Maria Melbing, biståndschef vid ambassaden i Pristina i Kosovo

Maria Melbing, biståndschef vid ambassaden i Pristina i Kosovo.

Foto: David Isaksson/Global reporting

Anställda berättar

Stort förtroende för Sverige i Kosovo

Publicerad: 3 oktober 2011 Uppdaterad: 2 juli 2014

Sverige var en av de tidiga biståndsgivarna till Kosovo och förtroendet för Sverige är stort i landet. Idag arbetar Sverige bland annat för att stärka samordningen mellan givarna och öka effektiviteten i biståndet. Det berättar Maria Melbing som är biståndschef vid ambassaden i Pristina.

 – Förtroendet för Sverige är stort i Kosovo och vi har goda relationer, både med dem som styr och med det civila samhället. En del av detta förtroende använder vi nu för att åstadkomma en bättre samordning mellan givarna för att på så sätt bidra till ett mer effektivt bistånd.

Maria Melbing, nytillträdd biståndschef vid ambassaden i Pristina, tar en paus mitt i det som måste vara hennes - åtminstone hittills – stressigaste dag. Den svenska regeringen beslutar om strategier för biståndssamarbetet med de olika länderna och en av ambassadens uppgifter är att följa upp de resultat som nåtts. Nu ska den årliga rapporten skickas till Sida i Stockholm för vidarebefordran till Utrikesdepartementet.

I samarbetsländerna är det ambassaderna som svarar för genomförandet av biståndet på uppdrag av Sida och Sverige. Som chef ingår det i Maria Melbings uppgifter att samordna biståndet och redovisa resultaten. Viktigt är att följa den politiska och sociala utvecklingen i landet – och att övervaka så att inga pengar riskerar att försvinna i korruption.

Kosovo har ca 1,7 miljoner invånare. Den svenska ambassaden i huvudstaden Pristina ligger på promenadavstånd från de flesta myndigheter i staden.

 – Pristina är en trevlig stad och jag känner mig helt trygg här. Samtidigt går det inte att undvika att bli frustrerad över att jag inte kan prata med människor på deras eget språk. Men lite ska jag lära mig! fortsätter Maria Melbing.

40 procent i fattigdom

Men även om stämningen är trevlig så är problemen stora. Närmare 40 procent av landets befolkning lever i fattigdom och många överlever tack vare pengar som skickas från släktingar som arbetar utomlands.

Maria Melbing arbetade tidigare för Sida i Tadzjikistan. Erfarenheterna därifrån har hon nytta av i sitt nya jobb:

 – Det jag främst har med mig därifrån är nog tålamod, att utveckling inte sker i jämn takt. Man får försöka igen, och igen... En annan lärdom är att ökad demokrati måste bygga på kraften och viljan hos befolkningen. Utan den sker allt bara på ytan.

Vad är det då som gjort att hon valt att arbeta med bistånd?

 – Min starkaste drivkraft är att jag vill bidra till en förändring för de människor som har det svårt. Men jag är också intresserad av utvecklingsprocesser i sig, oavsett om det handlar om individer eller samhällen. Och jag tror att det är viktigt att stödja det civila samhället och arbeta med demokrati på lokal nivå.

Kosovo är litet. Knappast i något fall tar det mer än ett par timmar att åka till platser utanför huvudstaden. En av Maria Melbings ambitioner är också att själv besöka projekt och samarbeten, inte bara fastna i möten och rapportskrivande.

 – Det finns alltid en risk att jag inte kommer ut så mycket som jag borde. Jag har därför bestämt mig för att verkligen prioritera besök utanför huvudstaden.

Totalt arbetar ett femtontal personer på ambassaden i Pristina. Ambassadören finns i grannlandet Makedonien och av de fem anställda som arbetar med bistånd är två utsända och tre lokalt anställda handläggare som ansvarar för olika samarbetsområden. Fokus för samarbetet ligger på demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och skog, samt utbildning.

Sverige hörde till de länder som tidigt erkände Kosovo som en självständig stat och Maria Melbing har slagits av det goda renommé som Sverige har i landet.

 – Tack vara det stora förtroende som finns för Sverige uppfattas vi nog som en viktigare samarbetspartner än flera andra länder som ger lika mycket, eller mer pengar.

Ökad samordning behövs

Kriget i Kosovo pågick 1998-99. Kosovo deklarerade sedan sin självständighet 2008 och totalt (september 2011) har 81 länder erkänt Kosovo. Under många år var antalet biståndsgivare stort. Nu håller flera länder på att avsluta sitt samarbete med Kosovo, men fortfarande finns det brister när det gäller samordningen av biståndet.

  – Vi arbetar aktivt med att skapa ökad samordning mellan EU-medlemsländerna för att därigenom göra vårt arbete mer effektivt. Ett problem är dock att alla medlemsländer ännu inte erkänt Kosovo.

För att öka biståndets effektivitet arbetar Sverige proaktivt för att Kosovo självt ska ta ett större ansvar för utvecklingen. Sverige har därför tagit ett initiativ för att få till så kallade sektorsprogram som ska samordna givarna inom områdena skog och utbildning.

 – Det krävs att vi stöttar staten i Kosovo. Risken är annars stor att det blir givarna som tar över ansvaret för utvecklingen. Samtidigt får vi inte vara rädda för att driva på och vara tydliga. Det handlar hela tiden om att hitta en balans.

De senaste åren har biståndet fått ett starkare fokus på resultat, något Maria Melbing tycker är bra:

 – Det tvingar oss att tydligare fundera på vad vi gör. Samtidigt är det inte alltid lätt att på kort sikt visa på konkreta resultat när man arbetar med jämställdhet och ökat deltagande. Risken med ett alltför starkt resultatfokus är att vi fokuserar på det som är mätbart och glömmer annat som är viktigt för den långsiktiga utvecklingen. Därför måste vi hitta indikatorer som mäter resultaten också på ”mjuka” områden.

Ett annat område som ständigt diskuteras i Kosovo är korruptionen. Korruptionsfrågan är viktig för alla som arbetar på den svenska ambassaden.

  – Det handlar om att ta upp frågan i alla sammanhang, samtidigt som vi har tydliga rutiner för anmälan vid minsta misstanke om korruption.

Situationen i Kosovo är stabil, men fortfarande skör. Antalet FN-soldater i Kosovo har kraftigt minskat, men helt har de inte lämnat landet.

 – Kosovos framtid påverkas i hög grad av vad relationen till Serbien och Serbien har fortfarande inte erkänt Kosovo som ett självständigt land.

Därför är det viktigt för oss att vara uppmärksamma på den politiska och socioekonomiska utvecklingen, både här och på Balkan som helhet, konstaterar Maria Melbing.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän