Strandelefanter

Foto: ISSC

Samhällsvetenskapen behövs för att bemöta klimathotet

Publicerad: 28 februari 2014 Uppdaterad: 30 juni 2014

Klimatförändringar är inte ett externt hot mot samhället, utan ett problem med både naturliga och sociala rötter. Samhällsvetenskaperna behöver därför ta större plats i miljöforskningen. Detta är tesen i World Social Science Report 2013, som nyligen presenterades på Rosenbad.

Utsläpp, avskogning, intensifierat jordbruk, urbanisering, utfiskning, nedskräpning – människan har själv blivit en geologisk kraft. De samhälleliga resultaten är komplexa, och klimatfrågan kan inte längre separeras från andra samhällsproblem. Detta hävdas i en tung rapport  om samhällsvetenskapernas roll som nyligen hade Sverigelansering. Intresset blev så stort att arrangörerna från Nordiska Afrikainstitutet  och Svenska Unescorådet fick byta lokal. I ett fullsatt Rosenbad manade rapportens redaktör Dr. Heide Hackmann till samarbete:

– Samhällsvetenskaperna är helt nödvändiga för att nå rättvisa och hållbara lösningar. Vi måste korsa gränserna mellan olika vetenskaper, och inse att klimathotet är en gemensam utmaning.

Global ojämlikhet

Enligt rapporten är klimatfrågan intimt kopplad till globala orättvisor. Höginkomstländer har länge stått för merparten av konsumtion och utsläpp, de har en större förmåga att tackla klimatförändringar, och är dessutom ofta mer förskonade från konsekvenserna. Afrika har därför hamnat i en särskilt svår situation.

– Vi bor på en planet, men i olika världar. För att kunna lösa klimatfrågan måste vi också bemöta de ojämlikheter som finns, säger Dr. Ebrima Sall från CODESRIA, ett afrikanskt samhällsvetarråd som stöds av Sida.

Samhällsvetenskapernas kan enligt rapporten hjälpa oss att förstå dessa etiska dilemman, och ta oss närmare hållbara och rättvisa politiska lösningar. Nästa rapport, som kommer att ges ut 2016, kommer att tackla just ämnet ojämlikhet.

Delade meningar om samhällsvetenskapernas roll

Rapporten uppmanar samhällsvetarna att ta itu med vår tids mest trängande uppgifter.

– Samhällsvetenskaplig kunskap produceras inte där den är som mest behövd. Vi måste göra något åt det, säger Heide Hackmann.

Rapporten lyftar fram flera samhällsområden av vikt för vårt svar på klimatförändringarna. För att förändra vårt beteende behöver vi forskning om vad som formar attityder och värderingar, vilket är typiskt samhällsvetenskapliga frågor.

Även genusforskning har en roll att spela. Vi är olika känsliga för klimatförändringar, och har olika erfarenheter och kunskaper som kan komma till användning i skapandet av mer hållbara samhällen.
Enligt rapporten kan samhällsvetenskaperna översätta lokal kunskap åt beslutsfattare, klargöra relationen mellan klimatförändringar och migration, skapa riktlinjer för anpassning och svar mot naturkatastrofer, skapa indikatorer för sårbarhet inför klimatförändringar, och mycket mer.

Dr. João Morais på Sidas forskningsenhet berömmer rapporten:

– Vi vet redan så mycket om de naturliga processerna. IPCC:s klimatpanel slog nyligen fast att sannolikheten för att människan orsakat växthuseffekten överstiger 95 procent, vilket betyder ”extremt sannolikt”. Nu måste vi undersöka hur våra samhällen bäst kan genomföra den omställning som krävs, och där kommer samhällsvetenskaperna in. Världen har inte längre plats för elfenbenstorn. Situationen är kritisk och alla – forskare, allmänhet, politiker – måste hitta lösningar tillsammans.

Professor Kerstin Sahlin från Vetenskapsrådet  reser dock en varningsflagga för att överdriva hur direkt applicerbar samhällsvetenskap bör vara:

– All kunskap bör vara relevant. Men samhälls- och humanvetenskaperna kan inte enbart vara inriktade på lösningar. Kritiskt reflekterande forskning är lika viktig som policyinriktad sådan, men tappas ofta bort.

Horizon 2020 och framtiden

Rapporten lyfter fram bristen på institutionellt stöd till forskning. Detta har länge engagerat Sverige som sedan 1975 stödjer forskningssamarbete – nu genom en enhet på Sida. Syftet med denna typ av stöd är att stärka samarbetsländernas kapacitet att själva identifiera och lösa sina problem, vilket förutsätter ett välutvecklat universitetssystem.

EU sjösatte nyligen Horizon 2020, ett ambitiöst forskningsprogram med en budget på 80 miljarder Euro. Enligt kommissionen behövs vetenskap och innovation för att lösa EU:s strukturella problem inom områdena tillväxt, klimat och samhälle, områden som ses som sammanlänkade och därför behöver lösas tillsammans.

Kerstin Sahlin håller med om den allmänna tendensen att forskare behöver samarbeta över ämnesgränser. Hon poängterar samtidigt att samhällsvetenskaperna riskerar att få en underordnad roll. Alltför ofta får naturvetenskaperna sätta agendan, och samhällsvetenskaperna får sedan lyssna och addera till denna kunskap. Enligt Kerstin Sahlin präglas även Horizon 2020 av detta tankesätt.

João Morais håller med om att självständig, disciplinär forskning fortfarande behövs, men bedömer att vi går mot mer och mer tvärvetenskap. För att till exempel förbättra hälsan i ett samhälle kan en kombination av utbildning, hälso- och klimatforskning, samt policyåtgärder krävas.

Men samtidigt som problemen kan verka oöverstigliga, stiger medvetenheten och samarbetsviljan. Detta har tänt framtidshopp. Ebrima Sall vågar sig på en närmast utopisk vision:

– Människan har alltid behövt tackla klimatförändringar. Det nya är att mänsklighetens själva existens står på spel. Men hotets allvar har gett oss möjligheten att uppfinna en ny och mer hållbar global civilisation. I detta har samhällsvetenskaperna en viktig roll att spela.

 

Fakta:

Småskaligt jordbruk är fortfarande den viktigaste källan till föda. Klimatförändringar och minskad landtillgång har gjort livsmedelssäkerhet till en brännande fråga i många delar av Afrika. Det finns exempelvis ett stort behov av forskning och innovationer om hur grödor kan odlas under tuffa klimatförhållanden. För att bemöta Saharaöknens långsamma expansion söderut har ett flertal länder gått samman för att bygga den Stora Gröna Muren. Syftet är att med insikter från både natur- och samhällsvetenskaper lära rurala områden att bemöta klimatförändringarna på ett holistiskt och hållbart sätt.

World Social Science Report  är återkommande och ges ut av UNESCO, OECD och ISSC (International Social Science Council). Redaktionsmedlemmar och rådgivare består av ett trettiotal framstående forskare från hela världen, och rapporten innehåller över hundra bidrag. Sida är en av finansiärerna bakom rapporten.

 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän