nyhet

Satsning för att få med näringslivet när nya utvecklingsmål ska finansieras

Publicerad: 23 juni 2015 Uppdaterad: 23 juni 2015

Den 13 juli startar den stora Financing for Development-konferensen (FfD) i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Fokus för konferensen är hur de kommande utvecklingsmålen ska finansieras.

I september hålls FN:s stora konferens i New York där man ska anta de nya hållbara utvecklingsmålen som ersätter Millenniemålen. Senare i år äger också den stora klimatkonferensen rum i Paris. Men hur ska målen finansieras?

Enligt FN-beräkningar uppgår kostnaden för att finansiera utvecklingsmålen till den svindlande summan av ca 4 500 miljarder dollar per år, vilket är trettio gånger mer än det samlade årliga biståndet i världen.

För att nå målen krävs nya finansieringsformer – och att fler är med och delar på kostnaden: de snabbt växande ekonomierna i Syd måste öka sina skatteinkomster, fler företag måste betala skatt och investera i Afrika och de investeringar som görs måste vara långsiktiga och miljömässigt hållbara.

Sveriges regering har som ambition att föra samman klimat- och utvecklingsagendan. Grön ekonomi, ökad jämställdhet och ett stopp för skatte- och kapitalflykt är några av Sveriges prioriteringar inför mötet.

– Nu gifter man för första gången ihop miljöagendan med fattigdomsbekämpningen och hela världen har ju insett att om vi inte gör något åt klimatförändringarna, om vi inte gör något åt miljöproblemen då kommer vi inte kunna utrota fattigdomen, förklarade biståndsminister Isabella Lövin i samband med att regeringens planer presenterades.

Biståndet måste kompletteras med annan finansiering

Att näringslivet behövs för att finansiera utvecklingsmålen är de flesta överens om. Samtidigt finns det i många utvecklingsländer en oro för att de rika länderna ska dra ned på biståndet i tron att näringslivet kommer att lösa alla problem. Sverige hör till de få länder i EU som når upp till det mål på minst 0,7 procent i bistånd som OECD satt upp och under konferensen kommer Sverige att lägga ett starkt fokus också på biståndet.

– Det är viktigt att givarländernas åtagande när det gäller biståndet står kvar, men också att vi tar till vara möjligheten att få andra finansieringsflöden till utvecklingsländerna. Biståndet är bara en liten del av den totala finansieringen och därför gäller det att vi använder de relativt begränsade biståndsmedlen för att också stimulera andra resursströmmar, säger Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

Det handlar, menar hon, inte om att ersätta biståndet med pengar från näringslivet, utan om att båda behövs. Men för att nå dit krävs att en tillit byggs upp mellan aktörerna.

– Sverige är ett av de länder som står fast vid våra åtaganden vad gäller biståndet, samtidigt som vi är med och underlättar ökat kapital från andra flöden, fortsätter Charlotte Petri Gornitzka.

Sida har under flera år arbetet med innovativa lösningar, både när det gäller att hitta former för att kanalisera kapital till de stora investeringar som behövs i Afrika, och för att stimulera satsningen på hållbara investeringar i bland annat förnyelsebar energi. Ett exempel är Barack Obamas initiativ Power Africa som Sverige anslutit sig till. Under tio år kommer Sverige att investerar i förnyelsebar energi och energieffektivisering i framför allt Tanzania, Moçambique och Zambia.

– Ett område som vi tidigare inte arbetat så mycket med är off-grid, alltså ellösningar som inte är kopplade till ett elnät. Här sker det just nu en snabb utveckling av bland annat solceller och batterier vilket öppnar helt nya möjligheter för decentraliserade lösningar som kan komma de verkligt fattiga till del, konstaterar Bengt Johansson som är projektledare för Power Africa på Sida.

Satsning för att få med näringslivet

Inför Addis-mötet görs en stor satsning för att få med näringslivet som en jämbördig partner i utvecklingsagendan. Därför ordnas också ett särskilt Business Forum. Bland deltagarna märks flera svenska företag som ingår i nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development.

– Inom Swedish Leadership har vi lyckats bygga en plattform för hur vi gemensamt ska kunna nå hållbarhetsmålen. Vi har tidigare presenterat nätverkets arbete i Davos och intresset är mycket stort för den här typen av samverkansmodell mellan näringsliv och utvecklingsaktörer, berättar Christina Wedekull som är projektledare för Swedish Leadership på Sida.

 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän