En grupp kvinnor och barn sitter på golvet i ett stort tält.

Somaliska familjer har tagit sig till Al Adala Camp i huvudstaden Mogadishu på flykt från torkan i mars 2017.

Foto: UN Photo/Omar Abdisalan

Nyhet

Befarad svält kunde undvikas i Somalia

Uppdaterad: 19 augusti 2017

I början av 2017 såg det ut som att Somalia riskerade att drabbas av en lika allvarlig svältkatastrof som 2011. Men tack vare snabbt agerande från världssamfundet och inte minst Sverige så kunde en katastrof undvikas. Även om situationen i Somalia fortfarande är bräcklig är det en stor humanitär händelse.

Över en kvarts miljon människor svalt ihjäl i Somalia under katastrofen 2011, delvis på grund av att världssamfundet inte agerade tillräckligt snabbt. När indikatorerna i början av 2017 visade att drygt sex miljoner människor led av akut matbrist flaggade FN för att det riskerade att utvecklas till en ny svältkatastrof. Men även om situationen fortfarande är allvarlig har svälten kunnat avvärjas.

– Somalia befinner sig fortfarande i en väldigt bräcklig situation, men det är samtidigt viktigt att uppmärksamma att den svält som befarades i år har avvärjts. Det är en stor humanitär händelse, säger Susanne Mikhail, chef för det humanitära biståndet på Sida.

Sverige och Sida tillhör de givare som reagerade snabbast. Den årliga humanitära allokeringen på 94 miljoner kronor till Somalia som beslutades i januari utökades redan i februari med ytterligare 100 miljoner kronor som betalades ut till Unicef, World Food Programme samt den humanitära landfond som administreras av FN.

Det svenska biståndet kännetecknas av en hög grad av professionalism, kunskap om den humanitära kontexten och responsen, samt ett nära samarbete med de svenska ambassaderna. Sida kan därför snabbt analysera de föränderliga behoven och gå in med humanitärt stöd. Det gör det möjligt att upprätthålla matdistributionen i ett kritiskt läge tills andra givare kan öka sina stöd.

– Vårt stora mervärde är snabbheten och eftersom vi är en stor humanitär givare ger det tydliga signaler till andra aktörer. När vi ser att det finns en risk att responsen sinar går vi in snabbt och kan därmed fungera som en brygga tills de största givarna kommer in, säger Susanne Mikhail.

Tidigt stöd snabbar på matdistribution

Ett mindre stöd i ett tidigt skede kan ofta vara mer värt än ett större stöd som kommer senare

– Humanitär respons kräver stora investeringar i början för att snabbt kunna skala upp uppköp, logistik och personal. 50 kronor i början av året kan vara viktigare än 100 kronor i mitten av året, säger Gustav Lindskog, handläggare på enheten för humanitärt bistånd.

Till skillnad från flera andra givare är fördelningen av det svenska stödet dessutom frikopplat från särintressen eller mediebevakning. Det humanitära stödet är helt behovsbaserat och bygger på humanitära principer som neutralitet och oberoende.

Förebyggande arbete för att undvika upprepning 

2017 var första gången som det akuta humanitära stödet kombinerades med ett parallellt långsiktigt utvecklingssamarbete. Samtidigt som Sverige stödde World Food Programmes matdistribution fick FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO ett mer långsiktigt jordbruksstöd. Det finansierade bland annat distribution av utsäde och jordbruksredskap samt förebyggande åtgärder för att hålla boskap vid liv, vilket är en viktig inkomstkälla för en stor del av befolkningen på den somaliska landsbygden.

– Situationen har bromsats, även om den är fortsatt allvarlig. Nu är det viktigt att den humanitära responsen kombineras med långsiktigt utvecklingssamarbetet för att situationen inte ska uppstå igen nästa år, säger Susanne Mikhail.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän