Två tjejer står mitt i en folksamling. De har pannband på sig där texten korruption skymtar.

Våren 2015 hamnade Guatemalas politiska system i gungning efter en serie tillslag av CICIG och åklagarmyndigheten, som bland annat avslöjade ett kriminellt nätverk inom tull-och skatteförvaltningen. Det ledde till stora folkliga protester.

Foto: Manuel Pinot/CC BY-NC-ND 2.0

Nyhet

Oberoende domare vägen till rättvisa efter inbördeskriget

Uppdaterad: 13 oktober 2016

Guatemala hanterar fortfarande arvet från det 36-åriga inbördeskrigets massakrer och försvinnanden. Få av de ansvariga har dömts för sina brott. Men på senare år har det såtts frön till förändring av det korrupta rättsväsendet.

Claudia González är domare i en specialdomstol i Guatemala som utreder mord och våld riktat mot kvinnor. Hon har dömt i flera omskrivna rättegångar. Men alltför ofta överskuggas hennes arbete av försvarsadvokater som ifrågasätter hennes kompetens i medierna. Hon ger exempel på hur det kan låta:

– Du borde hålla dig hemma och sköta hushållet, du som kvinna är jävig, du är inte tillräckligt kompetent för att döma.

En av de största utmaningarna för domare i Guatemala är att bevara sitt oberoende. Claudia González berättar att hon ofta utsätts för påtryckningar från de olika parterna i en rättegång.

– När vi dömer mäktiga människor händer det att de kräver att vi ska avskedas eller ifrågasätter oss i medierna.

Förening stödjer oberoende domare

Claudia González och andra domare som försöker stå emot påtryckningar saknar ofta stöd från sina kollegor och det övriga rättsväsendet. Detta är en av anledningarna till hon, tillsammans med andra domare, grundade föreningen Asociación Guatemalteca de Jueces por la Integridad som jobbar för att stödja oberoende domare och bidra till att reformera rättsväsendet.

En av punkterna på föreningens önskelista är en ny utnämningsprocess för domare, berättar ordföranden Haroldo Vásquez. I dag påverkar ofta politiker och militärer utnämningar till de högre rättsinstanserna.

– Det betyder att de som utnämns har en tacksamhetsskuld när de börjar sin tjänst. Vi vill att ärliga domare ska kunna avancera till högre positioner genom sina meriter och inte korrumperas av en otillräcklig urvalsprocess. I dag avancerar inte de oberoende domarna, säger Haroldo Vásquez.

Den oberoende domarföreningen är inte ensam om att efterfråga förändring. Under de senaste åren har medborgarna i landet visat sitt missnöje med korruptionen genom omfattande demonstrationer och just nu pågår ett arbete för att reformera grundlagen. Bland förslagen finns bland annat en ny urvalsprocess för domare och åklagare.

– Vi har förhoppningar men samtidigt måste vi bevaka processen så att slutresultatet blir bra. Vi behöver också visa för folket varför reformerna är bra eftersom det finns sektorer i samhället som är motståndare, säger Haroldo Vásquez.

Fällande domar minskar korruptionen

En pådrivande kraft bakom reformerna är Sida-stödda CICIG (Internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala), som tillsammans med åklagarmyndigheten har påbörjat utrensningen av de kriminella nätverk inom statsapparaten som bildades under inbördeskriget. Strukturerna har länge skyddat militärer från att dömas för krigsbrott. Men nu har CICIG:s och åklagarmyndighetens arbete bidragit till flera fällande domar. Den före detta presidenten Rios Montt har dömts för folkmord och före detta militärer har dömts för att ha tvingat kvinnor in i sexslaveri. Domaren i de här rättegångarna är för övrigt också medlem i föreningen för oberoende domare.

Att döma för krigsbrott är ett avgörande steg i arbetet för att minska korruptionen inom rättsväsendet.

– Det skapar en känsla av att rättssystemet fungerar, vilket fungerar avskräckande för dem som funderar på att göra något olagligt och gör de laglydiga mer benägna att anmäla brott, säger Hans Magnusson som fram till augusti 2016 var chef för Sveriges bistånd till Guatemala.

Han hoppas att de fällande domarna också ska bana väg för att Guatemalas kvinnor och urfolk ska få en bättre situation.

– Tänk dig ett land som genomsyras av machokultur och där det sexuella våldet mot kvinnor är enormt. Så döms plötsligt militärer för att ha våldtagit kvinnor, det direktsänds över nätet och kvinnorna återvänder hem som hjältar. Det påverkar självklart hur man ser på könsroller i de här byarna. Ett fall räcker inte, men fortsätter man så kommer det att påverka relationen mellan män och kvinnor. Detsamma gäller för urfolken. Presidenten döms för folkmord på en grupp som länge har ansetts stå lägst i landet, och helt plötsligt erkänns deras rättigheter.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän