textilarbeterska i textilfabrik, hon sitter vid ett bort, bild tagen rakt framifrån, hon tittar in i kameran. I bakgrunden syns andra arbeterskor.

I Bangladesh samarbetar H&M, Sida och ILO för att yrkesutbilda anställda och chefer inom textilindustrin, vilket innefattar arbetsmiljö- och rättighetsfrågor. H&M och Sida samarbetar genom nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development.

Foto: GMB Akash

Finansieringsformer

Utvecklingsfinansiering

Uppdaterad: 21 november 2017

För att utrota fattigdomen i världen och skapa en hållbar utveckling behövs mer pengar än vad biståndet kan bidra med. Därför involverar Sida flera olika aktörer som kan samarbeta för en hållbar global utveckling.

Utvecklingen går framåt inom flera områden i världen, men för att uppnå de Globala målen för hållbar utveckling krävs att resurser mobiliseras från många fler håll än bara från det traditionella statliga biståndet. För att målen ska kunna finansieras räknar FN med att det behövs ungefär 30 000 miljarder kronor årligen fram till 2030 – en summa som vida överstiger all världens bistånd. 

Det kan handla om att engagera allt från banker och försäkringsbolag till privata givare. Men också om att arbeta för att utveckla skattesystemen i utvecklingsländerna, som är en enorm potentiell resurs. Detta angreppssätt har kommit att få samlingsnamnet utvecklingsfinansiering och är en av FN:s viktigaste ansatser för att stödja fattiga länder att finansiera sin utveckling och bekämpa fattigdomen. 

Detta innebär bland annat att Sida samarbetar med nya aktörer som till exempel pensionsinstitutioner, företag och filantroper. Samarbetena får inte vara marknadsstörande eller strida mot EU:s regler om statsstöd.

Det traditionella biståndet fortsatt viktigt

Det traditionella statliga biståndet fortsätter att utgöra grunden för finansiering av utvecklingssamarbete, och utvecklingsfinansiering kan ses som en komplettering. Därför arbetar Sverige också för att alla rika stater ska leva upp till den överenskommelse som gjorts om att ge minst 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) till utvecklingssamarbete. Bara ett fåtal länder, varav Sverige är ett, lever upp till detta.

Utvecklingsfinansiering enligt FN

  1. Mobilisering av inhemska finansiella resurser, framför allt skatter.
  2. Mobilisering av internationella källor för finansiering – utländska direktinvesteringar och andra privata flöden.
  3. Internationell handel.
  4. Ökat internationellt och tekniskt samarbete.
  5. Åtgärda internationella systemfrågor som uthållighet i handel, penningmarknad och finansiella system.
  6. Kapitalflykt och skatteplikt för internationella företag i länder där de verkar.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän