Antimikrobiell resistens - den tysta tsunamin

Personal undersöker en patient på Jayapura Health Laboratory i Indonesien, ett laboratorium som med precision kan testa för bland annat multiresistent tuberkulos.

Foto: USAID

Nyhet

Antibiotikaresistens slår hårt mot fattiga

Uppdaterad: 12 september 2017

Dagen när vi inte längre kan bli friska från en vanlig lunginflammation ligger närmare än vi trott. Under de senaste årtiondena har allt fler antibiotika slutat ge effekt och utvecklingen är alarmerande. Men trots att problemet anses vara ett lika stort hot som den globala uppvärmningen så talas det betydligt mindre om det.

Kort om antibiotikaresistens

  • Vi använder för mycket antibiotika. Det har lett till att många bakterier har utvecklat överlevnadsmekanismer och att allt fler antibiotikasorter slutat ge effekt.
  • I dag finns ingen lösning på resistensen. Allt fler människor dör till följd av infektioner som vi inte längre kan bota. Särskilt hårt drabbas människor som lever i fattigdom.
  • Lyckas vi inte hindra utvecklingen kommer så småningom fler människor att dö till följd av multiresistenta bakterier än vad som dör av cancer i dag.
– Det har gått 30 år sedan forskarna senast hittade ett nytt antibiotikum, och den skrämmande sanningen är att det idag inte finns någon lösning på antibiotikaresistensen.

Det sa Otto Cars vid ett Development Talk på Sida i Stockholm. Han är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet och grundare av nätverket ReAct som med stöd av Sida arbetar för att påverka och öka engagemang och kunskap kring frågan om antibiotikaresistens.

Sedan penicillinet upptäcktes på 1920-talet har antibiotika räddat livet på miljoner människor. Så hur kunde det bli så här? Jo, för att vårt massiva överanvändande av antibiotika stimulerade bakterierna att utveckla överlevnadsmekanismer. De senaste decennierna har antalet multiresistenta bakterier ökat dramatiskt, vilket har lett till att det idag dör tusentals människor till följd av infektioner som vi inte längre kan bota.

Mycket antibiotika skrivs ut i onödan, för infektioner som troligen skulle gå över utan behandling. Utvecklingsländerna har givits mycket skuld, där det i många fall handlar om en okontrollerad marknad där antibiotika kan köpas i vilken affär som helst. Men problemet är globalt.

– Vi rika länder borde ta ledningen och statuera ett gott exempel, sa Otto Cars. Men det gör vi inte. Till exempel så uppskattar man att i OECD-länderna skrivs hela 60 procent av all antibiotika ut i felaktigt syfte.

Problemet är dessutom större än att enbart handla om resistens mot olika bakteriestammar, utan det omfattar även resistens mot andra mikrober, som parasiter, virus och svamp. Därav används ofta den mer övergripande termen antimikrobiell resistens. Att Sida arrangerade ett seminarium kring den här frågan är för att antimikrobiell resistens i allra högsta grad är en global utvecklingsfråga, där biståndet har mycket att tillföra.

– Den här krisen är komplex och den tar ingen hänsyn till gränser. Hela vår jord drabbas, men som vanligt slår det hårdast mot de allra fattigaste, sa Sidas generaldirektör Carin Jämtin i sitt inledande anförande.

Till exempel uppskattar man att det i Indien varje år dör 60 000 spädbarn till följd av infektioner som orsakats av en resistent bakterie. Spridning över jorden beror till stor del på vårt globala resande, internationell handel och migration.

Brist på antibiotika också ett problem

Samtidigt utgör motsatsen också ett stort problem. Bristande tillgång på antibiotika leder på många platser i världen till fler dödsfall än resistensen. Ofta handlar det helt enkelt om att antibiotika är för dyrt – det är med andra ord också en fattigdomsfråga.

Undermåliga sjukvårdssystem och sanitära förhållanden, samt brist på tillgång till rent vatten förvärrar situationen i stora delar av världen. Nicolai Schaaf från SIWI, Swedish Water House, lyfte frågan ur ett rättighetsperspektiv:

– Tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet - och när fler människor får det så kommer efterfrågan på antibiotika att sjunka.

Flera av panelisterna, däribland Schaaf, tryckte på vikten av att arbeta med den här frågan utifrån ett holistiskt perspektiv, eftersom antimikrobiell resistens inte bara drabbar människor, utan också har allvarliga effekter inom jord-, vatten- och lantbruk.

Maria-Teresa Bejarano, senior forskningsrådgivare på Sida, efterlyste en mainstreaming; Sida borde låta frågan om antimikrobiell resistens finnas med i alla program och regioner.

Nödvändigheten av både det holistiska perspektivet och en mainstreaming i biståndet blir än mer tydligt om vi tittar på det utifrån Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling. Otto Cars menade att frågan smyger sig in i nästan varenda mål:

– Att rama in det här i en kontext av Agenda 2030 är viktigt, för det bjuder in nya aktörer att se vikten av att arbeta med det, sa han.

Antibiotika i matproduktion en stor utmaning

Antibiotika används också inom veterinärmedicin över hela världen, och utanför EU även som ett sätt att främja tillväxt hos djur.

Epidemiologisten Silvia Alonso forskar och arbetar i Etiopien för ILRI, International Livestock Research Institute, en organisation som med stöd från Sida arbetar med bland annat matsäkerhetsfrågor. Hon förklarade att resistens har utvecklats mot en lång rad läkemedel som ges till boskap.

– Problemet bottnar i att världens befolkning ökar, allt fler får det bättre och efterfrågar animaliska produkter. För att påskynda produktionen ger lantbrukarna tillväxtfrämjande läkemedel till sin boskap, ofta helt utanför kontrollsystem och utan tillgång till rådgivning och kunskap.

Faran med fel- och överanvändande av antibiotika i djurproduktion är att antibiotikan främjar de resistenta bakteriernas tillväxt när de övriga bakterierna slås ut. De resistenta bakterierna kan sedan överföras från djur till människor.

Alonso gav några skrämmande exempel från olika platser i världen, bland annat från Vietnam, där hälften av boskapen uppskattas bära på antimikrobiella läkemedelsrester, många av dem förbjudna och farliga för människors hälsa.

Sveriges roll viktig

Cecilia Nordin Van Gansberghe från Näringsdepartementet påpekade Sveriges viktiga roll i sammanhanget. Sverige var det första landet att sätta upp mål för att begränsa användandet av antibiotika.

– Redan på 1980-talet tog svenska lantbrukare på eget initiativ beslutet att minska användandet av antibiotika. Det var en tuff period för dem i början, men idag växer svenska grisar snabbast i EU – utan antibiotika.

Alla panelister var överens om att responsen på det här globala hotet har varit för svagt och långsamt över hela världen. Nu måste det till politisk vilja och stora åtaganden kring finansiering. En stor utmaning ligger i det kommunikationsarbete som måste göras över hela världen för att sprida kunskap om problemet och få till stånd en beteendeförändring. Arbete för att minska infektionsspridning genom bättre hygien, samt bättre tillgång till vaccination i fattiga länder är förebyggande insatser som kan göra stor skillnad.

Lyckas vi inte med detta är risken att antalet människor som dör till följd av multiresistenta bakterier år 2050 vida överstiger antalet dödsfall till följd av cancer idag.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän