Sida stöder Redes - ett program för försoning och utveckling i Colombia. Mara Nieto Alvarez arbetar för konfliktoffrens rättigheter i projektet.

Sverige stöder bland annat det colombianska jordbruksministeriets enhet för återbördande av illegalt förvärvad markegendom.

Foto: Willian Silveira

Nyhet

En början till fred efter 50 års konflikt

Uppdaterad: 23 mars 2016

Sverige och Sida kommer fortsätta att stödja Colombia med fokus på mänskliga rättigheter, demokrati, hållbar utveckling och inte minst kvinnornas situation, oavsett tidpunkt för fredsavtalet.

Sedan drygt två decennier har Sverige genom Sida stött fredsbygge och arbetat mot MR-brott (mänskliga rättigheter) i Colombia. Tack vare det svenska långvariga stödet har civilsamhället stärkts i isolerade konfliktdrabbade delar av landet. Sveriges och andra givares arbete för en förhandlad lösning på konflikten, till exempel fredslaboratorierna som stöddes av EU, har varit en förutsättning för de fredssamtal som sedan två och ett halvt år bedrivs i Kubas huvudstad Havanna. För några månader sedan bedömde parterna, regeringen och FARC, att ett slutligt avtal skulle kunna skrivas under den 23 mars, ett datum man nu har behövt backa ifrån då det fortfarande återstår några delar av den sista punkten på samtalsagendan – Slut på konflikten.

Det avtal som förhandlas fram är såväl historiskt som ett på många sätt unikt avtal. En början till fred efter 50 år av konflikt. En möjlighet för fattiga att återfå land som de kan bruka och till upprättelse för de kvinnor som drabbats hårt under alla år av krig. Förhoppningarna är stora. När väl avtalet undertecknas blir nästa utmaning i processen, vars komplexitet inte bör underskattas, genomförandet av avtalet.

– Det finns onekligen många frågor som kvarstår, inte minst den om hur man ska hantera övergångsrättvisa, säger Kristina Salomonsson på avdelningen för Europa och Latinamerika på Sida. Hon ska för Sidas räkning snart åka till Colombia för att på ambassaden hantera stöd till genomförandet av freden, inte minst med det civila samhället.

När fredsavtalet har skrivits under ska en folkomröstning hållas. Folket ska svara ja eller nej på om de accepterar det som avtalats.

Den långa konflikten har lett till att många sår inte är läkta och därför krävs en folklig förankring för att en fredsuppgörelse i längden ska vara hållbar. En komplicerande faktor i sammanhanget är att ELN, en mindre gerillagrupp, än så länge inte inlett fredssamtal med regeringen. Utöver ELN finns det även väpnade kriminella grupper som slåss för kontroll över land, naturresurser och smuggelvägar.

En ovanligt öppen fredsprocess som involverat många

Att fredsprocessen nu närmar sig sitt slut ser Kristina Salomonsson och andra bedömare som ytterst positivt.

– Unikt med denna fredsuppgörelse är att det mesta sker öppet och inte som oftast i förhandlingar bakom stängda dörrar där få har insyn. Denna öppenhet har gjort det möjligt att involvera offer för konflikten, delar av det civila samhället, och inte minst kvinnor som varit en utsatt grupp under den långa konflikten.

Under 2015 bidrog Sida med 220 miljoner kronor i olika fredsbyggande aktiviteter till Colombia. För perioden 2016 -2020 är Sidas plan att avsätta 825 miljoner kronor fördelat över åren, förutom humanitärt och globalt stöd. Förhoppningen är att regeringen godkänner förslag om ny strategi före sommaren.

Den interna väpnade konflikten har påverkat kvinnor i hög grad. Motverkande av könsrelaterat våld bör vara en svensk prioritet i kommande strategi enligt direktiven från regeringen. Internationella erfarenheter pekar också på en risk att sådant våld kan öka i en post-konfliktsituation. Frågan om sexuellt våld har tagits upp i Havanna och det är en framgång i sig eftersom det är ytterst ovanligt att könsrelaterat våld överhuvudtaget hamnar på agendan i fredsavtal.

– Med fred blir det möjligt att bygga upp lokala myndigheter och deras kapacitet att leverera samhällsservice och säkerställa hållbart nyttjande av mark och andra naturresurser, säger Kristina Salomonsson.

Kristina betonar att man redan nu bör blicka bortom de fem åren som fredsplanen är lagd för.

– Kriget har hämmat landets utveckling och problemen kommer inte på kort sikt lösas av ett fredsavtal, men det finns goda förutsättningar eftersom Colombia i grunden har en bra ekonomi, stora naturresurser och engagerade krafter som kan leda landet vidare.

För en hållbar fred måste lösningar till de bakomliggande problemen hanteras, som fattigdom beroende på social, miljömässig och ekonomisk orättvisa, brist på möjligheter till politiskt deltagande samt regionala skillnader i kombination med svaga statliga institutioner på lokal nivå.  Sverige och Colombia har samsyn i var utmaningarna finns och arbetet sker i nära samverkan med regeringen.

Ett konfliktdrabbat Colombia

Av Colombias 48 miljoner invånare lever cirka 17 miljoner i områden direkt drabbade av konflikter, vilket motsvarar ungefär 40 procent av Colombias territorium. Mer än 45 000 människor har dött i strider mellan armén olika gerillagrupper. 7,4 miljoner personer har på olika sätt blivit offer för den väpnade konflikten sedan 1985.

FN beräknar att 5,8 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd till följd av våld, konflikt och naturkatastrofer. De flesta av konfliktens offer finns på landsbygden.

Civilbefolkningen är hårt drabbad, inte bara då de hamnat i skottlinjen i den väpnade konflikten, utan även som offer för den organiserade brottsligheten. Även om situationen har förbättrats de senaste åren, har Colombia fortfarande en av världens högsta andelar mord i förhållande till storleken på befolkningen.

Colombia är ett övre medelinkomstland med god tillväxt och en BNI per capita på 7 970 USD år 2015 jämfört med 5 090 år 2009


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän