ITP kursdeltagare från Västafrika under en kurs i Sverige om Klimatförändringar, anordnad av SMHI.

ITP kursdeltagare från Västafrika under en kurs i Sverige om Klimatförändringar, anordnad av SMHI.

Foto: SMHI/Åsa Johnsen

nyhet

Med klimatet på agendan

Uppdaterad: 15 december 2015

I helgen avslutades FN:s klimatkonferens i Paris, där världsledare och experter till slut enades om ett bindande klimatavtal som ska gälla från år 2020.

Inför mötet presenterade regeringen en strategi för hur Sverige skulle förhålla sig i diskussionerna. I strategin fanns bland annat satsningar på kapacitetsutveckling och klimatanpassning – områden som Sida arbetar aktivt med, bland annat genom de internationella kapacitetsutvecklingsprogrammen (ITP).  

På uppdrag av Sida genomför SMHI just nu ett kapacitetsutvecklingsprogram inom klimatförändringar och klimatanpassning. Tanken är att SMHI under de kommande sex åren ska genomföra nio program i olika delar av Afrika.

Klimatprogram med regional ansats

Under hösten har två programomgångar hållits, en med deltagare från länder i Västafrika (Burkina Faso, Mali och Niger) och en med deltagare från Östafrika (Etiopien, Kenya och Rwanda). Som en del av programmet besökte deltagarna Sverige i november, för att medverka vid en kurs på SMHI i Norrköping. Deltagarna besökte även Sida i Stockholm, där de fick information om Sidas arbete inom miljö och klimat i Västafrika.

Tharcisse Ndayizigiye, som är programansvarig på SMHI för den västafrikanska delen, berättar att programmet har en tydlig regional ansats och är skräddarsytt utifrån de medverkande ländernas behov:

– Vår målsättning är att stärka både individerna och deras organisationer, men också att bidra till utvecklingen av det regionala samarbetet mellan olika aktörer. Särskilt fokus sätts på vattenresurser och jordbruk, som är de områden som är mest sårbara för klimatförändringar i den västafrikanska regionen.

Det övergripande målet med SMHI:s program är att öka kapaciteten att hantera ett förändrat klimat, bland annat genom att utveckla arbetssätt och metoder som kan minska klimatpåverkan inom de mest utsatta sektorerna. Programmet har en praktisk inriktning och ger deltagarna möjlighet att öva på bland annat förhandlingsteknik och gemensamt eller enskilt genomföra projekt:

– Under programmet utvecklar kursdeltagarna ett projektarbete med koppling till deras egna och organisationens arbetsuppgifter och mandat. Så gott som alla projektarbeten handlar om klimatanpassning på ett eller annat sätt, berättar Tharcisse Ndayizigiye.

I linje med Sveriges prioriteringar

Ett nytt globalt klimatavtal har beskrivits som avgörande för det internationella klimatarbetet. Inför Parismötet beskrev Sveriges chefsförhandlare och klimatambassadör Anna Lindstedt, som lett den svenska förhandlingsdelegationen, de prioriteringar som hon menar är nödvändiga att göra för att hantera de konsekvenser som klimatförändringarna leder till.

Först och främst konstaterade Lindstedt att det är världens fattiga länder och dess befolkningar som påverkas allra mest av klimatförändringarna. Föra att hantera de problem och utmaningar som ett förändrat klimat leder till behövs det både ekonomisk finansiering, tekniköverföring och kapacitetsutveckling. Samtidigt som Lindstedt betonade behovet av stärkt kapacitet genom bland annat utökade ekonomiska resurser och metodutveckling, konstaterade hon att det är minst lika viktigt att diskutera länders anpassningsförmåga:

– Det handlar både om att ge de fattiga länderna stöd för att de ska kunna genomföra sitt klimatarbete men också för att de ska kunna arbeta med att anpassa sig efter det förändrade klimatet, säger Anna Lindstedt.

Göran Björkdahl, som är metod- och ämnesföreträdare på Afrikaavdelningen på Sida, håller med Lindstedt om att klimatanpassning, snarare än minskade utsläpp, bör vara den främsta prioriteten för länder som Burkina Faso, Mali och Niger, där en effektiv klimatanpassning helt enkelt är en överlevnadsfråga:

– Klimatförändringarna kommer att orsaka dramatiska effekter i dessa länder i form av bland annat minskad ekonomisk tillväxt, ökad undernäring hos barn och internationell migration. Oförutsägbara regn gör att skördarna slår fel och en höjd temperatur kan göra det omöjligt för bönder att odla stapelgrödor som de vuxit upp med, menar Göran Björkdahl.

Göran Björkdahl betonar att orsakerna till klimatförändringarna till största delen går att spåra i den rika delen av världen, samtidigt som det ändrade klimatet slår betydligt hårdare mot världens fattiga länder. Enligt Björkdahl ligger därför ett stort ansvar hos västvärlden, som med hjälp av internationellt utvecklingssamarbete inom klimatfrågor, åtminstone kan bidra till att lindra effekterna av klimatförändringarna:

– Skuldbördan hos de rika länderna ger oss inget alternativ. Och ITP-kursen är en väldigt liten, men ack så viktig del i det stödet.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän