Stockholm Civil Society Week 2015
Key note speaker Mr. Maina Kiai

Maina Kiai, advokat från Kenya och FN:s Special Rapporteur on the Rights of Freedom of Peaceful Assembly and Association, var en av key note-talarna på Stockholm Civil Society Week 2015.

Foto: Kerstin Becker/Sida

Nyhet

Shrinking space i fokus på Civil Society Week

Uppdaterad: 15 oktober 2015

Det civila samhället har en allt viktigare roll i världen samtidigt som utrymmet för civilsamhället verka krymper i många länder. Denna oroande trend var en av huvudpunkterna under första dagen av Stockholm Civil Society Week som anordnades av Sida och Utrikesdepartementet.

Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida, belyste oroande fakta när hon konstaterade att i dag 68 år efter FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, lever sex av sju personer i länder där dessa medborgerliga rättigheter är hotade. Sedan 2012 har femtio länder infört restriktioner för civila organisationer och 90 lagar tillkommit som minskar utrymmet för civilsamhället.

– Men nya initiativ dyker upp och det är glädjande att man i New York, i och med fastställandet av de globala målen för några veckor sedan, antog en agenda som var inkluderande för det civila samhället, sade Charlotte Petri Gornitzka.

Hon tillade även att Sverige i detta sammanhang är en förebild, 80 procent av alla vuxna svenskar är med i en eller flera organisationer och har möjlighet att påverka svenskt beslutsfattande, och av Sidas budget går hela 40 procent till olika organisationer.

Maina Kiai, advokat från Kenya och FN:s Special Rapporteur on the Rights of Freedom of Peaceful Assembly and Association, liknade det som nu händer med kalla krigets effekt på våra samhällen.

– Det krympande utrymmet (eng shrinking space) är trenden som har blivit den nya normen.  Vi kan se hur utrymmet för den fria diskussionen har försvunnit i Egypten, i Ryssland och i Kazakstan. Jag var i Chile nyligen och även där använder sig regering och myndigheter av hot för att tysta sina kritiker. Även i ett västland som Kanada försöker man tysta miljömotståndare.

Trenden är också, menar Maina Kiai, att regeringar allt oftare kräver att biståndet ska gå genom deras händer, för att kontrollera vem som ska få och inte få.

Kampen mot terrorn försvårar

Varför sker då detta nu? Maina Kiai menar att den arabiska våren har förstärkt makthavarnas oro för folkets röst, de inser att mattan kan ryckas bort även under deras fötter. Andra faktorer är säkerhetskraven och kampen mot terrorismen efter 9/11.

– Vi har också en mer intolerant värld där makthavare anser att bara deras sätt är rätt. Det kan handla om HBTQ-frågor eller religiös tro. Toleransen krymper. Till det kommer ökad fundamentalism, se till exempel hur muslimer förföljs av buddister i Burma.

Maina Kiai passade även på att rikta viss kritik mot givarländerna som han menar sätter allt för hårt tryck på NGO:s (non-governmental organisations) när bistånd lämnas.­

– Givarna vill i alla lägen ha redovisningar och genomlysningar, även om det bara rör sig om fyra dollar. Ibland får man känslan av att NGO:s är tjuvar som vill ta alla pengar. Men det är inte NGO:s utan regeringarna som är korrupta, sade Maina Kiai.

Annica Sohlström, generalsekreterare på Forum Syd pekade på en moment 22-liknande situation organisationerna tvingas in i på grund av misstänksamheten.

– Organisationer i vissa länder, som till exempel i Vitryssland, kan inte verka öppet och måste gå under jorden. Det leder till att man inte kan söka stöd eftersom bankerna inte godkänner ens konton. En annan kontraproduktiv effekt är att organisationer för att undgå myndigheternas kontroll har dubbel bokföring, en officiell och en inofficiell. Men gör de så uppfyller de inte givarnas krav.

Monica Asuna, chef för Aid Effectiveness Secretariat i Kenyas regering ansåg att hjälporganisationer också har ett ansvar när det gäller att vara tydliga med vad de gör i landet och varför.

– Är inte det tydligt väcks misstänksamhet och rykten sprids. Vi vet inte alltid vad de gör.

Samarbete på gräsrotsnivå

Vilka är då motmedlen som kan leda till att civilsamhället kan ta tillbaka sin position? Maina Kiai framhävde bättre insikt i lokala förutsättningar och samarbete med dem som arbetar på gräsrotsnivå, som studenter i Chile, arbetare i Brasilien eller miljöaktivister i Indien.

Docent Hans Agné på Statsvetenskapliga institutionen, Stockholm universitet presenterade resultaten av en enkät där man frågat 900 aktörer inom det civila samhället om hur de ska få mer inflytande. Tydligt var att mest gehör får aktörer som deltar i dialoger och i beslutsfattandet tillsammans med regeringar och myndigheter.

– Inget tyder på att aktörer med mycket pengar har mer inflytande än de med mindre kassa, påpekade Hans Agné.

Kristina Henschen, kanslichef på Union to Union och ordförande för Concord Sverige underströk att enligt deras erfarenhet har debatt en stor påverkan.

– Självklart är dialogen viktig, och för att vara framgångsrik i längden måste debatten ske under institutionaliserade former.

Karin Fällman, Sidas ämnesföreträdare för civilsamhällesfrågor, sammanfattade några viktiga slutsatser från seminariet: 

Under dagarna framfördes olika aktörers synpunkter. Bland annat att stater som Sverige behöver en övergripande strategi för hur man ska förhålla sig till det krympande utrymmet för civilsamhället. Det framkom också önskemål om att givare och etablerade CSO:s stärker sina kontakter med de människor de representerar och arbetar för. Samtidigt ansåg många att man behöver bli bättre på att nå ut till nya aktörer på civilsamhällesarenan.
För att stärka kontakterna och för att nå nya samarbeten behövs enligt flera av deltagarna en mer flexibel finansiering och alternativa sätt att formulera och redovisa resultat. Det fanns också röster som lyfte behovet av ökat samarbete med nya typer av givare, inklusive privata aktörer. Många menade att det är både möjligt och önskvärt att samarbeta över sektors- och aktörsgränser för att skapa en gynnsam miljö för civilsamhället.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän