Fotograf SWECO

Nu har det nya moderna reningsverket i Kaliningrad invigts, som får stor betydelse för vattenkvaliteten i Östersjön.

Elsa Håstad, Lars Eklund och Anna Tufvesson.

Fotograf Per Enerud/UD

Sida-medarbetarna Elsa Håstad, Lars Eklund och Anna Tufvesson deltog vid invigningen av reningsverket i Kaliningrad.

Nyhet

Reningsverket i Kaliningrad invigt: Nu blir Östersjön renare

Uppdaterad: 8 juni 2017

Den 7 juni invigdes det nybyggda reningsverket i Kaliningrad. Projektet är det sista i raden av stora reningsverk vid Östersjön som Sida varit med om att finansiera. När reningsverket nu är igång innebär det en märkbar minskning av utsläppen av övergödande kväve och fosfor till Östersjön.

Sidas stöd till en renare miljö i Östersjön inleddes åren efter att de baltiska staterna fått sin självständighet från Ryssland. De första åren låg fokus på rening av avloppsvatten i Polen och de baltiska staterna. Därefter fortsatte arbetet i Ryssland.

Staden Kaliningrad med cirka 450 000 invånare är den sista storstaden vid Östersjökusten som saknat modern rening av sitt avloppsvatten.

Kaliningrad var före andra världskriget en del av Tyskland och hette då Königsberg. Idag är Kalingrad vad som kallas en exklav, en del av Ryssland som saknar landförbindelse med övriga delar av landet.

Ända sedan 1992 har Kaliningrad funnits med på samarbetsorganisationen HELCOMs lista över så kallade hot spots, särskilt stora utsläppskällor som behöver renas.

Arbetet med det nya reningsverket har pågått ända sedan 1996, även om det därefter dröjde flera år innan själva byggnadsarbetet kunde börja. Ekonomiska problem i Ryssland och andra frågor har bidragit till den utdragna processen. Men nu är det alltså klart.

– Det känns otroligt bra att reningsverket äntligen är klart. Periodvis har arbetet varit problematiskt, bland annat därför att det varit många personbyten på den ryska sidan, men vi har hoppats och hela tiden trott att det skulle gå i mål, säger Lars Eklund som i mer än tjugo år arbetat på Sida med vatten- och miljöprojekt i Östersjöregionen.

En nyckel till framgång har varit just det faktum att Sverige och de andra inblandade inte gett upp utan envetet kämpat vidare. När reningsverket nu är igång kommer det att leda till att utsläppen till Östersjön av fosfor minskas med 273 ton per år. Kalingrad ligger i en känslig miljö med våtmarker och stora sandbankar och därför får reningsverket en stor betydelse, både för närmiljön och Östersjön i stort.

– Det är en absolut nödvändighet att åtgärda denna utsläppskälla. I Kaliningradbukten och i närområdet kommer skillnaden att märkas direkt, eftersom Kaliningrad är den enskilt största utsläppskällan. Men för att god vattenstatus ska nås i Östersjön som helhet så måste utsläppen av fosfor minska med ytterligare 9 500 ton per år. För att uppnå det krävs politiska beslut som bland annat reglerar jordbruket, säger Lars Eklund.

Komplicerat arbete

Att bygga och driftsätta reningsverk som det i Kaliningrad är samtidigt en komplicerad process där det krävs både kunskap och erfarenhet. Därför kommer Sverige att ge tekniskt stöd till den fortsatta driften också under de kommande åren.

– I tidigare projekt hade vi ett så kallat twinningsamarbete med svenska VA-verk. Den här gången kommer konsultföretaget Sweco att kunna stödja Kaliningrad under de första åren och fungera som ett stöd kring tekniska frågor, säger Lars Eklund.

Men det räcker inte att bara bygga ett reningsverk. För ett långsiktigt, hållbart miljötänkande krävs ett starkt civilsamhälle som bidrar till att sprida kunskap om behovet av ett hållbart användande av naturresurserna. Därför stödjer Sverige också organisationer inom det ryska civilsamhället för att öka förståelsen för och efterfrågan på miljöinsatser.

– På det sättet stödjer vi ett ökat folkligt deltagande och engagemang för miljöfrågorna, vilket också är bra för staten och större infrastrukturprojekt som det nya reningsverket, säger Anna Tufvesson på Sida som handlägger stödet till reningsverket i Kaliningrad.

En stor del av arbetet för Östersjöns miljö har genom åren skett inom ramen för HELCOM som bildades redan 1974. I dagens hårdnande politiska klimat har HELCOM en fortsatt viktig roll att spela.

– Alla vi som bor här har ett gemensamt intresse för Östersjön. För miljöns skull och för människorna runt Östersjön måste vi hitta sätt att samarbeta – nu och i framtiden. Det nya reningsverket i Kaliningrad är ett exempel på samarbete som leder till konkreta resultat, även om det ibland är komplicerat och tar längre tid än beräknat, säger Anna Tufvesson.

Reningsverket i Kaliningrad

Reningsverket i Kaliningrad har kapacitet att behandla 150 000 kubikmeter avloppsvatten per dygn. Henriksdalsverket i Stockholm renar som jämförelse 250 000 kubikmeter vatten och dygn.

Reningsverket är dimensionerat för att minst klara HELCOM:s utsläppsvärden 15 mg/liter BOD*, 10 mg/liter kväve och 0,5 mg/liter fosfor.

Den totala kostnaden för reningsverket inklusive konsultkostnader uppgår enligt de officiella dokumenten från VA-bolaget Vodokanal till motsvarande 690 miljoner kronor, räknat i dagens valuta. Det svenska stödet till reningsverket uppgår till cirka 160 miljoner kronor, inräknat de konsulter som kommer att arbeta med uppföljningen.

Pengarna för Sidas arbete i Ryssland tas inte från biståndsbudgeten utan från budgetposten för internationellt samarbete.

Övriga internationella finansiärer som medverkat i något skede av projektet är den europeiska utvecklingsbanken EBRD, den nordiska investeringsbanken NIB, det nordiska finansieringsinstitutet NEFCO, Danmark samt den multilaterala miljöfonden NDEP som administreras av EBRD. De ryska parterna har bidragit med 63 procent (motsvarande 441 miljoner kronor) av den totala projektkostnaden.

* BOD är mängden syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av de organiska ämnena i ett vattenprov.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän