En kvinna står tillsammans med två män och håller en kortläsare i handen, som alla tre tittar på.

Mutinta Mwiinga, Zambia, är lokal återförsäljare av utsäde och bekämpningsmedel. Här tar hon emot betalning av en bonde som köper gödningsmedel.

Foto: Nyokabi Kahura

Nyhet

Fler kvinnor måste få bestämma över sin ekonomi

Publicerad: 8 mars 2017 Uppdaterad: 8 mars 2017

Att själv få bestämma över sin ekonomi är en rättighet och det påverkar dessutom hela samhället positivt. Men många kvinnor saknar makt över de ekonomiska beslut som påverkar deras liv. Efter att tidigare ha varit en undanskymd fråga börjar kvinnors ekonomiska egenmakt nu få ökad internationell uppmärksamhet.

– Kvinnors ekonomiska egenmakt handlar om att som kvinna ha makten över ekonomiska beslut som påverkar ens tillvaro och ens möjligheter i samhället. Det är en förutsättning för att utöva makt på andra områden i livet, till exempel inom politiken, i samhället och i familjen. Därför är det en förutsättning för jämställdhet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling, säger Ulrika Holmström, senior jämställdhetsrådgivare vid Sida.

I första hand är kvinnors ekonomiska egenmakt en rättighetsfråga men det går också att se många positiva samband för barn, familjer och för samhället i stort. Men trots detta är det en fråga som ofta hamnar i skymundan och som det internationellt sett satsas mycket blygsamt på.

– Det finns ett stort antal specifika hinder för kvinnor. Det handlar till exempel om kvinnors ansvar för omsorgsarbete och ett utbrett könsbaserat våld. Kvinnors möjligheter att engagera sig politiskt och ekonomiskt är ofta begränsade av både lagstiftning och attityder, säger Ulrika Holmström.

Samhälleliga hinder

I vissa länder säger lagen att kvinnor behöver mäns tillåtelse för att arbeta. Dessutom har kvinnor ofta sämre tillgång till krediter, bland annat för att de inte äger land och hus. Det finns också många föreställningar om att kvinnor inte bör arbeta och kontrollera sina pengar, något som till exempel kan innebära att en kvinna som arbetar ändå överlämnar lönen till sin man.

Men samtidigt kan ekonomisk egenmakt vara en viktig förutsättning för att kvinnor ska kunna få makt på andra områden.

– Ett exempel är att det ökar möjligheterna att lämna en våldsam partner, säger Ulrika Holmström.

En ofta förbisedd faktor är också att när kvinnor har makt över sin ekonomi har samhällen bättre förutsättningar att återhämta sig efter en konflikt.

– Men tyvärr är jämställdhet ofta svagt integrerat i de stora återhämtningsprogrammen som i postkonfliktländer ofta handlar om infrastruktur, ekonomisk utveckling och energi. Men Sida har under senare år ökat insatserna på det här området.

Internationellt fokus

I mars hålls Commission on the Status of Women (CSW), en FN-kommission som tar fram underlag och rekommendationer för det globala jämställdhetsarbetet. Vid den årliga session som tar sin början den 13 mars 2017 är ekonomisk egenmakt huvudtema. Frågan har också överlag börjat få mer uppmärksamhet internationellt, inte minst eftersom både kvinnors obetalda arbete och kvinnors ekonomiska egenmakt är delmål till det globala målet om jämställdhet. FN:s generalsekreterare har också tillsatt en högnivåpanel för kvinnors ekonomiska utveckling.

– Olika länder har olika förutsättningar. I många länder i Mellanöstern är kvinnor till exempel högutbildade men begränsas av lagstiftning och attityder om vad kvinnor kan och inte kan göra. I andra länder kan just tillgång till utbildning vara ett hinder. Vissa framsteg har gjorts men det går för långsamt. Ett av de största hindren är kvinnors ansvar för det obetalda arbetet, säger Ulrika Holmström.

Ulrika Holmström menar att det är särskilt viktigt att inte bara satsa på frågan om kvinnors ekonomiska egenmakt inom ramen för små projekt utan att det även måste vara ett fokus i stora insatser inom till exempel infrastruktur, utveckling av den privata sektorn, jordbruk och energi.

– Det är viktigt att se att frågan inte begränsas till att enbart handla om mikrokrediter eller stöd till kvinnliga entreprenörer. Det hänger ihop med ett bredare jämställdhetsarbete som innebär att belysa och hantera skillnader i behov, förutsättningar och möjligheter mellan kvinnor och män.

5 exempel på Sidas stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt

Palestina

Endast 19 procent av palestinska kvinnor har en formell anställning – lägst i världen. De påverkas negativt av både den israeliska ockupationen och av konservativa normer och attityder om kvinnors roll. Sida ger stöd till Oxfam inom marknadsutveckling med fokus på att förädla jordbruksprodukter. Genom att förbättra marknadssystem inom jordbruket kan både mäns och kvinnors inkomster öka i utsatta områden. Kvinnors ekonomiska egenmakt är ett delmål för programmet. Oxfam arbetar bland annat med att stärka kapaciteten hos småskaliga jordbrukare och kooperativ, att främja bättre affärsklimat samt att utveckla ny och bättre produktionsteknik. Sida stödjer projektet med 91 miljoner under perioden 2015–2019.

Bangladesh

Även om en ökning har skett det sista decenniet är kvinnor starkt underrepresenterade på arbetsmarknaden i Bangladesh (36 procent). Projektet WEESMS (Kvinnors ekonomiska egenmakt genom stärkande av marknadssystem) syftar till att förbättra möjligheterna till jobb för kvinnor, genom att öka antalet kvinnligt ledda småföretag och göra det lättare för dem att växa. Kvinnor ska också hållas kvar på arbetsmarknaden och kvinnliga småföretagare får genom projektet lättare tillgång till banklån.

Projektet genomförs av International Development Enterprises (IDE) och The Asia Foundation (TAF) i nära samarbete med statliga institutioner, kvinnliga handelskammare, privata företag och intresseorganisationer.

Sidas stöd uppgår till 64 miljoner kronor under perioden 2016–2021. Sverige täcker 50 procent av kreditförluster för kvinnliga småföretagare.

Globalt

Kvinnor på landsbygden står inför en rad utmaningar. Sida ger under perioden 2014–2017 stöd på 112 miljoner kronor till ett globalt FN-program som inriktar sig just på denna grupp. Programmet genomförs i sju länder i olika delar av världen: Guatemala, Etiopien, Rwanda, Niger Nepal, Kirgizistan och Liberia.

Programmet handlar bland annat om rätten att ärva, äga och använda naturresurser samt livsmedelsförsörjning. Dessutom stödjer programmet kvinnors möjligheter till entreprenörskap och att delta i beslutsfattande. En viktig fråga för Sverige har varit att hantera de risker som kan uppstå när allt fler kvinnor i arbetar, till exempel könsbaserat våld och ökade motsättningar mellan män och kvinnor.

Uganda

Uganda har den näst yngsta befolkningen i världen – 78 procent är under 30 år. Enligt siffror från Världsbanken 2009, utgjorde ungdomar mellan 15 och 30 år 80 procent av Ugandas totala arbetslöshet. Unga kvinnor har särskilt svårt att få jobb.

2012 inledde Sida ett samarbete med Plan International Uganda med fokus på ökad sysselsättning och ekonomisk egenmakt för unga män och kvinnor. För att nå resultat har Plan International samarbetat med lokalt civilsamhälle, uppköpande företag, leverantörer av mobila tjänster samt med banker. Projektet har bland annat handlat om att ge kompetensutveckling, tillgång till finansiella tjänster men också att driva igenom politiska förändringar och arbeta med den privata sektorn.

Både sparande och inkomster har ökat markant (med 633 respektive 451 procent) under den treårsperiod som projektet pågått. För kvinnorna har projektet dessutom inneburit att deras ekonomiska och sociala egenmakt har stärkts. Det har gjort att unga kvinnor i högre grad organiserar sig och att de väsentligt har kunnat förbättra sina inkomster från jordbruksrelaterade aktiviteter.

Projektet har även lett till minskat våld mot kvinnor och ökat självförtroende. Projektet pågick under perioden 2012–2016 och Sidas stöd uppgick till 11 miljoner kronor.

Guatemala

I Guatemala lever 45 procent av befolkningen i extrem fattigdom och majoriteten av dem bor på landsbygden. Kvinnor ur ursprungsbefolkningen är särskilt utsatta för diskriminering och fattigdom.

Sida finansierar We Effect som driver ett projekt med fokus på att bekämpa marginalisering och ojämlikheter på landsbygden i Guatemala genom stöd till bybornas egna initiativ och strategier för att stärka den lokala produktionen.

Ett av resultaten från projektet är att nästan tvåtusen kvinnor från mayabyar har fått möjlighet att förbättra mängden, kvaliteten och variationen i den lokala produktionen av livsmedel. Tillgång till egna pengar och beslutsfattande positioner inom lokala organisationer har gett mayakvinnorna större självständighet i förhållande till familjen.

Sida finansierade projektets första fas (2012–2016) med 45 miljoner kronor. Den andra fas (2016–2020) som just inletts finansieras av Sida med 48,5 miljoner kronor. Den andra fasen ska förbättra livskvaliteten för 7 500 mayakvinnor på landsbygden med fokus på att stärka deras egna initiativ till ekonomiska aktiviteter. We Effect genomför projektet genom tio lokala organisationer.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän