Se videoinspelning från seminariet.

Nyhet

Dialog mellan arbetsgivare och anställda främjar demokrati

Uppdaterad: 11 maj 2017

Det finns stor potential att använda social dialog för att bekämpa fattigdom och främja demokrati. Samarbete mellan olika aktörer och anpassning till lokala sammanhang är två framgångsfaktorer. Det framkom på Sidas Development Talks den 9 maj 2017.

Social dialog definieras av Internationella Arbetsorganisationen ILO som förhandlingar, överläggningar och informationsutbyte mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och regeringar. Vid veckans Development Talks inledde Sidas vikarierande generaldirektör Lennart Båge med att betona vikten av sysselsättning för fattigdomsbekämpning och att social dialog alltmer lyfts fram som en nyckel för utveckling. Inte minst för att bidra till Agenda 2030.

– Sidas stöd till social dialog innebär att vi verkar för bättre arbetsförhållanden och för arbetares rättigheter. Det är också ett sätt att praktisera demokrati på gräsrotsnivå och samtidigt främja en fredlig hantering av konflikter.

I de nordiska länderna har dialogen mellan arbetsgivare och fackförbund varit särskilt framgångsrik. Men i många andra länder är det svårt för fattiga arbetare att organisera sig och etablera en social dialog.

– I många fall uppger arbetsgivare att arbetare kommer att avskedas om de går med i facket. Därför är vår strategi att också samarbeta med större företag för att se till att den sociala dialogen kommer igång där det inte fungerar idag, sa Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO.

– Om man inte tar tag i frågorna exploderar de förr eller senare i form av strejker, vilket drabbar inte bara företagen utan även de anställda som riskerar sina jobb och inkomster.

Global Deal lanserades förra året

I september förra året lanserades Global Deal, ett globalt initiativ som tagits fram av Stefan Löfven i samarbete med OECD och ILO. Syftet är att ta sig an utmaningarna på arbetsmarknaden och se till att alla människor kan dra nytta av globaliseringen. Sofia Östmark, ambassadör vid sekretariatet för Global Deal, underströk att det inte är fråga om att bygga en ny organisation utan om att lyfta fram vad som redan görs på området.

– Det handlar om ett samarbete mellan en rad aktörer – främst regeringar, fackförbund och arbetsgivare. Stefan Löfven har särskilt betonat att det är något alla kan tjäna på. Företagen tjänar på de nära kopplingarna mellan social dialog och ökad produktivitet medan arbetarna får bättre villkor och kan göra sina röster hörda. Och för samhället som stort stärks den sociala sammanhållningen.

Åtagandena inom Global Deal är frivilliga och initiativet handlar snarare om att visa på bra exempel än att kasta en skugga över de företag som inte arbetar med frågorna.

Kambodja ett exempel på förbättrad dialog

Under seminariets andra del presenterades ett Sidaprogram med fokus på social dialog inom textilindustrin i Kambodja. Syftet har varit att bidra till dialog och kollektivavtal vid de fabriker som deltagit samt att påverka textilindustrin som helhet samt på nationell nivå.
Som viktigaste framgång med projektet lyfte Mats Svensson från IF Metall att fackförbund, lokala arbetsgivare och fabriksägare funnit sätt att arbeta tillsammans.

– De har förbättrat dialogen och 50 procent av företagen har skrivit under kollektivavtal. Men det viktigaste är att de olika aktörerna har skapat en varaktig relation. Det betyder att de träffas även när det inte är en konfliktsituation och att de på så sätt kan vara proaktiva och tillsammans komma fram till lösningar på olika problem.

Även Hennes & Mauritz (H&M) har varit delaktiga i projektet. Enligt Lars-Åke Bergqvist, företagets hållbarhetsexpert, är samarbetet med andra aktörer som ILO och den svenska ambassaden viktigt.

– Vi har stort inflytande på produktionskedjan men vi är begränsade i hur vi kan påverka på högre nivåer.

Lars-Åke Bergqvist menade att det för H&M också finns ett tydligt affärsintresse att delta i den här typen av projekt; produktionen blir stabilare och strejkerna har minskat med 90 procent.

Ta hänsyn till det lokala sammanhanget

Det avslutande panelsamtalet handlade om potentialen i att arbeta med social dialog inom biståndet. Där lyfte flera personer i panelen fram betydelsen av att anpassa arbetssättet till det specifika sammanhanget. Utvecklingsnivån, arbetsmarknadens struktur och sysselsättningen varierar stort mellan olika länder. I Afrika söder om Sahara är en överväldigande majoritet av människorna sysselsatta inom den informella ekonomin, varav två tredjedelar uppskattas vara egenanställda – till exempel småbönder och gatuförsäljare.

– I Kambodja och Myanmar som påbörjat en industrialiseringsprocess behöver vi lägga förhållandevis större fokus på social dialog medan det i Afrika söder om Sahara inte alltid har samma prioritet. Dessutom handlar det om att arbeta med social dialog på ett anpassat sätt. För jordbrukare kan det vara en fråga om att organisera sig i kooperativ och få till samtal med stora inköpare och för gatuförsäljare om att skapa dialog med lokala myndigheter och kanske stadens polis, sa Gun Eriksson Skog, ämnesföreträdare för sysselsättningsfrågor på Sida.

Flera panelister lyfte också fram att social dialog kan vara ett resultat i sig självt och att det kan ha andra positiva effekter.

– Min erfarenhet är att det skapar ett klimat där folk tenderar att prata också om annat – om välmående, ekonomisk förvaltning, jämställdhet. Att göra social dialog till ett fokus för utveckling är därför ett sätt att bygga in dialog och samarbete i samhället, sa Jonas Borglin, VD för Näringslivets Internationella Råd.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän