Icddr,b vinner humanitärt pris

Foto: Icddr,b

Nyhet

Forskningsinstitut i Bangladesh vinner världens största humanitära pris

Uppdaterad: 12 oktober 2017

Den 11 oktober 2017 delades världens största humanitära pris ut till forskningsinstitutet icddr,b. De får två miljoner dollar för att fortsätta med det som de är bäst på: Att ta fram effektiva lösningar på globala hälsoproblem.

Bangladesh är ett av världens fattigaste länder. Trots detta - eller kanske tack vare - är det här du hittar världsledande forskning på diarrésjukdomar. Det Sidastödda forskningsinstitutet icddr,b tar fram livsviktiga innovationer anpassade för låginkomstmiljöer. Nu vinner de pris för sitt arbete. The Conrad N. Hilton Humanitarian Prize delas varje år ut till en icke vinstdrivande organisation som har bidragit till att lindra mänskligt lidande.

Närhet till problemen ger effektivare forskning

Forskningsinstitutet ligger i Dhaka i Bangladesh. Det var i Bangladesh som det första utbrottet av kolera registrerades på 1800-talet och i huvudstaden bor en tredjedel av befolkningen i slumområden. Närheten till de hälsoproblem de arbetar med ger icddr,b en djupare förståelse för de särskilda problem som ofta finns i just låginkomstländer vilket hjälper dem att ta fram praktiska lösningar som är anpassade till områden med begränsade resurser. Teresa Soop, forskningssekreterare på Sida, påpekar att icddr,b genom sin närvaro har möjlighet att ständigt följa upp sina forskningsresultat.

– I Dhaka ligger deras forskningsinstitut och sjukhus bredvid varandra vilket gör det möjligt att bedriva en mycket effektiv forskning. De kan hela tiden testa och göra om ifall något inte fungerar.

Tre livsviktiga innovationer

1. Ett billigare koleravaccin

Kolera är en vattenburen och mycket smittsam sjukdom, men spridningen går relativt lätt att stoppa med rätt behandling. Trots det dör minst 100 000 människor av kolera varje år. Effektiva vaccin mot sjukdomen har funnits länge. Problemet är att de är för dyra för människor som bor i fattigare länder. Forskningsinstitutet i Dhaka har därför, tillsammans med bland annat svenska forskare, tagit fram ett vaccin som är mycket billigare att tillverka.

Vaccinet är en viktig del i kampen mot kolera, men det är inte allt. Forskningsinstitutet icddr,b arbetar också för att lindra akuta kolerautbrott, och att förebygga med hjälp av hygienutbildningar, mobila vattenstationer och utbildning av vårdpersonal. På 1960-talet tog de fram ett revolutionerande recept på en vätskeersättning (ORS), som har en perfekt balans mellan socker och salt som utgår från vad kroppen behöver vid svår diarré orsakad av exempelvis kolera.

2. Matta som mäter blodförlust vid förlossning

I många låginkomstländer sker förlossningar i hemmet. En av de största riskerna vid förlossningen är att mamman förblöder och det kan vara svårt att veta när läget är akut. Icddr,b har därför tagit fram en matta som mäter blodförlusten vid förlossningen. När mattan är genomblöt vet man att det är dags för mamman att uppsöka vård. Teresa Soop säger att en sådan förhållandevis enkel innovation kan vara livsavgörande i vissa länder.

– I Bangladesh sker 70 procent av förlossningarna inte på sjukhus. På grund av omständigheter som att det regnar eller att mamman föder på ett jordgolv är det svårt att uppskatta hur mycket blod som hon förlorar. Bara genom en sådan här matta har de kunnat rädda massor med liv.

3. Näringstillskott med lokala råvaror

Ready-to-Use Therapeutic Food (RUTF) är ett matsupplement som innehåller hög koncentration av de näringsämnen som kroppen behöver och snabbt kan ta till sig, och som är anpassat till svårt undernärda människor. Det RUTF som finns på marknaden är dyrt, och icddr,b har utvecklat en motsvarande produkt baserad på landets råvaror, förklarar Teresa Soop.

– Den RUTF som icddr,b har utvecklat har samma näringsinnehåll och baseras på linser och kikärtor. Medan barnet behandlas på kliniken lär sig mamman att laga mat av samma råvaror. I längden betyder det att färre barn kommer tillbaka som undernärda.

Sidas stöd

Sverige har samarbetat med icddr,b sedan 1981, och bidrar med 30,5 miljoner kronor under perioden 2016-2020. Sveriges stöd har sällan varit öronmärkt utan institutet har genom åren själva kunnat avgöra hur de bäst använder finansieringen.

Eftersom de flesta länder och organisationer ger stöd till enskilda projekt har det icke öronmärkta stödet varit viktigt för icddr,b's långsiktiga arbete och bidragit till att de har kunnat stärka sin verksamhet.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän