Risfält i norra Vietnam.

Risfält i norra Vietnam. I takt med att extremt väder som torka och översvämningar blir allt vanligare behövs forskning på ekologiskt hållbara grödor som klarar av dessa utmaningar. Sverige ger stöd till flera organisationer som tar fram sådan kunskap.

Foto: Tran Thi Hoa/World Bank

Nyhet

6 frågor och svar om jordens livsviktiga ekosystem

Publicerad: 27 december 2016 Uppdaterad: 27 december 2016

Frisk luft, mat och rent vatten är alla förutsättningar för mänskligt liv. Maria van Berlekom, verksföreträdare för miljö/klimat på Sida, förklarar varför jordens ekosystem är avgörande i kampen mot fattigdom och hunger.

1) Vad är ekosystemtjänster?

– Det är den nytta och de funktioner vi får från fungerande ekosystem. Det handlar om produkter som grödor för mat, timmer, brännved och fisk, men också om tjänster som att rena vatten, reglera klimat, buffra mot översvämningar och pollinera växter. Cirka 70 procent av världens viktigaste jordbruksgrödor pollineras till exempel av insekter. Vi får med andra ord många nyttigheter från naturen som vi inte tänker på!

2) Hur hänger ekosystemtjänster och klimatförändringar ihop?

 – Ekosystemen på land, inte minst skog, och i haven är väldigt viktiga för att reglera klimatet. I dag absorberar de omkring hälften av människans koldioxidutsläpp. När klimatförändringar ändå sker gör den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna oss mindre sårbara och hjälper naturen att återhämta sig snabbare. Mangroveskogar skapar till exempel ett naturligt strandskydd mot stormar och översvämningar.

– Samtidigt innebär klimatförändringarna att biologisk mångfald går förlorad. Förlusten av biologisk mångfald och nedbrytningen av ekosystem minskar naturens förmåga att tillhandahålla viktiga tjänster och skadorna riskerar att bli oåterkalleliga.

3) Hur påverkas människor när ekosystemtjänsterna inte fungerar?

– Vi har utnyttjat vissa tjänster som livsmedelsproduktion och träråvara intensivt och det har bidragit till en ökad välfärd. Men utvecklingen har ofta skett på bekostnad av andra tjänster som till exempel rening av dricksvatten eller pollinering. De här tjänsterna går många gånger inte att ersätta med annat. Lokalbefolkningar i fattiga områden är mer direkt beroende av den biologiska mångfalden, för till exempel mat och medicinalväxter.

4) Och hur påverkar vi ekosystemtjänsterna?

– Förlust av biologisk mångfald beror ofta på en komplicerad dynamik av lokala, regionala och globala drivkrafter. Klimatförändringen är ett exempel på ett globalt hot. Lokala hot kan vara till exempel dynamitfiske eller överbetning. Samtidigt finns många exempel på hur lokalbefolkningar gemensamt tar hand om skogsområden och har tydliga regler för hur resurser från dem kan användas.

5) Hur arbetar Sida med ekosystemtjänster?

 – Vi har tre huvudspår.

  1. För det första ska vi ta hänsyn till miljörisker vid bedömningen av alla samarbeten. Vi tittar på hur ett projekt kan påverka miljön men också på hur klimatförändringar, minskning av biologisk mångfald och förlust av ekosystemtjänster kan göra det svårare att uppnå resultat.
  2. Den andra aspekten är att arbeta proaktivt, till exempel genom att stödja kustnära lokalbefolkningars möjligheter att förvalta mangroveskog på ett hållbart sätt.
  3. Till sist arbetar vi med dialog och expertstöd för att tydliggöra och lyfta fram kopplingarna tillsammans med våra partners.

6) Vilka är kopplingarna till de Globala målen?

– Två Globala mål – nummer 14 och 15 – handlar direkt om biologisk mångfald. Men det finns kopplingar till alla mål. Klimatmålet är ett exempel. Att utrota hungern är ett annat eftersom jordbruket är starkt beroende av ekosystemtjänster. Kopplingen mellan mänskliga rättigheter och biologisk mångfald är också viktig, till exempel rätten till en ren miljö och möjligheten att använda naturresurser.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän