Kvinna i Lebak

Kvinna från Lebak, Indonesien, där Sida-stödda The Tenure Facility har arbetat för ursprungsfolks markrättigheter.

Foto: Rights and Resources Initiative

Nyhet

Bättre miljö och färre konflikter när urfolk får rätt till sin mark

Uppdaterad: 6 oktober 2017

En tredjedel av världens befolkning saknar laglig rätt till den mark de brukar och bor på. Deras kamp är i grunden en fråga om mänskliga rättigheter. Men urfolken är också världens bästa beskyddare av skogen och spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna. Formella rättigheter kan också minska antalet konflikter och bidra till ökad jämställdhet.

En stor andel av alla människor i utvecklingsländer är direkt beroende av naturen och försörjer sig på till exempel jordbruk, fiske, jakt eller skogsbruk. Ändå är deras situation ofta väldigt osäker. Så mycket som en tredjedel av hela jordens befolkning saknar formellt bevis på att de äger eller har rätt till den mark som försörjer dem – trots att många familjer har brukat samma jordlott eller tagit hand om samma skogsområden sedan generationer tillbaka.

Läs mer: Så arbetar Sida med förvaltning av naturresurser

Konflikter mellan urfolk och företag

Särskilt urfolk, men också andra lokalsamhällen i landsbygdsområden över hela världen, har under många år hamnat i utdragna konflikter med mäktiga intressen som antingen vill in i deras områden och utvinna naturresurser, eller som ser sig själva som de rättmätiga ägarna till marken.

Exempel på allvarliga konflikter som uppstått – många gånger med dödligt våld inblandat – är mellan urfolk och företag som vill bedriva gruvdrift, bygga dammar eller etablera oljepalmsplantage.

Vid ett Development Talks om markrättigheter på Sida i Stockholm sade Victoria Tauli-Copuz, FN:s specialrapportör för ursprungsfolkens rättigheter, att kränkningar av urfolkens rättigheter till sina marker är grova, att nästan hälften av alla som mördas på grund av sitt engagemang för mänskliga rättigheter kommer från något urfolk, och att de flesta regeringar pratar mycket men gör lite.

– De flesta tror fortfarande att det är omöjligt att kombinera ekonomisk tillväxt med urfolkens rättigheter. De tror att ekonomisk tillväxt bara handlar om att suga ut allt som går att suga ut ur markerna.

I företagens intresse att rättigheter respekteras

Mark Constantine från International Finance Corporation (IFC), som arbetar för att främja utveckling av den privata sektorn i utvecklingsländer, ville se möjligheterna.

– Vi kan helt enkelt inte acceptera att respekt för urfolkens markrättigheter skulle vara omöjligt att kombinera med ekonomisk utveckling – vi måste hitta sätt att göra det på!

Han vet av erfarenhet att de flesta problem som uppstår när företag ska investera i utvecklingsländer handlar om just markrättigheter. Därför ligger det i företagens intresse att markrättigheter respekteras.

– Om du som företag inte förstår detta så tar du en enorm risk. Om du misslyckas med din investering på grund av konflikt som uppstår med lokalbefolkningen har du låtit snålheten bedra visheten.

Efterfrågan på mark och naturresurser i utvecklingsländerna har ökat på senare år. Statssekreterare Ulrika Modéer sa i sitt anförande att hon befarar att vi kommer att se mer av den här typen av konflikter framöver.

– De flesta våldsamma konflikter som uppstår idag sker inte mellan länder, utan mellan grupper inom ett land eller mellan en grupp och staten. Det är oerhört viktigt att vi förstår att roten till de här konflikterna ofta handlar om kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Misslyckas vi med att hantera de konflikterna så sår vi frön för ökad instabilitet och fler konflikter, sa Ulrika Modéer.

Kan minska klimatförändringar

Att stödja urfolks och andra lokalsamhällens kamp för sin rätt till skog och mark är i grunden en fråga om mänskliga rättigheter och något som redan görs inom svenskt bistånd. Men urfolken är också världens bästa beskyddare av skogen och spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna.

– De skogsområden i världen som ägs eller förvaltas av urfolken binder minst en fjärdedel av all koldioxid ovan markytan i världen, och avverkningen är upp till tre gånger lägre än på andra platser, säger Paula Caballero från World Resources Institute (WRI).
– Men urfolken har bara formell rätt till 20 procent av sina marker. Att säkra deras rätt till sina marker är ett billigt och extremt effektivt sätt att bromsa klimatkrisen, minska fattigdomen och leva upp till de Globala målen för hållbar utveckling och Paris-avtalet, sa Paula Caballero.

En fråga om jämställdhet

I många länder får kvinnor varken äga, ärva eller ha brukanderätt till mark. Som ansvariga för matproduktion och försörjning drabbas kvinnor hårt när deras samhällen förlorar rätten till sina marker. Det menade Myrna Cunningham, från Center for Autonomy and Development for Indigenous People (CADPI) i Nicaragua.

– Men som ursprungskvinnor sitter vi inte med armarna i kors och väntar på att någon ska lösa våra problem. Vi är organiserade i våra lokalsamhällen, och vi deltar i allt större utsträckning i våra beslutande organ.

En förändring kan vara på väg. Allt fler anser att den rika delen av världen måste börja lyssna på och lära sig av ursprungsfolkens perspektiv. Det är också nödvändigt att privata företag, civilsamhälle och regeringar sätter sig i samma rum och pratar öppet med varandra.

Ny fond ska stödja lokalsamhällen

Den 3 oktober lanserade Sida tillsammans med Ford Foundation The Tenure Facility (Internationella fonden för mark- och skogsrättigheter). Det är en ny global organisation som helt och hållet ska inrikta sig på frågor om landrättigheter för lokalsamhällen och urfolk. Den kommer att stödja lokala organisationer som kan finna lokala lösningar. Genom den nya fonden har Sida stött ett pilotprojekt under fyra år, vars resultat har varit mycket positiva. The Tenure Facility får sitt huvudkontor i Stockholm.

Läs mer: Global fond för landrättigheter får bas i Stockholm

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän