Nyhet

Riksrevisionen rekommenderar Sida att förbättra valutahanteringen

Publicerad: 24 september 2014 Uppdaterad: 24 september 2014

Riksrevisionen presenterade igår en granskning av den statliga hanteringen av valutaväxling och valutarisker i det internationella utvecklingssamarbetet. I rapporten får UD, Sida och Riksgälden kritik och Riksrevisionen rekommenderar en rad åtgärder för att förbättra valutahanteringen, bland annat att anställa valutaexperter.

Sidas överdirektör Bo Netz säger att Sida välkomnar rapporten då myndigheten är angelägen om att biståndsmedel används på bästa sätt, men han är tveksam till att Sida ska ha egen expertis inom området.

– Vi ska vara bäst på bistånd och att följa upp resultat. Det är inte rimligt att vi ska bygga upp egen kompetens inom valutahandel, säger Bo Netz. Det finns andra myndigheter som har den uppgiften inom statsförvaltningen och då vi ska kunna räkna med bra stöd från dem.

Sida har använt Riksgäldens ramavtal för betaltjänster och hanterar all valutaväxling på samma sätt. Som myndighet är Sida skyldig att följa avtalet och har utgått från att det är det mest effektiva.

– Vi har redan under förra året bedömt att vi inte kan göra på annat sätt, eftersom vi är bundna att följa ramavtalet enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Riksrevisionen gör tydligen en annan bedömning och nu får vi utvärdera om det inom avtalet finns förbättringspotential, t ex i hur vi använder Riksgäldens expertis, säger Bo Netz.

Syftet med revisionen har varit att undersöka om Sida, regeringen och regeringskansliets hantering av valutaväxling och valutarisker bidrar till ett effektivt och förutsägbart bistånd. Även Riksgälden har omfattats av granskningen eftersom myndigheten ansvarar för det ramavtal som används vid statliga valutaaffärer.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att Sidas och UDs hantering av valutaväxling och valutarisker brister i kostnadseffektivitet och förutsägbarhet. Rekommendationerna till Sida är i korthet att säkerställa att valutaköp i biståndet genomförs på ett kostnadseffektivt sätt, att öka kunskapen om valutafrågor och undersöka om Sida kan bidra till att minska valutariskerna för mottagare av svenskt bistånd. Riksrevisionen jämför med andra myndigheter som de menar lyckas bättre i sina valutaaffärer.

– Jämförelsen med hur valutaväxling genomförs på andra myndigheter är svår att göra då de myndigheter Riksrevisionen lyfter fram som goda exempel har annan verksamhet, annat flöde, annan bemanning och andra förutsättningar än vi har, säger Bo Netz. De har också gjort en annan tolkning av det ramavtal vi är bundna att följa.

Enligt Riksrevisionens beräkningar har valutaköpen inom det svenska biståndet under 2013 blivit omkring sex miljoner kronor dyrare än vad Riksrevisionen bedömer var möjligt. Riksrevisionen menar också att man inom det svenska biståndet hade kunnat få ut 33 miljoner kronor mer i bidrag till genomförande parter med mer fördelaktiga växelkurser.

I sin beräkning av potentiella förluster av valutahanteringen tar Riksrevisionen inte hänsyn till de konsekvenser en annan valutaväxling, systemstöd, bemanning och andra resurser skulle föra med sig. Överdirektör Bo Netz menar därför att Sida behöver analysera detta mer.

– Vi kommer nu att se över rekommendationerna och fortsätta samtalen som redan pågår med Riksgälden och bankerna för att effektivisera valutahanteringen, säger Bo Netz.

Bo Netz säger också att det är viktigt i sammanhanget att poängtera att valutakursförändringar inte har inneburit att något program eller projekt inte har blivit av, inte heller att någon genomförande organisation får svårt att planera sitt arbete.

Riksrevisionens granskningsrapport 2014:19

Valuta för biståndspengarna? - valutahantering i det internationella utvecklingssamarbetet


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän