Nyhet

Så fördelas Sidas humanitära bistånd 2017

Uppdaterad: 26 januari 2017

De humanitära behoven i världen forsätter att öka. Orsaken är framförallt väpnade konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar. Den 26 januari beslutar regeringen om en ny strategi för Sveriges humanitära bistånd. Samtidigt ökar Sidas humanitära budget.

2017 ser ut att bli ännu ett väldigt svårt humanitärt år. Antalet drabbade människor i behov av humanitärt skydd och stöd har ökat dramatiskt de senaste åren – från 53 miljoner år 2010 till 129 miljoner år 2017. Det är den högsta siffran sedan andra världskriget. Största delen beror på krig och konflikt och 80 procent av det humanitära biståndet genomförs på platser där det pågår en väpnad konflikt.

Den nya strategin för humanitärt bistånd ska bidra till ökad flexibilitet, ökat inflytande för krisdrabbade människor, mer stöd till lokala aktörer och stärkt samverkan mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingsbiståndet.

Sidas humanitära budget ökar jämfört med förra året, från 2,96 miljarder till 3,18 miljarder kronor. Sida fördelar nu drygt 2,1 miljarder av de pengarna. Merparten går till 16 större kriser som Sida har identifierat medan 250 miljoner kommer att användas till 17 mindre kriser. Knappt en miljard av anslaget finns kvar som reserv hos Sida och utvalda partners för oförutsedda behov under året.

De sex kriser som får störst stöd från Sida är Syrien (315 miljoner), Jemen (164 miljoner), Sahel (160 miljoner), Sydsudan (150 miljoner), Nigeria (130 miljoner) och DR Kongo (130 miljoner).

Fördelningen av pengar baseras på humanitära behov

Sverige undviker att öronmärka sitt stöd, så att partnerorganisationerna kan vara flexibla och använda pengarna där de behövs bäst. Fördelningen av pengar mellan olika kriser baseras på humanitära behov. Sida arbetar också för att fånga upp kriser som annars riskerar bli bortglömda.

– Jag vågar påstå att vi är en av få stora humanitära givare som följer den humanitära principen om opartiskhet. Vi tittar på antalet människor i behov av humanitärt stöd, hur akuta behoven är och även landets egen kapacitet att svara på den humanitära krisen. Den typen av opartiskhet gör att vi förmedlar humanitära medel till de kriser som har störst behov. Alltså inte enbart exponerade kriser som Syrien och Irak utan också "glömda" kriser som Centralafrikanska republiken och Jemen, säger Susanne Mikhail, chef för Sidas enhet för humanitärt stöd.

I Jemen är tre av fyra invånare beroende av humanitärt stöd. Hälften av landets befolkning lider brist på mat. Dessutom är en halv miljon barn akut undernärda och behöver omgående humanitärt stöd för att inte dö av svält. Det är väldigt svårt att nå fram till de mest behövande, framför allt vid frontlinjen där säkerhetsriskerna är som störst.

Krisen i Nigeria har förvärrats snabbt på grund av Boko Harams våldsamheter i nordöstra delen av landet, och 14 miljoner människor är nu i behov av humanitärt stöd. Konflikten har haft stora konsekvenser för bönderna som för tredje året i rad inte har kunnat så. Samtidigt har matpriserna stigit kraftigt. FN uppskattar att
400 000 barn är undernärda.

Vi ser också en ny matkris i Somalia. Förra året upplevde man i vissa områden den svåraste torkan sedan 1985 och priset på basvaror som majs och sorgum är nu 50-90 procent över det normala.
300 000 barn under fem år är undernärda och i akut behov av mat.

Positiv utveckling i flera länder

Men det finns också positiva trender. De humanitära behoven i Colombia har minskat efter att förra året ha varit med på listan över de svåraste kriserna. Under 2017 behöver Colombia endast ett mindre stöd. Rwanda, Elfenbenskusten och Angola är andra exempel på länder som tidigare haft stora behov men som nu är två av Afrikas snabbast växande ekonomier.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän