Bolivia har cirka 2 000 potatissorter, många rika på antioxidanter och andra nyttiga ämnen. Universitetet i La Paz bedriver mycket forskning på hur produktionen förbättras. Allt i samarbete med befolkningen i byarna - här Micaya nära La Paz.

Svenskt forskningssamarbete med Bolivia stödjer bland annat universitetet i La Paz där man forskar på den viktiga potatisodlingen. Allt i samarbete med befolkningen i byarna – här Micaya nära La Paz.

Foto: Leonidas Aretakis/Sida

Nyhet

I Bolivia tjänar universiteten folket

Publicerad: 3 juli 2014 Uppdaterad: 3 juli 2014

Tack vare svenskt forskningsstöd till Bolivia har landet byggt ny kunskap kring bland annat kompostering, vattenrening, hälsa och energisystem. Den 26-27 juni firades tolv år av samarbete med en konferens i huvudstaden La Paz. Vicepresident Álvaro García Linera prisade de offentliga universitetens roll i landets snabba utveckling: "Regeringen är besatt av att göra Bolivia till en kunskapsekonomi."

Rummet är fullt av kameror, mikrofoner och säkerhetsvakter. Det ambitiösa programmet är redan försenat, men stämningen är hög. Till slut anländer den elegante sociologen och före detta aktivisten Álvaro García Linera, Bolivias vicepresident. 

Vi befinner oss i La Paz den 26-27 juni för firandet av svenskt forskningssamarbete med Bolivia. På plats är bland annat rektorerna för de båda offentliga universiteten UMSA och UMSS, vilka står för 85 procent av landets forskning. Sverige representeras av vår chargé d’affaires a.i. i Bolivia, Aurore Lundkvist, och Teresa Soop, forskningssekreterare på Sida. Bland besökarna finns en mängd framstående bolivianska forskare och studenter. 

Bolivia är rikt på naturresurser såsom mineraler, naturgas och skog. Ändå är landet ett av kontinentens fattigaste. Detta bland annat för att det tekniska kunnande som krävs för att utnyttja resurserna i den egna industrin saknas. Landet har länge varit beroende av andra länder, men nu byggs lokalt anpassad kunskap i hög takt vid landets universitet. 

Syftet med svenskt forskningsstöd är att landet skall kunna genomföra självständig forskning som kan användas för att minska fattigdomen. De svenskstödda forskarna har bland annat undersökt spridningen av tungmetaller i vattendrag och livsmedel, tagit fram småskaliga sätt att kompostera sopor som kan bli gödning, samlat in hälsodata som tidigare saknats i landet, utvecklat behandlingar mot tropiska sjukdomar som leishmaniasis och chagas och mycket mer.

Universitet som motorer för tillväxt och minskad ojämlikhet

Bolivias nuvarande regering har prioriterat forskning och ökat forskningsanslaget i statsbudgeten med flera hundra procent. Vicepresident Álvaro García Linera betonade vikten av inhemsk forskning:

– Det fanns en tid när bolivianska akademiska titlar bara tog dig genom bakdörren. Kunskap från andra länder höjdes till skyarna, och nyliberala privatiseringar förstörde hela kontinenten. Men saker har förändrats. Nu minskar ojämlikheten och hela kontinenten talar om vår tillväxt. Det är bland annat våra offentliga universitet, som vi är så stolta över, som gjort det möjligt.

Många lyfter fram forskningens betydelse för ekonomisk tillväxt. Waldo Albarracín Sanchez, rektor på UMSA i La Paz, lyfter också fram universitetens demokratiska betydelse:

– Universiteten måste ha en altruistisk vision. Vårt existensberättigande är att vi tar fram forskning i folkets tjänst. Inte undra på att det första diktaturen gjorde var att stänga ned universiteten. Tack vare Sverige har vi kunnat stärka vår demokrati och utvecklas, och vi är mycket tacksamma.

Ofta är den teknologi som finns inte anpassad till Bolivias specifika situation. Maskiner kan exempelvis vara för stora eller dyra. Genom att överföra teknologi till lokala förhållanden och konstruera billigare alternativ i landet kan universiteten hjälpa landets småproducenter att växa och ta plats på den internationella marknaden.

Detta sker ofta med så kallade innovationskluster, som består av samarbeten mellan universitet, regering och privat sektor. Innovationer handlar just om att anpassa befintlig kunskap till nya sammanhang. Tack vare svenskt stöd har UMSS i Cochabamba inrättat en enhet för teknologiöverföring, som bland annat sätter lokala småföretagare i kontakt med beslutsfattare och forskare.

Chargé d’affaires a.i. Aurore Lundkvist passar på att betona banden som knutits mellan Sverige och Bolivia:

– I dag är bara en bråkdel av all forskning relevant för låginkomstländer. För att kunna möta de utmaningar ett land ställs inför måste de ha fler forskare. Svenskt samarbete med Bolivia går tillbaka över hundra år. Vi delar många värderingar, så det är inte undra på att vårt samarbete varit så framgångsrikt. Bolivia har i dag uppfyllt många av milleniemålen och vi kan inget annat än gratulera.

 

Faktaruta: Svenskt forskningsstöd till Bolivia

 Sverige har arbetat för att stärka universitetens forskningskapacitet genom forskarutbildning, stöd till forskningsprojekt och stärkande av universitetens forskningsadministration. Under perioden 2000-2012 utbildades 34 nya doktorer på UMSA genom det svenska forskningsstödet.

Svenskt forskningsstöd till Bolivia uppgår till 216 miljoner kronor för 2013-2017.

 

 

 

 

 

 

 

 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän