Fotograf Sida

Deltagare i seminariet från vänster; Lisa Pelling, moderator, Rhoda Elmi, Abukar Omarsson,  Lisa Sjöblom och Charlotte Petri Gornitzka. 

Fotograf Sida

Fyra glada paneldeltagare; Rhoda Elmi, Abukar Omarsson,  Lisa Sjöblom och Charlotte Petri Gornitzka. 

Seminarier i Almedalen

Migrationens bidrag till svensk utvecklingspolitik

Uppdaterad: 6 juli 2016

Idag finns över 250 miljoner migranter i världen, det högsta antalet någonsin. I FN:s nya utvecklingsagenda (Agenda 2030) lyfts migrationens positiva bidrag till tillväxt och hållbar utveckling fram. Bara i Sverige finns flera hundra civilsamhällesorganisationer med somalisk anknytning. 

Medverkande:

Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör, Sida

 Lisa Sjöblom, generalsekreterare, Forum Syd

Abukar Omarsson, Senior Economist, Finansdepartementet Förbundsrepubliken Somalia

Rhoda Elmi, apotekare och egen företagare

Moderator är Lisa Pelling, utredningschef Arena Idé


Frågorna inför seminariet var hur den  kompetens de representerar kan tas tillvara inom biståndet och användas som en kraft i att återuppbygga landet, och hur andra aktörer i Sverige kan bidra för att potentialen ska förverkligas?

– Den somaliska diasporan i Sverige och i andra länder har en viktig roll i utvecklingen av Somaliland, förklarade Rhoda Elmi, apotekare och egen företagare med sina rötter i Somaliland.  Det är många som väljer att återvända från Sverige och som tar med sig kunskaper för att bidra till uppbyggnaden av Somaliland.

Och detta är något diasporan ska bidra med, dels ekonomiskt genom att skicka hem pengar (remitteringar), men Rhoda talar även om sociala och politiska remitteringar.

– Remitteringarnas betydelse är jättestor. Det är enorma summor, men pengarna går endast till konsumtion och för att överleva. Det är tuffa förutsättningar i ett land som haft inbördeskrig i 22 år, men ändå måste remitteringarna också investeras för att skapa tillväxt, menar Abukar Omarsson.

Idag lever 70 procent av befolkningen i Somalia på mindre än 2 dollar om dagen, 50 procent av dessa är under 15 år och analfabetismen är utbredd. Därför behöver diasporan dels hjälpa till med ekonomiska remitteringar men även med att utveckla sitt land. Lisa Sjöblom, generalsekreterare på Forum Syd förklarar detta;

– Svenskt bistånd bör verka katalytiskt, sätta igång skeenden. Det är en liten del av Agenda 2030, och detta är ett exempel där vi kan växla upp ett intresse för att skapa en vilja att bidra till sitt hemland.

I Agenda 2030 förbinder sig världens länder att underlätta migration och migrantarbetares situation, speciellt för kvinnor som lätt exploateras.

– Det finns ett krav på oss myndigheter att se migrantsituationen som en rörelse och att  medverka till att få den flytande, förklarar Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida.

Att jobba aktivt med diasporan för att se till att den bidrar till landets utveckling kan resultera i spänningar mellan de som levt kvar i landet och de som väljer att återvända. Ofta är förväntningarna höga på den som lämnat landet.

- Klart det finns spänningar mellan de som stannar kvar och de som åker, man förväntas återvända framgångsrik, förklarar Rhoda.

Hur man som person väljer att tackla detta är olika, förklarar Abukar.

- Min strategi är att vara ödmjuk, att vi kan lära av varandra, men det tar tid. De flesta ministrarna kommer från diasporan i länder som England och Australien. Sverige överlag, till skillnad från andra länder med en stor somalisk diaspora, måste exempelvis utöka handeln med Somalia för att stimulera tillväxt.

För och hur kraften från diasporan ska tas om hand och hur remitteringarna ska bidra till tillväxt finns det olika svar på.

-Det finns två perspektiv på detta. Antingen så vågar vi vänta ut bidraget från diasporan och är snabba om något fattas. Men vi är inte tillräckligt snabba, vi jobbar på det. Ska vi jobba snabbt tas risker, och då kan inte varje spänn följas upp, då krävs det ett politiskt mod. Just nu ser vi över möjligheterna till en ”National diaspora trust fund” för att remitteringar ska kunna riktas mot allmännyttiga investeringar, förklarade Charlotte Petri Gornitzka.

Fakta

Somaliland är en del av Somalia men fungerar som en helt självständig stat. Somaliland saknar internationellt erkännande och ingår i Sveriges strategi för biståndet till Somalia. Somaliland betraktas som fredligt och demokratiskt.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän