Fr. vä: Jonathan Lundqvist (Reportrar utan gränser), Elisabeth Dahlin (Rädda Barnen), Sonia Zambakides (Save the Children Lebanon), Anders Frankenberg (Sida)

Foto: Daniel Ahlm/Sida

Är världens uppmärksamhet fortfarande riktad mot Syrien?

Publicerad: 9 maj 2014 Uppdaterad: 24 juni 2014

Antalet människor som är på flykt från konflikten i Syrien och i behov av hjälp växer konstant men väcker krisen fortfarande världens intresse? Detta var temat på ett seminarium anordnat på Sida för att diskutera läget i Syrien och det framtida humanitära arbetet.

- Situationen i Syrien är den mest komplexa situation vi har att göra med i dagsläget. Det är viktigt att vi reflekterar över dessa tre år av konflikt i Syrien och även diskuterar hur den påverkar människor bortom Syrien, sade Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka inledningsvis.

Sverige är en av de största givarna inom humanitärt bistånd till Syrien och har under krisen bidragit med humanitärt stöd till Syrien för 130 miljoner USD och har utlovat ytterligare 35 miljoner USD för 2014. Behoven är fortfarande enorma inom alla sektorer och Sidas fokus ligger på skydd för kvinnor och barn. 9,3 miljoner människor i Syrien är i brådskande behov av humanitärt stöd varav hälften är barn.

Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin betonade att vi alla måste göra vår del i arbetet och vi inte får glömma bort människorna som drabbats.

- Mer än 3 miljoner människor har flytt från Syrien, 6,5 miljoner är på flykt inom Syrien, 60 procent av landets sjukhus har tvingats stänga och i staden Aleppo finns det bara ungefär 36 läkare mot tidigare 2,500 innan kriget. Många barn dör av behandlingsbara sjukdomar på grund av brist på personal och resurser. Utöver detta blir humanitär personal måltavlor för väpnade styrkor från alla håll i konflikten. Det är farligt att till och med hjälpa barnen i Syrien, sade Elisabeth Dahlin.

Finns intresset kvar att hjälpa Syrien?

2012 var Syrien det mest rapporterade ämnet i Sverige men nu är frågan om intresset minskat? Jonathan Lundqvist från Reportrar utan gränser förklarade att Syrien är det farligaste landet för journalister att arbeta i just nu. Detta har lett till att det är brist på internationella journalister baserade i Syrien som kan rapportera från landet.

- Vi är på väg mot en tyst värld utifrån vad vi kan se i Syrien. Hela landet är en stor front istället för avgränsade områden med isolerade fronter och detta skapar problem för journalister att arbeta säkert. Journalister har blivit allt vanligare måltavlor för kidnappningar och detta gör att det inte är lika lätt få ut sina reportage som för något år sedan, sade Jonathan Lundqvist.

2013 var ett svårt år för journalister såväl globalt som i Syrien. I hela världen miste 70 journalister livet i tjänst, 826 fängslades och 87 blev kidnappade. De lokala källorna till informationen i Syrien lider också stora förluster. I Syrien har ungefär 130 lokala rapportörer mist livet, 120 blivit bannlysta och i nuläget är cirka 20 hållna som gisslan. Enligt Lundqvist finns två funderingar kring varför rapporteringen om Syrien minskat: den ena handlar om ifall allmänheten fortfarande är intresserad? Den andra handlar om de berättelser som journalisterna har möjlighet att erbjuda är det som allmänheten vill läsa?

- Vi vill ha närhet till berättelsen och vi vill ha den där intervjun om situationen på individnivå. Men om man inte kan vara på plats kan man inte rapportera om det. Nu är det för farligt att arbeta som journalist i Syrien och redaktionerna vågar inte sända sin personal. Tyvärr ser det inte ljust ut på den fronten i den närmaste framtiden heller, sade Jonathan Lundqvist.

 Effekterna på grannländerna är ett av de största hoten

Krisen i Syrien påverkar hela regionen dramatiskt. 2,6 miljoner syrier är registrerade som flyktingar i grannländerna. Libanon registrerade nyligen sin miljonte flykting från Syrien och de flesta har kommit det senaste året. Under seminariet diskuterades det hur länge grannländerna kommer fortsätta vara generösa och hålla sina gränser öppna?

- En tredjedel av Libanons befolkning är just nu syriska flyktingar. 85 procent av flyktingarna hamnar i områden där 67 procent av den inhemska befolkningen lever på 4 USD eller mindre per dag. Områdena som tar emot flyktingarna behöver också vårt stöd. För varje dag som går ökar trycket på Libanon och infrastrukturen där bokstavligt spricker, sade Sonia Zambakides, landchef för Rädda Barnen i Libanon.

Behoven är enorma och det humanitära arbetet måste fortsätta. Likaväl som arbetet blir allt svårare och farligare för journalister i Syrien gäller detsamma för humanitär personal på plats. Detta skapar hinder för kartläggningen över vilka grupper som är mest utsatta och i störst behov av stöd, och var de finns. Anders Frankenberg, enhetschef för Mellanöstern och Nordafrika på Sida talade om vad som behöver göras och hur det framtida arbetet ser ut.

- Det krävs ett heltäckande arbetssätt och att vi kombinerar det humanitära stödet med utvecklingsstödet. Vi måste fortsätta fokusera på behoven inne i Syrien och fortsätta främja en politisk lösning. Det är många områden som kräver vår uppmärksamhet som till exempel ökad koordination och mobilisering av aktörer, bättre appeller och ökade medel för det humanitära stödet. Sverige är en stor givare och bidrog under 2013 med ungefär 500 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Syrienkrisen och med ungefär 50 miljoner kronor i utvecklingsbistånd. Behoven i Jordanien och Libanon är dock ökande och mer utvecklingsbistånd behövs för att komplettera det humanitära stödet, avslutade Anders Frankenberg.

 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän