Inacio Yemusee Dyaha är svetsare och cykelreparatör i Inhasoña

Svetsaren Inacio Yemusee Dyaha är en av många i Mocambique som fått det bättre genom det elektrifieringsprojekt som Sida finansierar.

Foto: Klas Palm

så går en insats till

Elektrifiering av landsbygden i Moçambique

Publicerad: 5 september 2012 Uppdaterad: 23 maj 2014

En stor del av Sveriges bistånd går till länder där Sida bedriver ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Det svenska stödet syftar till att stödja ländernas egna strategier för utveckling och minskad fattigdom. Men det är många steg som krävs för att ett projekt eller program ska bli till och kunna genomföras.

Sedan elen kom till byn Inhasonha i Moçambique 2009 har svetsaren och cykelreparatören Inacio Yemusee Dyaha fått det mycket bättre ekonomiskt. Elen innebär dessutom mindre arbete för kvinnorna, som inte längre behöver gå till marknaden varje dag när de har frys hemma.

Elen är ett resultat av det elektrifieringsprojekt som Sida finansierar i Moçambique sedan många år. Utbyggnaden av elnätet går framåt och de senaste tio åren har andelen hushåll som har tillgång till el nästan fördubblats.

Men varför valde Sida att finansiera just den här insatsen, och hur ser processen ut från de första diskussionerna till dess att lampan tänds i i Inacio Yemusee Dyahas verkstad?

Så här gick insatsen till:
 

1. SAMARBETSTRATEGI*: I Sveriges samarbetsstrategi för Moçambique anges riktlinjerna för vilka områden eller sektorer som Sida ska arbeta med i landet. Strategins övergripande mål är att minska fattigdomen och ett av de tre prioriterade områdena är energisektorn. Sedan mer än 30 år har Sida ett samarbete med Moçambique och dess statligt ägda elbolag. Sidas motparter i ett samarbetsland kan annars variera, utifrån vem som anses mest lämplig att genomföra en insats.

2. DIALOG: Sidas personal i Maputo för kontinuerliga samtal med landets elbolag ─ den enda aktören i landet som arbetar med att transportera och tillhandahålla el. Utifrån elbolagets planer för att expandera elnätet identifieras specifika prioriterade projektförslag som bolaget presenterar för Sida och andra givare, vilka gemensamt kommer överens om vem som finansierar vad. I enlighet med Sveriges fokus på att bidra till att förbättra fattiga människors livssituation så prioriterar Sida ofta elektrifiering på Moçambiques landsbygd och i mindre samhällen, där  människor generellt är mycket fattiga och därmed har en lägre betalningsförmåga.

3. PLANERA BEREDNING: Sida får ett förslag på projekt från samarbetspartnern och gör en första bedömning av om insatsen är relevant i förhållande till samarbetsstrategin. Moçambiques elbolag gör dessutom en förstudie som tar upp alla ekonomiska och tekniska aspekter i det föreslagna projektet.

Hela elektrifieringsprogrammet för att öka tillgängligheten till hållbar energi för fattiga människor i Moçambique löper under en lång tidsperiod och är uppdelat i olika delprojekt, som alla är omfattande och innebär stora investeringar. Sidas insats bidrar därför till genomförandet av det långsiktiga målet för elbolagets elektrifieringsprogram.

4. PROJEKTDOKUMENT: Elbolaget tar efter sin förstudie fram ett formellt projektdokument med förslag på finansiering, vilket skickas till Sida för ansökan om stöd. Hela processen med att ta fram ett projekt- eller programdokument kan ta flera år. Ofta tar samarbetslandet fram ett projekt- eller programdokument själva, men om de saknar den tekniska kunskap som behövs kan Sida erbjuda konsultstöd för att underlätta processen. Det gör att man bättre kan säkerställa ett lyckat resultat som når upp till Sidas och internationellt vedertagna krav.

5. BEDÖMNING OCH BESLUT: Sida gör en bedömning och riskanalys av projektförslaget, utifrån projektdokumentet och i dialog med samarbetspartnern. Bland annat tittar man på vilka förutsättningar projektet har att nå sina mål samt organisationens kapacitet, interna styrning och kontroll. Dessutom bedöms förslaget utifrån ett rättighets- och fattigdomsperspektiv och hur det bidrar till de tre politiska prioriteringar som ska styra Sidas arbete: demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen.

Sidas huvudkontor i Stockholm fattar beslut om att stödja projektet eftersom summan överstiger 50 miljoner** kr. Vid lägre summor tas beslutet direkt av Sidas chef för biståndet på ambassaden i samarbetslandet.

6. INSATSAVTAL: Ett avtal med Moçambique skrivs under mellan Sida och representanter för samarbetsparten. Från och med nu är elbolaget projektägare, vars roll är att genomföra insatsen och rapportera till Sida. 

7. UPPHANDLING: Det tar tid att sätta igång ett infrastrukturprojekt. Med avtal på plats börjar elbolaget att upphandla en teknisk konsult som kan leda arbetet, fungera som elbolagets förlängda arm samt kontrollera entreprenörerna. Den här tjänsten upphandlas internationellt eftersom Moçambique saknar den kompetensen inom landet. För att stärka elbolagets kompetens och förhandlingskapacitet vid upphandlingen kan Sida bidra med stöd genom en oberoende konsult som ställs till elbolagets förfogande. Det är en viktig funktion som bidrar till att upphandlingsreglerna följs och att processen blir transparent.

Den tekniska konsulten, som består av ett team, hjälper sedan elbolaget att handla upp de entreprenörer som ska bygga elledningarna. Även detta sker internationellt, men det börjar nu etableras entreprenörer för enklare byggnadsarbete inom landet.

8. GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING: Sidas handläggare följer kontinuerligt upp projektet i enlighet med insatsavtalet. Utöver de regelbundna avstämningar som görs så hålls ett formellt avstämningsmöte med elbolaget var sjätte månad, där bland annat ekonomi och delresultat redovisas. Det anlitas även en oberoende uppföljningskonsult som kontinuerligt besöker och granskar alla parter i genomförandet av projektet. Konsultens rapporter är ett viktigt komplement till de uppföljningar som görs av Sida och projektägaren, och eventuella frågor som kommer upp i granskningen diskuteras under avstämningsmötena mellan Sida och elbolaget. Detta bidrar till att såväl Sida som samarbetspartnern kan uppmärksamma eventuella problem tidigt. Om entreprenörerna exempelvis missköter sitt arbete kan kontrakten avbrytas och nya entreprenörer behöva upphandlas.

Infrastrukturprojekt tar ofta väldigt lång tid att genomföra. Elbolagets bristande kompetens är en orsak men även andra faktorer gör det svårt att arbeta i många samarbetsländer: svårighet att hitta folk och transporter, dålig kommunikation eller tullbestämmelser som kan göra att exempelvis en transformator fastnar i hamnen i ett halvår. 

9. UTBETALNING: Stödet till insatsen utbetalas som olika delsummor under flera år, men endast efter att delrapporterna om ekonomisk och resultatuppföljning har godkänts. Infrastrukturprojekt har ofta väldigt stora utgifter i början, varefter storleken på utbetalningarna minskar med tiden. 10 procent av stödet hålls inne till dess att projektet avslutats, vilket är allmän internationell praxis för infrastrukturprojekt även utanför biståndet. Den totala kostnaden för ett infrastrukturprojekt uppgår ofta till mellan 150 och 450 miljoner kronor.

10. RESULTAT OCH UTVÄRDERING: Elektrifieringsprojektet avslutas och en slutrapportering görs. Ofta uppmärksammas färdigställandet genom att landets president åker ut och inviger elnätet i en by. Sida utvärderar ofta verksamheten, såväl under projektets gång som efteråt för att bedöma de långsiktiga effekterna. En basstudie över människors socioekonomiska situation har gjorts före elektrifieringsprojektets start. Nya mätningar görs sedan fem och tio år efter att projektet avslutats för att mäta i vilken utsträckning elektrifieringsprojektet bidragit till att minska fattigdomen i området. Utvärderingarna görs av lokala konsulter.

 

Om Sidas bilaterala insatser:

Sidas bilaterala samarbete med stöd till projekt och program i totalt 33 länder är den största delen av svenskt bistånd.

Samarbetsparten för ett program- eller projektstöd varierar utifrån vem som anses mest lämplig att genomföra en insats i samarbetslandet. Det kan vara landets ministerium, statliga bolag eller alternativa aktörer som civilsamhällesorganisationer, privata sektorn eller multilaterala organisationer. Det senare är fallet i exempelvis Etiopien där Sida inte samarbetar direkt med staten.

Förutom att gå direkt till samarbetsparter i länderna kan det bilaterala biståndet kanaliseras via svenska ramorganisationer, myndigheter och företag.

För att effektivisera användningen av resurser och öka resultaten ska Sidas arbete gå mot ett färre antal insatser, och istället öka insatsernas genomsnittliga storlek och längd. Generellt ska insatserna gå mer mot stöd till bredare program men när det gäller infrastruktur, som är stora insatser och sträcker sig över lång tid, stödjer Sida ofta satsningar uppdelat i enskilda projekt. Samtidigt har Sida också som uppdrag att arbeta mer innovativt samt agera som en katalysator för att gynna fortsatta samarbeten.  

* De bilaterala strategierna kommer under 2012-2014 att ersättas av så kallade resultatstrategier. Dessa ska ännu tydligare koppla insatserna i ett land till de konkreta resultat som Sverige bidrar till under en viss period.

**Beslut om att stödja ett bilateralt program eller projekt kan ske i olika instanser: För insatser upp till 50 miljoner tas beslutet direkt på ambassaden i samarbetslandet. Stöd på mellan 50 och 200 miljoner kronor beslutas av respektive avdelningschef på Sidas huvudkontor i Stockholm. Insatser över 200 miljoner kronor beslutas av Sidas generaldirektör. Riktigt stora program eller projekt med en budget på över 500 miljoner kronor kräver ett beslut av Sidas styrelse.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän