Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

Fotograf Björn Westerdahl/Tostan

Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

Fotograf Eric Kanalstein/UN Photo

Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

Fotograf Björn Westerdahl/Tostan

Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

Fotograf Björn Westerdahl/Tostan

25 november: Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

Publicerad: 25 november 2014 Uppdaterad: 25 november 2014

Sverige har genom sitt breda, långsiktiga och engagerade jämställdhetsarbete en unik position för att stödja arbetet med att minska våldet mot kvinnor. Men trots att fler – inte minst många män – engagerar sig mot våldet är bilden inte entydigt positiv. Flera rapporter pekar på att våldet mot kvinnor ökar.

– Under 2013 var Sverige den största givaren till FN-organet UNWOMEN och även till det initiativ som arbetar mot sexuellt våld i konflikter, UN Action against sexual violence in conflict, och som tidigare leddes av Margot Wallström, säger Sofia Dohmen som arbetar med frågorna på Sida.

För Sida och det svenska biståndet i stort har arbetet mot våld mot kvinnor en tydlig och direkt koppling till jämställdhetsarbetet som också är starkt prioriterat i allt bistånd. Jämställdhet ingår i de resultatstrategier som Sida och svenska partners arbetar utifrån och Sida genomför också en jämställdhetsanalys kring de insatser som görs.

– Könsrelaterat våld är den kanske mest extrema formen av brist på jämställdhet, eftersom våld grundas på diskriminering och icke-jämställda relationer, fortsätter Sofia Dohmen.

Trots att våld mot kvinnor fått ökad uppmärksamhet tyder den statistik som finns internationellt på en ökning. En orsak till detta att allt fler konflikter äger rum inom länder, vilket gör att civilbefolkningen drabbas hårt. Sexuella övergrepp har ända sedan det uppmärksammades under Balkankrigen på 1990-talet, blivit ett instrument i krigföringen. I och med uppmärksammandet av sexuellt våld mot kvinnor och flickor i konflikt har vi även fått en mer nyanserad bild av våldsproblematiken. Vi vet t ex att även andra former av könsrelaterat våld, så som våld i nära relationer, ökar i länder som genomgått konflikter och att även män och pojkar drabbas.

– Vi ser till exempel vad som händer i flyktinglägren i Sydsudan där männen inte vågar gå ut ur tältlägren av rädslas för att bli dödade. Istället skickar de ut sina kvinnor som utsätts för våldtäkter, fortsätter Sofia Dohmen.

Idag betonar allt fler vikten av att arbeta förebyggande och att se kvinnor som aktörer och inte enbart som offer. Männen måste också engageras. Ett exempel på det sistnämnda är den rörelse som vuxit fram de senaste åren för att få fler män att engagera för att minska våldet mot kvinnor. I Sverige finns organisationen Män för jämställdhet som ingår i det internationella nätverket MenEngage som Sida finansierat sedan dess start. En viktig ögonöppnare blev skådespelaren Emma Watsons uppmärksammade tal i FN i september 2014. Talet ledde till att kampanjen HeForShe startade på sociala medier.

Det finns också viss forskning som visar att våldet mot kvinnor ökar i samband med att kvinnors situation stärks, t ex när kvinnor får mer egna pengar. I de fallen handlar det om att männen känner sig hotade. Detta är sannolikt bara något av övergående karaktär, menar Sofia Dohmen:

– Långsiktigt vinner alla på att kvinnor får mer pengar, eftersom deras familjer då får bättre liv. Men för att nå dit rävs det att vi involverar män och pojkar som förändringsaktörer och allierade.

En nyckel till ett framgångsrikt arbete mot våld på lokal nivå är att mobilisera människor på gräsrotsnivå. Ett exempel på det är organisationen Tostan som arbetar mot könsstympning i flera västafrikanska länder.

– En anledning till att Tostan lyckas så bra är att de engagerar hela lokalsamhället. Inte minst handlar det om att få med lokala religiösa ledare istället för att utmana dem. Därför nämner de kanske inte ens kvinnlig könsstympning initialt, utan börjar mycket mer försiktigt, fortsätter Sofia Dohmen.

Exempel på stöd som Sida ger:

Tostan arbetar mot kvinnlig könsstympning i Västafrika

Organisationen Tostan, som startade i Senegal, har utvecklat ett framgångsrikt sätt att arbeta mot kvinnlig könsstympning i framför allt Västafrika. Tostan arbetar aktivt med att utbilda kvinnor och män i mänskliga rättigheter. Inom ramen för utbildningen formar lokalsamhällena egna mål för vad de vill lära sig – allt från lästräning till information om hälsoriskerna vid könsstympning. Organisationen har vunnit många priser för sitt inkluderande arbete.

– En viktig sak är bredden i deras verksamhet och att de inte enbart pratar om könsstympning, utan söker koppla ihop frågor och ser mänskliga rättigheter ur ett brett perspektiv, säger Malin Synneborn som ansvar för stödet till Tostan på Sida.

Män viktiga i arbetet mot våld

Istället för att enbart se kvinnor som offer, handlar det förbyggande arbetet idag framför allt om att förändra normer och attityder. Och för att lyckas med det måste män och pojkar inkluderas.

Som en del i det förebyggandet arbetet stödjer Sida det globala nätverket ”MenEngage” och medarbetare på Sida deltog nyligen i nätverkets internationella konferens i New Dehli som besöktes av 1200 delegater från 94 olika länder. MenEngage är ledande inom forsknings och påverkansarbete vad gäller män och pojkar för jämställdhet. Nätverket har under 2013 ökat fokus på konflikt‐, postkonflikt och humanitära kriser. Fler studier som gjorts visar hur viktigt det är att inkludera män och pojkar som förändringsaktörer för att få slut på våld och nå en varaktig fred.

Utbildade poliser bättre på att utreda sexualbrott

I Kenya upplever kvinnor som anmäler våldtäkter och andra sexuella övergrepp att polisen är ointresserade eller i värsta fall, själva utfört många av övergreppen. Samtidigt konstaterar Kenyas polisledning att man saknar kunskap för att kunna utreda övergrepp mot kvinnor.

Som ett led i arbetet med att stärka kunskapen inom polisen och samtidigt kvinnors förtroende för poliskåren förde organisationen International Center for Transitional Justice (ICTJ) samman kvinnoorganisationer med polis och åklagare för att därigenom öka kommunikationen och lärandet. Ett annat mål var att få fler kvinnor att själva bli poliser. Ett resultat av samarbetet blev att polisen nu får stöd i sin utbildning av ICTJ och av kvinnoorganisationer.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän