Shamaruk, rohingya

Shamaruk kommer från Buthidaung i den burmesiska delstaten Rakhine, den del av Myanmar där minoritetsfolket rohingya bor. Hon har gått i flera dagar tillsammans med man och barn för att ta sig till flyktinglägret i Cox's Bazar på andra sidan gränsen i Bangladesh.

Foto: Sida

Nyhet

Allvarlig humanitär situation för rohingyer på flykt

Uppdaterad: 23 oktober 2017

På en och en halv månad har mer än en halv miljon rohingyer flytt undan våld och övergrepp i Myanmar till Bangladesh vilket har satt hård press på samhällena nära gränsen. I Myanmar är situationen mycket allvarlig eftersom endast Röda Korsrörelsen har tillträde till de områden där den drabbade befolkningen finns.

Shamaruk kommer från Buthidaung i den burmesiska delstaten Rakhine, den del av Myanmar där minoritetsfolket rohingya bor. De är statslösa utan grundläggande rättigheter och enligt FN är de en av världens mest förföljda folkgrupper. Shamaruk har gått i flera dagar tillsammans med man och barn för att ta sig till flyktinglägret i Cox's Bazar på andra sidan gränsen i Bangladesh. De flydde undan den våldsvåg riktad mot rohingyer som tog fart den 25 augusti efter att en grupp väpnade rohingyer attackerat ett antal polisstationer.

Shamaruk och hennes familj fick inte med sig mycket, men har i alla fall fått tag på kastruller och annat nödvändigt för tillvaron i lägret. Men många andra i lägret saknar familjemedlemmar. En av dem är Sokina, som berättar att hennes man dödades av militärer framför ögonen på henne. Själv blev hon slagen med gevärskolvar över ryggen.

Svenskt stöd till organisationer på plats

I början av oktober var Anders Öhrström, biståndschef på svenska ambassaden i Dhaka och Frederik Frisell, specialist på humanitärt bistånd på Sida, på besök i den bangladeshiska gränsstaden Cox's Bazar och närliggande flyktingläger. Där fick de höra människor berätta om hur familjemedlemmar blivit avrättade framför deras ögon och anhöriga våldtagits eller försvunnit.

Syftet med besöket var att se hur de organisationer som får svenskt stöd arbetar på plats. Hittills i år har Sverige bidragit med mer än 80 miljoner kronor i direkt humanitärt stöd till Rohingya-krisen i Bangladesh och Myanmar. Stödet går till Action contre La Faim (ACF), International Organization for Migration (IOM), Unicef, Rädda Barnen, UNFPA samt Röda korset. Dessutom har svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skickat tre experter som jobbar tillsammans med FN.

I de etablerade lägren finns presenningar, byggmaterial och dricksvatten som ibland hämtas från floden och ibland från brunnar. På vissa platser finns latriner. Men många får inte plats utan bor i tillfälliga läger på kullar där de har grävt ut platåer för att kunna bygga tält med hjälp av bambupinnar och bristfällig sopsäcksplast. Det humanitära läget är allvarligt, och dessutom sårbart för bränder, epidemier och cykloner. På sikt är situationen ohållbar och det krävs mer finansiering för att bygga större läger.

– Det finns inget land som har tagit emot så många flyktingar så snabbt under de senaste 30 åren. Sedan den 25 augusti har det kommit mer än en halv miljon rohingya till Bangladesh och under vissa perioder har det kommit 10 000 om dagen, säger Anders Öhrström.

Lokalsamhällena är hårt belastade och på de marknadsplatser som finns är det oerhört mycket människor. Det är också köer på flera hundra meter för att få ut sina matransoner. Militären är på plats för att garantera säkerheten och hjälpa till med viss logistik.

– Många har gått i över en vecka, burit på anhöriga och är väldigt utmattade. Då är det viktigt att de får varm och näringsrik mat som är lagad på plats, säger Anders Öhrström.

Internationella samfundet utestängt från Rakhine

Även på andra sidan gränsen i Myanmar är situationen mycket svår. Under de senaste månaderna har militären bränt ner cirka 200 byar för att på så sätt göra det svårt för människor att återvända. Även från de andra etniska grupperna i området riktas det våld mot rohingyer. Trots att så många rohingyer har flytt till Bangladesh finns lika många kvar i Myanmar. Men eftersom internationella organisationer och medier är utestängda från Rakhine vet man inte exakt var de finns eller exakt hur deras situation ser ut.

Den enda humanitära organisation som får komma in i området är Myanmars nationella Röda kors-rörelse. Den Internationella Rödakorskommittén, som Sverige stödjer, arbetar genom dem. I förhållande till de enorma behoven av mat och andra förnödenheter är Röda Korsrörelsens kapacitet dock mycket begränsad och de har ingen chans att leverera det stöd som behövs. FN:s lager av mat och andra förnödenheter får bara distribueras om alla FN-loggor tas bort. Även då har inte Röda kors-rörelsen kapacitet att få ut hjälpen till dem som behöver den.

Synen på situationen skiljer sig stort mellan det internationella samfundet och Myanmars regering.

– Enligt det internationella samfundet pågår en etnisk rensning i landet. Men i Myanmar beskrivs i stället majoritetsbefolkningen burmeser som offren medan rohingya betraktas som terrorister. Hatet mot dem är stort och enligt militären är även kvinnor och barn medskyldiga eftersom de är föräldrar och barn till terrorister, säger Ann Stödberg, svensk biståndschef på ambassaden i Yangon.

Viktigt att rohingyer får återvända hem

I säkerhetsrådet, inom EU, i samtal med regeringen i Yangon och på andra tillgängliga arenor lobbar det internationella samfundet för att fler organisationer ska få tillträde till Rakhine, att rohingyer ska tillåtas att återvända hem till sina ursprungsplatser och att allt våld ska upphöra. Myanmars regering har talat om att i stället bygga jättelika flyktingläger för rohingyer, något som förkastas av det internationella samfundet.

– Med den lösningen riskerar människor att bli helt beroende av internationellt stöd i minst 20 år framåt. Trots att deras byar är nedbrända är det bättre att de tillåts att bygga upp sina liv på plats än att de hamnar i läger med omänskliga levnadsförhållanden och ofta utan hälsovård och skolor, säger Ann Stödberg.

Den rådgivande kommission, ledd av internationella experter, som tillsattes av Myanmars regering 2016 för att lämna förslag på hur situationen för rohingya skulle kunna lösas, redan innan den senaste krisen uppstod, presenterade i augusti sina rekommendationer. Biståndsgivarna i Myanmar, bland dem Sverige, har skapat en arbetsgrupp som ska stödja genomförandet av rekommendationerna. Men den burmesiska regeringen har samtidigt tagit fram egna, ofta motstridiga, rekommendationer. Kravet på att rohingyer ska få möjlighet att bli medborgare i Myanmar är ett av de områden där regeringen och den internationella kommissionen står som längst från varandra.

– I dagsläget är det svårt att se ljuset i tunneln, säger Ann Stödberg.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän