En ung man försörjer sig på att återvinna elektroniskt avfall. När han bränner avfallet frigörs gifter som är farliga för miljön och hans hälsa. Organisationen Toxics Link arbetar bland annat med att upplysa om farorna med gifterna.

En kille i Indien som försörjer sig på att återvinna elektroniskt avfall. När han bränner avfallet frigörs gifter som är farliga för både miljön och hans hälsa.

Foto: Toxics Link

Nyhet

Barn har rätt att inte utsättas för giftiga kemikalier

Uppdaterad: 13 december 2016

I dag på FN:s dag för mänskliga rättigheter uppmärksammar vi FN:s särskilda rapportör på mänskliga rättigheter och giftiga ämnen som nyss besökte Sverige. Han är en av få som lyfter fram kopplingen mellan riskfyllda kemikalier och mänskliga rättigheter. I år handlar hans rapport särskilt om barn.
– Stater är skyldiga att se till att barn inte utsätts för risker, säger Baskut Tuncak.

Positionen som särskild rapportör för mänskliga rättigheter och giftiga ämnen kom till i mitten på 1990-talet som ett svar på dumpningen av giftigt avfall i låginkomstländer. Fokusområdet har växt och omfattar i dag all exponering för giftiga ämnen, även mineralutvinning, tillverkningsindustrin och de produkter som konsumeras. Baskut Tuncak som innehar positionen försöker ständigt att lyfta fram kopplingarna mellan mänskliga rättigheter och exponering för giftiga kemikalier.

– Både globalt och nationellt tenderar institutioner att i hög grad isolera frågor och behandla dem var för sig. Men när det gäller giftiga kemikalier är hälsa, miljö och mänskliga rättigheter nära sammanlänkade, säger Baskut Tuncak.

Barns rätt till skydd från skadliga ämnen

I hans senaste rapport står barns rättigheter i fokus. Utifrån ett antal punkter i barnkonventionen beskriver Baskut Tuncak hur barns rättigheter systematiskt kränks när de utsätts för giftiga ämnen. Det skapar en "tyst pandemi" av oåterkalleliga sjukdomar och funktionsnedsättningar.

– I FN-konventionen om barns rättigheter framgår tydligt att stater är skyldiga att se till att barn inte utsätts för risker kopplade till gifter. Barn är mer sårbara eftersom centrala biologiska funktioner är under utveckling och därför påverkas de på ett helt annat sätt än vuxna när de utsätts för giftiga kemikalier. Vi har sett en ökning i antalet sjukdomar och funktionsnedsättningar som inte kan förklaras med annat än att barn utsatts för farliga ämnen.

Barn i låginkomstländer samt från minoriteter och marginaliserade grupper är i dag i mycket högre grad utsatta för den här typen av risker, något som i rapporten benämns som "miljömässig rasism eller orättvisa".

– Minoriteter, migranter, urfolk, fattiga människor och flera andra grupper är särskilt utsatta och tvingas hantera effekterna av gifter ovanpå alla andra svårigheter. Den börda som läggs på dessa samhällen som ett resultat av föroreningar kan vara synnerligen oproportionerlig och orättvis och det kan bero på riktlinjer eller praxis som är diskriminerande.

Statens kontrollfunktion viktig

Många av de produkter som konsumeras i Sverige produceras i länder där staten har begränsad kapacitet att följa upp användandet av giftiga ämnen. Baskut Tuncak säger att konsumenter i Sverige bör kräva information om eventuellt innehåll av riskfyllda ämnen samt en försäkran om att inga barn blivit utsatta för giftiga kemikalier i produktionskedjan. Men staten har enligt Baskut Tuncak det viktigaste ansvaret för att följa upp företagens aktiviteter.

– Inom en rad sektorer är det tydligt att företag gör allt för att förflytta frågan om giftiga kemikalier längre ned i produktionsledet och skjuta ifrån sig ansvaret för underleverantörer. Det är bland annat tydligt i textil- och elektronikindustrin.

Ny miljölagstiftning inom EU

Men Baskut Tuncak framhåller också EU som ett bra exempel på att skärpt miljölagstiftning kan sporra innovation.

– Det är en sådan modell vi behöver globalt. Dessutom finns goda exempel på att när EU skärpte kontrollen av bekämpningsmedel så gav det positiva effekter även för jordbrukare utanför unionen. Problemet är att det kräver bättre gränskontroller av importerade varor och närmare granskning av produktionsmetoder i utvecklingsländer.

Baskut Tuncak säger att förekomsten av giftiga kemikalier är ett ökande problem och att miljölagstiftning inte alltid hindrar företag från att ersätta ett farligt ämne med ett annat. Trettio procent av ansvaret för alla sjukdomsfall kommer från föroreningar, giftiga kemikalier och andra faktorer relaterade till en ohälsosam miljö. Men eftersom det är svårt att spåra skador till en specifik produkt är det ytterst få offer som får kompensation eller andra erkännanden.

Koppling till mänskliga rättigheter

Sverige är enligt Baskut Tuncak på många sätt ledande vad gäller både barns rättigheter och giftiga kemikalier, såväl nationellt som inom EU och globalt. Problemet är att de två områdena inte tillräckligt knyts samman.

– Förhoppningsvis kan resor som den här hjälpa fler ministerier, civilsamhällesorganisationer och företag att se kopplingarna och utveckla procedurer för att stärka skyddet.

Camilla Ottoson, ämnesföreträdare för mänskliga rättigheter och demokrati, är värd för besöket vid Sida och säger att myndigheten har en ambition att arbeta integrerat.

– Men dialog med en person som den särskilda rapportören gör det tydligt att vi kan göra mer, framförallt vad det gäller att lyfta barns rättigheter inom sektorer där de kanske vanligtvis inte hamnar i fokus.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän