En ung kvinna fyller en behållare med vatten från en pöl i väntan på vattenbilen.

En ung kvinna fyller en behållare med vatten från en pöl i väntan på vattenbilen.

Foto: ©UNICEF Ethiopia/2011/Lemma

Nyhet

Sida ger stöd till miljontals drabbade av den svåra torkan i Etiopien

Publicerad: 4 februari 2016 Uppdaterad: 4 februari 2016

Etiopien drabbas just nu av den värsta torkan på 30 år som följd av väderfenomenet El-Niño, och mer än tio miljoner etiopier är i akut behov av matbistånd. Tre miljoner barn i området har redan tvingats avbryta sin skolgång på grund av hunger och nästan 200 000 människor har drivits på flykt. Sida bidrog med 140 miljoner kronor till matstöd redan i höstas och planerar nu för ytterligare 89 miljoner i humanitärt stöd till olika insatser i landet.   

Den eskalerande torkan i Etiopien är ett resultat av uteblivna regn till följd av väderfenomenet El Niño och nu råder en närmast katastrofal situation i de centrala delarna från norr till söder i landet. Alla regioner är påverkade, men de värst drabbade är Somali-regionen och Afar-regionen.

Båda årets regnperioder har fallerat i stora delar av landet vilket lett till en kraftigt minskad matproduktion på mellan 50-90 % i de drabbade områdena. Pastoralisterna är särskilt utsatta då betet i vissa regioner är borta, boskapspriserna sjunker och matprisinflationen når nya höjder. Stora mängder boskap har dött. Uppföljningen av situationen efter de stora regnen, kiremt, visar att totalt 18,4 miljoner människor är i behov av matbistånd, vatten, sanitets och hälsoinsatser. Av dessa täcks 8,2 miljoner av ett nationellt socialt skyddsnätsprogram medan 10,2 miljoner är beroende av humanitära extrainsatser.

– Även om antalet drabbade människor idag är större än i den stora svältkatastrofen 1984 så är förutsättningarna helt annorlunda, säger Anneka Knutsson, biståndsråd på svenska ambassaden i Addis Abeba.
– Etiopien har tagit ett starkt ledarskap i responsen och har under lång tid utvecklat system och program som förhindrat en långt svårare kris. Den starka tillväxten i landet har också gjort att Etiopien själva kan bidra finansiellt på ett helt annat sätt än tidigare, men det räcker inte till i den här mycket svåra situationen som uppstått.

En torka av den här digniteten innebär utöver risk för utbredd svält även stora påfrestningar på den långsiktiga utvecklingen i landet. Tre miljoner barn i området har redan tvingats avbryta sin skolgång på grund av hunger och nästan 200 000 människor har drivits på flykt i jakten på mat och vatten, vilket ställer stora krav på andra insatser. 35 % av de 18 miljonerna drabbade är i behov av tilläggsnutrition eller terapeutisk matning och 35 % är gravida kvinnor och barn under 5 år. Av dessa får redan nu närmare en halv miljon terapeutisk behandling för svår undernäring.

Ban Ki-moon uppmanar alla att ställa upp

Söndagen den 31 januari gjorde FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon ett fältbesök i det torkdrabbade området och ledde tillsammans med Etiopiens vice premiärminister Demeke Mekonnen ett runda-bordssamtal med representanter för olika FN-organisationer, EU och givarländer.  Ban Ki-moons budskap var att det internationella samfundet måste ställa upp för människorna i Etiopien under krisen som kan påverka matförsörjningen i området i flera år framåt.

– Situationen i Etiopien ställer världssamfundet inför ett stort test- om vi verkligen står fast vid vårt grundläggande åtagande i de globala hållbarhetsmålen – ”to leave no one behind”, sade Ban Ki-moon.

Att säkra tillgången till mat i Etiopien är högsta prioritet och hjälpen behövs omedelbart. Nu i februari väntar man på regn som blir avgörande för hur situationen kommer att utvecklas framöver. I dagsläget saknas det även utsäde för att kunna odla grödor eftersom bönderna i många områden gjort slut på allt utsäde då de försökt så i upprepade omgångar. Den totala matproduktionen 2016 bedöms bli 30-40 % lägre än normalt.  Därför är det helt nödvändigt att se till att tillräckligt med utsäde och gödningsmedel kan distribueras tidigt på året för att minska risken att svälten förvärras ytterligare.

Etiopien har under de senaste åren tagit emot stora flyktingströmmar och i dag finns 730 000 flyktingar från Sydsudan och från grannländerna Somalia och Eritrea. Hälften av dessa finns i områden drabbade av torkan.  Etiopien har nu passerat Kenya som det afrikanska land som är värd för flest antal flyktingar.

Sverige bidrog tidigt

Finansieringsbehovet för 2016 är cirka 1 miljard dollar och den etiopiska regeringen har, hittills själva, bidragit med 370 miljoner dollar. En stor del av insatserna vad gäller matdistribution sker genom FN:s livsmedelsprogram (World Food Program, WFP) som i dagsläget bara har cirka 10 procent av sin finansiering säkrad för 2016. Det behövs mer omfattande resurser för att kunna säkerställa att matdistributionen till de drabbade fortsätter i regelbunden takt. Om inte ytterligare resurser tillförs nu riskerar det att bli avbrott i livsnödvändiga inplanerade matdistributioner vilket innebär stora risker för redan utsatta människor. Sverige var ett av få länder som tidigt bestämde sig för att agera och bidrog med 140 miljoner kronor via WFP. Bidraget från Sverige gjorde att matdistributionen i den somaliska delen av Etiopien kunde fortsätta under hösten vid två tillfällen vilket varit ett livsavgörande stöd för 1,5 miljoner människor i regionen.

– Vi lyckades på detta sätt också dra med oss andra givare att följa efter. Sverige är en av de största internationella givarna, säger Anneka Knutson.
– Sverige har utöver detta i slutet av året bidragit med 6 miljoner extra till FN:s humanitära landsfond och ytterligare åtta miljoner som fördelats till partnerorganisationerna Plan, Action Contre la Faim och Norska Flyktingrådet för snabba insatser för dem som drabbats av torkan.

Allvarlig kris i medieskugga

Trots det mycket allvarliga läget i Etiopien har givarsamfundet hittills haft svårt att mobilisera tillräckligt med resurser till området. Dels för att krisen i landet endast är en i raden av pågående kriser men också för att informationen om krissituationen nått omvärlden sent. Torkan och hoten om svält i regionen har hittills inte heller fått någon större uppmärksamhet i internationella medier.

– Världen måste reagera innan vi har bilder på döende utmärglade barn i media. När de bilderna kommer har vi redan misslyckats. Det finns fortfarande chans att göra detta till en framgångshistoria där Etiopien och världen med förenade ansträngningar lyckades förhindra en mänsklig katastrof, sade Ertharin Cousin, WFPs exekutivdirektör vid rundabordssamtalet.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän