Tunisian MPs dispute sharia in new constitution

Foto: Magharebia, CC, http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.en

Tunisisk konstitution inger hopp om försoning

Publicerad: 21 februari 2014 Uppdaterad: 30 juni 2014

I Tunisien lägger en nyskriven konstitution grunden för fortsatt utveckling och demokratisering. Ideologiskt och religiöst oliktänkande har enats om frågor som jämställdhet, att bekämpa våld mot kvinnor och allas rätt till arbete inklusive det att kunna väljas till president.

Tre år efter Ben Alis fall och i skuggan av en konfliktdrabbad region, har Tunisien nu antagit en ny konstitution. Konstitutionen är revolutionerande på många sätt. Den är troligtvis den enda i regionen som inkluderar samvetsfrihet och rätten att avsäga sig Islam. Till skillnad från många västerländska konstitutioner åtar sig staten dessutom att verka för att uppnå jämställdhet i den folkvalda församlingen och att vidta åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Själva processen med att ta fram den nya konstitutionen är banbrytande, och ledde till att ett nästintill enhälligt parlament röstade för ett antagande. Vägen framåt  präglades av en debatt kring den nationella identiteten, mötet mellan den arabisk-muslimska traditionen och ett sekulärt statsskick där inte bara kristna och judar, utan nu även icke troende är skyddade.

Utdragen process i konfliktfylld kontext

Det långa arbetet med konstitutionen påbörjades redan i slutet av 2011. Islamistpartiet Ennahda, som vann en majoritet i valet 2011, har utsatts för hård kritik, då man inte kunnat förbättra arbetslöshetssiffrorna eller komma till rätta med de sociala orättvisor som låg till grund för revolutionen.
Situationen har dessutom påverkats av konflikter i kringliggande länder. Säkerhetsläget i Libyen och brister i samarbetet vid gränsen mellan Libyen och Tunisien har underlättat för extremistiska grupper att röra sig mellan länderna. Socialt utsatta områden i Tunisien har också de senaste åren fungerat som rekryteringsbas för islamistiska grupper i Libyen, Mali, Algeriet och inte minst för kriget i Syrien.  Militärkuppen i Egypten inverkade också, men kanske mest som ett avskräckande exempel.

Det politiska våldet i Tunisien ökade under 2013 då bland annat två oppositionspolitiker mördades. Våld mot kvinnor på offentliga platser har även det ökat och ett särskilt uppmärksammat fall var den kvinna som våldtogs av flera poliser och sedan själv åtalades för omoraliskt beteende.

Konstitutionsprocessen har på många sätt balanserat på en skör lina. Att man ändå lyckades enas beror delvis på att Ennahda valt att kompromissa kring flera frågor. De tvingades tidigt backa på kravet att konstitutionen skulle referera till Sharia som en källa till lagstiftning. Det civila samhället bidrog på ett avgörande sätt till att parterna återupptog konstitutionsarbetet i december 2013. Den så kallade kvartetten (bestående av fackföreningsrörelsen UGTT, Arbetsgivarföreningen Utica, människorättsorganisationen Ligue de Droit de l’Homme, och det tunisiska advokatsamfundet) hade då lyckats få Ennahda att gå med på att lämna ifrån sig makten till en teknokratisk regering. Omröstningen om konstitutionen, artikel för artikel, påbörjades i början av januari i år och pågick i ca tre veckor. Trots många meningsstridigheter röstades den till slut igenom av en överväldigande majoritet (200 personer röstade för, endast 12 emot och 4 avstod från att rösta).

Kvinnligt aktörskap

Kvinnorna har spelat en aktiv roll som förändringsaktörer genom hela revolutionen och konstitutionsprocessen. 28 procent av den konstituerande församlingen utgörs av kvinnor och av Ennahdas representanter är hela 48 procent kvinnor. Flera av dessa har också röstat emot övriga partiet i vissa frågor. Kvinnor har också varit representerade i alla de kommissioner som tillsattes. Redan i ett tidigt skede togs islamistiska förslag bort, efter att tusentals kvinnor demonstrerat och uttryckt sitt missnöje. Konstitutionen innehåller flera banbrytande inslag, bland annat att staten åtar sig att verka för jämställdhet i den folkvalda församlingen och att staten också aktivt ska verka för att bekämpa våld mot kvinnor. Och trots att många konstitutioner i regionen inkluderar rätten till arbete, så har den tunisiska konstitutionen ytterligare förtydligat att denna rätt gäller såväl kvinnor som män Som första konstitution i regionen uttrycker den också rätten för varje man och kvinna att kunna väljas till president.

Utmaningar och framtidstro

I Tunisien råder nu en stämning av förhoppning och handlingskraft, men att demokratisera landet i praktiken återstår. En konstitution ger utrymme för tolkningar, och nu vidtar arbetet med att implementera de rättigheter som garanteras och se till att konstitutionens skydd kommer landets allra fattigaste till del.

Tunisien står inför många svåra utmaningar, men utvecklingen inger ändå hopp om att fredliga lösningar är möjliga även för djupt polariserade samhällen. Tunisierna har bevisat att ideologiskt och religiöst oliktänkande inte nödvändigtvis måste leda till våldsam konflikt. När konstitutionen antogs omfamnade sekulära och islamistiska kvinnor varandra i glädjetårar. En hoppingivande bild för regionen och världen.

 

Fakta:

Sida ger inom ramen för den regionala samarbetsstrategin  med Mellanöstern och Nordafrika 2010-2015 stöd till demokratiseringsprocessen i Tunisien med 50 MSEK per år. Några av projekten har specifikt fokuserat på arbetet med konstitutionen.
Resultatet av omröstningen, artikel för artikel, har kunnat följas på: http://www.marsad.tn/fr/
Konstitutionen i sin helhet går att läsa här  i engelsk översättning.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän