Kvinnor sitter på säckar med spannmål i ett torrt och sandigt landskap.

Röda Korset delar ut förnödenheter i Sool, en region som kontrolleras av Somaliland men som även Puntland gör anspråk på.

Foto: Ahmed Abdulkadir Said/ICRC/CC BY-NC-ND

Nyhet

Klimatkatastrof hotar Afrikas Horn

Uppdaterad: 5 december 2016

Torkan på Afrikas horn är en smygande katastrof, orsakad av klimatförändringarna och uteblivna regn. Nu riskerar denna tysta katastrof att ytterligare förvärras och flera miljoner människor drabbas av akut svält. Samtidigt anslår Sida ytterligare medel för stödinsatser.

– Vi har haft två-tre år då regnen helt eller delvis uteblivit. Hälften av befolkningen lever på sin boskap. Nu har många familjer tvingats avliva djuren. Vi räknar med att mer än en halv miljon människor är påverkade av torkan, för en fjärdedel av dem är situationen redan akut. Om inget händer så kommer situationen snabbt att förvärras och leda till en omfattande hungersnöd. Därför hoppas vi att det internationella samfundet reagerar snabbt.

Det säger Somalilands utrikesminister Saad Ali Shire, på besök i Sverige för att sprida kunskap om det hotande läget.

Somaliland som ligger på Afrikas horn och har cirka 3,5 miljoner invånare är formellt en del av Somalia. Men sedan 1991 är det på flera sätt nästan ett eget land med relativt fria val, fredliga maktskiften och ett av de mest demokratiska systemen i regionen.

När utrikesministern nu reser runt i Europa för att mobilisera stöd för de drabbade är det inte i första hand biståndsmyndigheter som Sida han träffar, utan de stora diasporagrupper som lever i Sverige och andra länder. Totalt beräknas de pengar som somaliländare utanför landet skickar tillbaka uppgå till 400 miljoner dollar om året, betydligt mer än det samlade biståndet.

Svårare förutse vädret

Den typ av torka som Somaliland drabbats av återkom tidigare var tionde år, men nu kommer torkan allt oftare, ibland under flera år i följd. Väderförändringarna blir också större och svårare att förutse.

– Vi behöver bygga upp reserver och det krävs en plan för matsäkerhet för befolkningen. Somalilands befolkning gör sitt bästa. Privatpersoner samlar in pengar och många banker och finansinstitutioner har satt upp egna konton for insamlingar här. Men vi behöver också hjälp utifrån, fortsätter Saad Ali Shire.

Han poängterar att en humanitär katastrof i Somaliland riskerar att påverka stabiliteten i regionen:

– Vi har varit en effektiv partner i kampen mot piratverksamheten vid Afrikas Horn och vi har hållit terrorismen borta från Somaliland. Men en omfattande katastrof kan leda till militära konflikter och nya, stora flyktingströmmar.

Fem miljoner människor behöver stöd

Sida räknar med att cirka fem miljoner människor (inklusive dem i Somaliland) behöver stöd och att 1,2 miljoner befinner sig i kris.

– Just nu finns det tid för att planera och göra förebyggande insatser. Men om nästa regn uteblir och det inte görs större investeringar i att borra brunnar och transportera vatten, så riskerar ytterligare över tre miljoner människor att hamna in en krissituation, konstaterar Mathias Krüger på svenska ambassaden i Nairobi.

Sida utökade nyligen sitt humanitära stöd till regionen med 30 miljoner kronor och tidigare i år anslogs ytterligare tio miljoner. Totalt har Sverige bidragit med mer än 150 miljoner kronor till katastrofen på Afrikas Horn, men med tanke på den akuta konflikten i Syrien och andra militära konflikter som den i Sydsudan är det svårt att mobilisera internationella resurser för hjälpinsatser. Av den humanitära appell som gjorts för Afrikas Horn har bara 47 procent kommit in.

Sida samarbetar med somalisk diaspora

Även för det svenska biståndet spelar diasporan en viktig roll. Sverige stödjer redan flera program som engagerar den somaliska diasporan, bland annat när det gäller företagsinvesteringar. Nu diskuterar man den andra fasen i ett nytänkande program som ska bygga upp motståndskraften inför kommande katastrofer, det som på engelska kalls för resilience.

– Inom programmet vill vi till exempel testa system där Sida matchar varje krona som diasporagrupperna själva lägger. Det här är ett helt nytt sätt att tänka när det gäller humanitärt arbete, säger Mathias Krüger.

Att Somaliland har relativt välfungerande institutioner och att landets egen katastrofmyndighet fungerar har haft betydelse för att situationen inte blivit lika allvarlig som i södra Somalia, konstaterar Per Karlsson som är ansvarig för det svenska biståndet till Somalia:

– Vi följer utvecklingen noga och försöker stötta statsbyggnad i alla delar av Somalia. Det är viktigt att bygger vidare på den demokratiska process som varit lovande så att den inte vänds i en annan riktning.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän