Development talk Spotlight on Ukraine and the Eastern Partnership. Fr. vä: Susanna Wasielewski Ahlfors (moderator), Martin Hagström, Elsa Håstad, Joerg Forbrig, Pavol Demes, Torbjörn Becker

Foto: Global Reporting/Noa Håkansson

Ukrainakrisen påverkar relationen med Östeuropa

Publicerad: 19 mars 2014 Uppdaterad: 24 juni 2014

Situationen i östra Europa har eskalerat under de senaste veckorna. Vilka blir de politiska och ekonomiska konsekvenserna och hur påverkar utvecklingen EU:s partnerskap med sex före detta Sovjetstater? Det var ämnet för ett välbesökt seminarium på Sida.

I november tog demonstranter till gatorna i Ukrainas huvudstad Kiev med krav på att landet skulle närma sig EU. Sedan dess har utvecklingen varit snabb och i går, strax innan Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka inledde ett seminarium om situationen i Ukraina, talade Rysslands president Vladimir Putin till den ryska duman och bad den att anta en lag för att göra Krim till en del av Ryssland.

– Detta kommer att få implikationer för hur EU engagerar sig i Ukraina och hur Sida arbetar med länderna i det östliga partnerskapet, förutspådde Charlotte Petri Gornitzka.

Östliga partnerskapet består av å ena sidan EU, å andra sidan Ukraina, Moldavien, Georgien, Vitryssland, Azerbajdzjan och Armenien. Syftet är att främja ländernas politiska associering och ekonomiska integrering med EU. På lång sikt är målen bland annat ökad frihandel, viseringsfrihet, samarbete på energiområdet och ökad respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. I förra veckan fick Sida regeringens uppdrag att fortsätta samarbetet med länderna i Östliga partnerskapet i ytterligare sju år.

– Vi måste arbeta tillsammans med den nya reformvänliga regeringen i Ukraina. Men även det civila samhället tar ett enormt ansvar och är en viktig förändringsagent, sade Charlotte Petri Gornitzka.

Martin Hagström är Sveriges ambassadör för Östliga partnerskapet. Han var liksom övriga paneldeltagare överraskad av den snabba händelseutvecklingen i Ukraina, men trodde samtidigt inte att partnerskapet är i fara.

– De senaste veckorna har jag besökt Georgien och Moldavien och träffat regeringsrepresentanter, civilsamhället och medier. Utvecklingen har gjort deras engagemang i partnerskapet ännu starkare och vi får liknande signaler från Kiev. I stället ser vi hot mot Europas säkerhetsarrangemang vilket är mycket allvarligare, sade Martin Hagström.

Martin Hagström betonade att det är felaktigt att beskriva den nuvarande situationen som en geopolitisk kamp mellan EU och Ryssland.

– EU har presenterat ett erbjudande för partnerskapsländerna och vi har under flera år förhandlat om riktlinjerna. Det har ofta varit de sex partnerskapsländerna som har tryckt på för att skapa närmare relationer med EU.

Joerg Forbrig från German Marshall Fund, en amerikansk tankesmedja som verkar för ökat samarbete mellan USA och Europa, och stärkandet av demokratier, beskrev EU som hjälplöst inför Rysslands agerande.

– EU:s relationer med Ryssland försämras snabbt och det beror inte på EU:s agerande. De politiska ledarna i EU är noga med att hålla dörren öppen för samtal och inte eskalera situationen, med inget av det man gjort har burit frukt.

Joerg Forbrig ansåg att det är viktigt för EU-länderna att öka trycket på Ryssland med utvidgade sanktioner om inga samtal mellan Kiev och Moskva kommer till stånd.

– Annars förlorar vi all trovärdighet i både partnerskapsländerna och Ryssland. Samtidigt ser jag inte att ekonomiska sanktioner kommer att påverka Ryssland. EU kan inte göra så mycket på egen hand utan frågan måste lyftas i de multilaterala institutionerna och med USA.

EU har infört sanktioner mot ryska politiker och militärer som innebär inreseförbud och frysta tillgångar, och Martin Hagström påpekade att om inte samtal inleds mellan Ryssland och Ukraina kan nästa steg bli ekonomiska åtgärder.

Torbjörn Becker vid den Östekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm framhöll att det i skuggan av Rysslands militära styrka är lätt att underskatta EU:s starka sidor. Han listade flera områden där EU har bättre indikatorer än den tullunion där Ryssland, Kazakstan och Vitryssland ingår – bland annat medellivslängd, barnadödlighet, politiska rättigheter, pressfrihet och handelsfrihet.

– Partnerskapet handlar inte om att tjäna en liten elit utan att bidra till välfärd för vanliga människor. Vi måste marknadsföra det som EU kan erbjuda det här länderna.

Sida planerar inte att lägga om stödet till Ukraina med anledning av den politiska utvecklingen. Elsa Håstad, chef för Sidas avdelning för Europa och Latinamerika, betonade i stället att det är viktigt att behålla lugnet och fortsätta arbeta enligt den beslutade strategin. Sida stöder program för bl.a. det civila samhället, mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och energieffektivitet i Ukraina.

– Många stora aktörer erbjuder nu Ukraina sitt stöd efter att ha varit borta i flera år och det är viktigt att koordinera våra insatser så att de inte överlappar. Tidigare har vi inte sett de resultat vi velat men vi hoppas att den nya regeringen kan genomföra några av de program som inte kommit igång tidigare.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän