Felix A. Chami

Fotograf Rob Beechey

Felix A. Chami håller i en matskål som tillverkades för cirka 2000 år sen av tidiga bantukulturer. Den liknar många andra krukor som hittats kring Lake Victoria, Malawi och i Zambia. 

Eligius Lyamuya

Fotograf Rob Beechey

Eligius Lyamuya är professor i mikrobiologi och immunologi vid Muhimbili University of Health and Allied Sciences i Dar es Salaam. Han tog sin doktorsexamen vid Karolinska Institutet i Stockholm med svenskt stöd.

nyhet

Många resultat från 40-årigt forskningssamarbete med Tanzania

Uppdaterad: 7 november 2017

I 40 år har tusentals svenska och tanzaniska forskare samarbetat. Det har ökat kunskapen inom en rad olika forskningsområden i både Sverige och Tanzania. Genom forskningsprogrammet har 216 tanzanier doktorerat och 106 förväntas publicera sin avhandling innan år 2020.

År 2017 fyller forskningssamarbetet mellan Sverige och Tanzania 40 år. Jubileet uppmärksammas den 8 och 9 november då forskare, politiker, representanter från näringslivet och andra möts i Dar es Salaam för att diskutera vikten av forskning och innovation för Tanzania.

En titt i backspegeln visar att när Tanzania blev självständigt 1961 fanns endast 12 läkare i en befolkning på nio miljoner invånare. Vid det enda universitet som fanns i landet, University of Dar Es Salaam, bedrevs i stort sett bara grundläggande juridikstudier. Behoven var alltså stora.

Fram till i dag har forskningssamarbetet mellan Sverige och Tanzania lett till 1 921 vetenskapliga publikationer i områden som till exempel hiv/aids, malaria, genus, klimatförändring, geografiska informationssystem, energi, marinvetenskap, stadsplanering, företagsstudier, barnhälsovård, arkeologi och många, många fler.

Inom forskningssamarbetet stödjs också ett så kallat klusterinitiativ som leds av den tanzaniska myndigheten för vetenskap och teknik, COSTECH. Genom att länka små och medelstora företag till akademiska institutioner och myndigheter har företagen fått tillgång till kunskap som de har använt för att både öka sina intäkter och anställa fler.

Forskning bidrar till att bekämpa fattigdom

Att stödja forskning som är relevant för låginkomstländer bidrar till att ta fram kunskap som kan användas för att förbättra situationen för människor som lever i fattigdom.

– Forskning har en roll i fattigdomsbekämpningen men bidrar också till globala lösningar på globala problem. Vi kan inte lösa många av de utmaningar vi står inför utan att samarbeta, säger Inger Lundgren, handläggare för forskningssamarbetet vid svenska ambassaden i Tanzania.

Att stärka ett lands kapacitet att bedriva forskning är ett långsiktigt arbete som kan ta flera decennier. Det krävs till exempel nationella forskningsstrategier, utbildningar som kan frambringa en ny kader av forskare och lärare, samt ett sätt att berätta om forskningens resultat.

Två exempel på resultat från svenskstödd forskning

Minskad spridning av hiv/aids
Redan 1986 inledde Karolinska Institutet ett samarbete med tanzaniska läkare och forskare inom hiv/aids. Deras studie fastställde att situationen var extremt allvarlig i de tre regioner de tittade på. Till skillnad från flera andra länder i södra Afrika, som inte tog epidemin riktigt på allvar förrän långt senare, ledde studien till att Tanzania satte in insatser för att minska spridningen, vilket har räddat tusentals människoliv. Samarbetet inom hiv/aids har senare bidragit till att utveckla ett vaccin i Sverige som testas i Tanzania av farmakologer och läkare utbildade i programmet.

– Av alla forskningssamarbeten vi har haft så är det med Sverige det allra mest framgångsrika. Den står modell för hur ett nord-sydligt forskningssamarbete bör vara, säger Eligius Lyamuya, professor i mikrobiologi och immunologi vid Muhimbili University of Health and Allied Sciences (MUHAS) i Dar es Salaam.

Människor har bott på Zanzibar i 50 000 år
När Vasco Da Gama rundade Afrika anlände han till Kilwa, en stad med högt utvecklad arkitektur och som präglade egna mynt. När Tanzania koloniserades på slutet av 1800-talet formades en teori om att det var folk från Mellanöstern, Medelhavet eller Indien som hade skapat dessa civilisationer.

– Det finns en rasistisk ideologi som hävdar att någon utifrån måste ha kommit till Afrika för att skapa de afrikanska civilisationerna. Under lång tid hävdade arkeologer att svarta aldrig hade kunnat skapa en civilisation, säger Felix A. Chami, som doktorerat i arkeologi vid Uppsala Universitet.

Genom forskning i arkeologi, stödd av Sida, har han tagit fram starka bevis på att de städer som fanns längs kusten, och som tillhör swahilikulturen, är afrikanska och att det är en bantubefolkning som bedrivit handel med Europa, Mellanöstern, Indien och Kina i åtminstone under 2000 år. 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän