Professor Partha Dasgupta sitter i publiken, klädd i rosa skjorta och röd slips, gestikulerande med mikrofon i handen, han.

Partha Dasgupta, professor vid universitetet i Cambridge (Storbritannien) var en av talarna under Development Talks om miljöekonomi. Bakom honom syns  Thomas Sterner, professor i Miljöekonomi vid Göteborgs universitet.

Foto: Sida

development talks

Vi måste koppla samman ekonomi och miljö

Publicerad: 8 maj 2015 Uppdaterad: 8 maj 2015

Det är på lokal nivå som människor framför allt märker av klimatförändringarna. Därför måste forskningen bidra till att länka vanliga människors erfarenheter med de politiska besluten.

Den 5:e maj 2015 ordnade Sida ett Development Talks med svenska och internationella forskare för att sprida kunskap om hur miljöekonomi (environmental economics) kan bidra till en hållbar utveckling.
En utgångspunkt för forskningen inom miljöekonomin är att det går att fatta rationella, ekonomiska beslut som samtidigt tar hänsyn till miljön och klimatet. Men för att hållbarhet ska bli verklighet så krävs ökad kapacitet, ökad kunskap, starka styrmedel och att människor är beredda att ändra sina beteenden.

En ny tidsålder

Idag är de flesta klimatforskare överens om att vi har gått in i en ny tidsålder, antropocen, där människors verksamhet påverkar jordens klimat och dess ekosystem. Det finns, menar forskarna, nio planetära gränsvärden (Planetary Boundaries) som inte får överskridas, däribland klimatförändringarna. Om vi passerar dessa gränsvärden genom t ex utsläpp, riskeras hela vår framtid.

– Vi befinner oss i en situation med en helt ny relation mellan människor och planeten. Utmaningen är hur vi vänder denna kris till en möjlighet. Vi måste dels anpassa oss till de förändringar som sker, dels minska riskerna så gott vi kan, konstaterade professor Carl Folke från Beijerinstitutet i Stockholm.

Forskare pratar ibland om så kallade tipping points där utveckling går in i ett nytt skede och sedan inte kan vändas tillbaka. Ofta beräknas dessa tipping points ligga 40-50 år framåt i tiden, men faktum är att de hela tiden inträffar på den lokala nivån. Det kan handla om vattendrag som torkar ut, eller en djurart som upphör att existera i ett område. Och konsekvenserna blir ofta stora för de människor som lever där.

– Det är människor på lokal nivå som först får uppleva konsekvenserna av de drastiska miljöförändringarna. Därför är det oerhört viktigt att studera utvecklingen på lokal nivå, menade professor Partha Dasgupta från universitetet i Cambridge, Storbritannien.

Människor på lokal nivå har alltså stor kunskap om de varningssignaler som finns. Utmaningen är att föra denna kunskap vidare till den nationella policynivån och i förlängningen också nå ut på global nivå.
Hur gör vi då för att vi människor ska ändra vårt beteende och sluta såga av den gren vi själva sitter på? Professor Thomas Sterner från Göteborgs universitet menade att det krävs en kombination av incitament, lagar och upplysning:

– Det är uppenbart att det inte räcker med marknadslösningar. Det behövs skatter, lagstiftning men också påverkansarbete. Jag är optimist, inte minst på grund av den snabba tillväxten av förnyelsebara energikällor. Om den nuvarande utvecklingen inom detta område fortsätter i tio år till har vi möjlighet att hålla oss inom gränserna. Samtidigt är jag osäker på om detta verkligen kommer att räcka.

Vad som krävs är att vi "gifter ihop" ekonomi med ekologi. Utmaningen består i hur vi formulerar ekonomiska policies som tillåter att vi utvecklar våra samhällen och minskar fattigdomen, samtidigt som vi håller oss inom ramarna för de planetära gränsvärdena.

Forskarkapacitet behövs

En viktig förutsättning för att man ska kunna skapa dessa länkar är att det byggs upp en vetenskaplig kapacitet i länderna i syd. Sida har under mer än tio år stöttat uppbyggandet av forskarnätverk och forskarkluster med miljöekonomer runt om i världen, ett arbete som nu börjar ge resultat:

– I Latinamerika ser vi idag hur många av de som ingår i vårt nätverk får allt viktigare positioner nära beslutsfattarna. Det här innebär att de har möjlighet att påverka och nå ut på policynivå, konstaterade Francisco Alpízar från the Latin American and Caribbean Environmental Economics Program (LACEEP) i Costa Rica.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän