Representanter från företagskluster i Tanzania träffas på Zanzibar och berättar hur de har fått hjälp att utveckla sin företagsverksamhet med marina produkter, med hjälp av forskningsbaserad kunskap från Institute of Marine Sciences.

Foto: Sida

Stöd till forskning hjälper fattiga länder fokusera på utveckling

Publicerad: 20 februari 2014 Uppdaterad: 30 juni 2014

Det mångåriga svenska forskningsbiståndet har haft som mål att öka forskningskapaciteten i samarbetsländerna för att de själva ska kunna bidra till sin utveckling. Samtidigt har synen på relationen mellan forskning och utveckling pendlat genom åren. Det visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.

Svenskt forskningsbistånd har en lång och unik historia. När Sarec (styrelsen för Ulandsforskning) bildades för snart 40 år sen utgjorde det en av pionjärerna inom statligt forskningsbistånd. 

– Sverige och Sarec var långt före sin tid i synsättet att bygga upp kunskap i mottagarländerna för att de själva skulle kunna fokusera på utveckling. Vi tyckte heller inte att man skulle skicka doktorander från samarbetsländer till Sverige, utan byggde upp den så kallade Sandwichmodellen, där studenten varvar sin tid mellan institutioner i hemlandet och Sverige, och samtidigt inriktat sin forskning på landets egna problem.

Det säger Anders Granlund, före detta forskningschef på Sida som själv började arbeta på Sarec 1985. När myndigheten lades ner 1996 blev forskningsverksamheten en del av Sidas arbete.

En ny avhandling* vid Linköpings universitet har undersökt forskningsbiståndets inriktning och policy från 1973 fram till 2008, och bland annat studerat hur synen på relationen mellan forskning och utveckling har förändrats. Biståndspolitiken har utveckling och fattigdomsbekämpning som högsta prioritet medan forskningspolitiken prioriterar vetenskaplig excellens. Avhandlingen visar bland annat att det innebar en ständig balansgång och förhandling för Sarecs arbete.

– På Sarecs tid var de olika prioriteringarna lättare att hantera, i och med att alla anställda hade forskarbakgrund. När Sarec sedan blev en del av Sida blev det kanske svårare att upprätthålla tilltron till att forskningen håller en hög vetenskaplig nivå, eftersom Sida är en mer differentierad myndighet med fattigdomsbekämpning som mål. Samtidigt har det nog varit positivt internationellt att Sida har forskningsstöd i sin verksamhet, fortsätter Anders Granlund.

Globalt och lokalt synsätt

En annan av slutsatserna i avhandlingen är att det funnits två olika synsätt på sambandet mellan forskning och utveckling. Det ena är ett universalistiskt synsätt som hävdar att vetenskaplig kunskap är densamma oavsett var den produceras och att den kan nyttjas var som helst, bara rätt strukturer och prioriteringar finns på plats. Att till exempel stödja internationella organisationers forskning ses som ett effektivt bidrag till utveckling eftersom resultaten kan tillämpas överallt.
Det andra är ett lokalistiskt synsätt som betonar det lokala sammanhangets betydelse och vikten av att problemen definieras och löses på plats. Enligt det synsättet bör åtgärder som stärker mottagarlandets forskningskapacitet prioriteras.

– Sarec ansåg det väldigt viktigt att forskningsstödet länderna fick skulle vara relevant för deras utveckling och Sverige har gått mot det lokalistiska synsättet. Samarbetet har dessutom skapat ett ömsesidigt förtroende mellan oss och mottagarländerna. Vi ger även en del stöd till globala institutioner, som WHO, men då har vårt krav varit att det ska kunna kopplas till vårt bilaterala stöd; dvs. att den forskningsgrupp vi stödjer i Uganda som tittar på hälsosystem, även ska få vara med och ta del av WHO:s omfattande forskning om hälsa.

Svenskt forskningsbistånd har haft ett långsiktigt fokus, eftersom det tar runt 20-30 år att bygga upp lokal forskningskapacitet. Samarbetet har lett till många positiva resultat i länder i Asien, Latinamerika och Östra Afrika. I Tanzania har svenskt stöd bidragit till att landet idag har ett forskningsråd som får forskningspengar från finansdepartementet; samma system som vi har i Sverige med Vetenskapsrådet.

Sidas nuvarande stöd till forskning fortsätter med samma inriktning som tidigare. Att den svenska modellen för forskningsstöd uppskattas runtom i världen, det blir tydligt i och med att fler givare och biståndsmyndigheter numera följer Sarec’s modell.

 

* Aiding science: Swedish research aid policy 1973-2008/ Veronica Brodén Gyberg


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän