Panelen samlad på Sidas seminarium  Equity and Employment for the poorest

Foto: Kerstin Becker/Sida

Anständiga jobb den bästa fattigdomsbekämpningen

Publicerad: 21 maj 2014 Uppdaterad: 24 juni 2014

En global satsning på anständiga jobb som bidrar till inkluderande, hållbar och grön utveckling är nödvändig för att bekämpa fattigdomen. Det var deltagarna i Sidas Development talk den 15 maj om ”Equity and Employment for the poorest” överens om. Men hur ska det gå till? Mer stöd till företagen, fackföreningar, myndigheter - eller mer samarbete mellan alla parter var frågan.

Trots att den globala tillväxten är hög så växer de ekonomiska klyftorna. Aldrig tidigare har världens samlade ekonomiska resurser varit så orättvist fördelade som idag. Det är en oacceptabel utveckling, konstaterade Sida-chefen Charlotte Petri-Gornitzka när hon öppnade seminariet.

- Det handlar inte bara om ekonomisk tillväxt.  Om gapet mellan fattiga och rika fortsätter att växa ökar risken för social oro och kriser i världen.

En av de viktigaste lösningarna är fler jobb – men inte vilka jobb som helst. Det ska vara bra jobb till anständiga villkor som bidrar till en uthållig, grön tillväxt och som inkluderar världens många fattiga och marginaliserade människor. Men hur ska det gå till?

En kompetent panel fanns på plats in för att diskutera frågan: Guy Ryder, generaldirektör för FNs fackorgan för arbetslivsfrågor, ILO, Riaz Hamidullah, chef vid UD i Bangladesh, Helena Helmersson, hållbarhetschef vid klädföretaget H & M samt Kristina Henschen, chef för LO-TCO Biståndsnämnd. Samtalet leddes av SVT:s tidigare Afrikareporter Marika Griehsel.

ILO-chefen som var förste talare anlände något försenad efter ett frukostmöte med FNs generalsekreterare Ban Ki-moon som just denna dag besökte Stockholm.

- Världen lider av en global jobbkris, och det krävs globala lösningar för att skapa fler jobb, slog han fast. Den globala ekonomin har inte lyckats öka sysselsättningen, och de jobb som finns har blivit mer osäkra.

Orsakerna är flera. Konkursen för Lehman Brothers 2008 fick världens finansmarknader att rasa. Nu har finansmarknaderna återhämtat sig – men den globala arbetsmarknaden har inte hängt med. Enligt ILO har hela 62 miljoner jobb gått förlorade på grund av den ekonomiska krisen, och antalet jobb fortsätter att minska. Dessutom har många länder försämrat anställningsskydd och trygghetssystem.

Den omfördelning av resurser som skett globalt sedan 1980-talet påverkar också sysselsättningen negativt, menade ILO-chefen.  I korthet har de anställda fått mindre och företagare och kapitalägare mer av det samlade produktionsresultatet. Löneandelen har minskat betydligt. Resultatet blir minskad köpkraft för löntagarna och därmed färre jobb.

- Svaga grupper har mycket svårare idag att hitta någon form av rimlig försörjning – även i rika länder.

Ryder underströk att de allra flesta av världens arbetande människor, 50-80 procent av arbetskraften i utvecklingsländerna, finns i den så kallade informella ekonomin. De har osäkra inkomster, saknar alla former av sociala trygghetssystem och samlar aldrig några pensionspoäng och arbetar ofta under svåra arbetsförhållanden. Denna del av ekonomin ökar medan de trygga jobben blir färre.

 - Insatserna för att stödja organisering av och bättre villkor för den här gruppen måste ha högsta prioritet!

Andra utsatta grupper är barn och slavarbetare. Sedan år 2000 har antalet arbetande barn minskat med en tredjedel, till dagens 165 miljoner. Men anslagen från internationella organisationer till dessa insatser har minskat, trots att barnen tillhör de mest sårbara av alla, konstaterade ILO-chefen. Forced labour, arbete under slavlika förhållanden, omfattar ytterligare drygt 20 miljoner människor och är ofta kopplat till migration och trafficking.

ILO deltar i arbetet med att formulera de nya globala biståndsmålen, Post 2015. Vilka krav ställer man där?

- Bra jobb med anständiga villkor är den bästa fattigdomsbekämpningen och enda sättet att åstadkomma en hållbar utveckling. Samt att världens länder lever upp till de lagar, regler och konventioner för arbetsmarknaden som de antagit nationellt och via medlemskapet i FN och ILO, till exempel om rätten för anställda att arbeta fackligt och teckna kollektivavtal, och stödja liknande rättigheter för de som arbetar i den informella sektorn.

Katastrofen vid textilfabriken Rana Plaza i april förra året har påverkat den globala debatten om jobben och kan leda till förbättringar, konstaterade Riaz Hamidullah som arbetar med ekonomisk utveckling  på UD i Bangladesh. När det illa byggda åttavåningshuset kollapsade dog mer än 1100 textilarbetare, de flesta unga kvinnor, och 2 500 skadades.

För att långsiktigt förbättra jobben och tryggheten måste det ske insatser på många plan, slog han fast. Det handlar om bra grund- och yrkesutbildning, stärkt lagstiftning, bättre kontroll och höjd kompetens hos ansvariga myndigheter. Men jobben i landet hotas också av klimatförändringar, underströk Hamidullah.     

- Temperaturökningen påverkar möjligheten att bedriva jordbruk. Risskörden har minskat med sex procent de senaste åren, med dramatiska effekter för jobb, handel och export. Därför måste klimatfrågan med i alla åtgärder som rör jobb och tillväxt!

H&M har länge haft underleverantörer i Bangladesh, dock inte vid skandalfabriken Rana Plaza, berättade Helena Helmersson som själv arbetat för H&M i Bangladesh.  Klädföretaget, som har cirka 800 leverantörer i främst utvecklingsländer, har nyligen tecknat ett avtal med Sida om samarbete kring sysselsättning, hållbar utveckling och respekt för mänskliga rättigheter.

- H&M har bestämt att vår närvaro i ett land ska innebära förbättringar. Vi kan inte långsiktigt vara lönsamma utan att ta det ansvaret.

Ett viktigt mål är att de anställda ska ha en skälig lön. Vägen dit går via fackliga rättigheter och kollektivavtal, underströk Helena Helmersson.  H&M vill också bidra till att förbättra yrkesutbildningen och utbildning om arbetares rättigheter.

- Det är bara när arbetarna kan använda sina fackliga rättigheter som de kan förhandla fram rimliga löner, menade H&M-företrädaren.

Ett budskap från ett av Sveriges mest framgångsrika företag som kanske förvånade en del i publiken – och som representanten i panelen för löntagarsidan Kristina Henschen kommenterade.

 - Det sker en utveckling mot att det privata näringslivet tar en växande andel av biståndspengarna. Men näringslivet är inte en social rörelse – det måste man komma ihåg. Fackföreningsrörelsen är däremot världens största sociala rörelse med 174 miljoner medlemmar i över 150 länder.

- Vi vet också att många företag är duktiga på PR, men när det väl kommer till kritan sker det inte särskilt stora förändringar. Även H & M liksom många andra företag använder sig av anställningskontrakt på 1-2 månader, och det händer att gravida kvinnor gör abort för att inte förlora jobbet. Man måste se hela bilden!

Att det privata näringslivet vill stödja arbetet för fackliga rättigheter är självklart mycket glädjande, underströk Kristina Henschen. I många länder är det livsfarligt att arbeta fackligt och varje år dödas, fängslas och avskedas tusentals människor för att de engagerat sig fackligt.   

Den fackliga vägen för fler och bättre jobb globalt omfattar förutom stärkt arbete för fackliga rättigheter också insatser för att organisera de fattigaste, socialt skydd och rättigheter även för arbetare inom den informella sektorn och stöd till väl fungerande partssystem på arbetsmarknaden.

Liksom Guy Ryder betonade Kristina Henschen att omfördelning av resurser från löntagare till företagen under senare år är ett stort problem och att balansen måste återställas till mer rimliga nivåer. Det handlar om både rättvisa och köpkraft.

- Jag säger som Nelson Mandela. Fattigdom är inte naturligt. Den är skapad av människor och kan utrotas!

Anna Brandt, ambassadör och svensk representant vid förhandlingarna om de nya globala biståndsmålen Post 2015 avslutade seminariet.

- Jobbfrågorna är avgörande för den nya globala agendan för utveckling. Och det ska handla om anständiga jobb med rimliga villkor som bidrar till en hållbar utveckling. Där har Sverige mycket att bidra med.

 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän