Fem personer i panelen i på Sidas seminarium om krisen i Europa.

Panelen på Sidas seminarium om krisen i Europa den 11 december bidrog med olika kompetenser rörande hur Europa och biståndet ska hantera de utmaningar vi står inför, men var eniga i att alla aktörer har ett ansvar.

Foto: Kerstin Becker/Sida

Nyhet

Krisen i Europa är allas gemensamma ansvar

Publicerad: 19 december 2014 Uppdaterad: 19 december 2014

Konflikten i Ukraina, hundratusentals asylsökande och utbredd diskriminering av minoriteter i Europa kräver att europeiska länder och institutioner samarbetar för att fullfölja de konventioner som ska skydda alla människors lika rättigheter och försvara demokratiska värderingar.

Utmaningarna i Europa kräver att medlemsländerna EU och europeiska institutioner gör verklighet av de konventioner som försvarar grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Det anser Europarådet som har till uppgift att övervaka att Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) genomförs i de 47 medlemsländerna. 

Europakonventionen finns till för att skydda mänskliga rättigheter, försvara demokratin och upprätthålla rättstatsuppbyggnad i samtliga medlemsländer. 

– Men en konvention är bara användbar om den genomförs. Vi skulle gå hur långt som helst för att försäkra oss om att den förverkligas på rätt sätt, säger Verena Taylor, chef på Europarådet.

Förutom Europakonventionen har Europarådet tagit initiativ till omkring 200 konventioner och fördrag, däribland konventioner för avskaffandet av dödsstraff, förhindrandet av tortyr, skydd av minoriteter, europeiska sociala stadgan och bekämpning av trafficking, sexuellt utnyttjande av barn och våld mot kvinnor.

– Vi ser allt fler negativa yttringar som riktas mot etniska minoriteter, till exempel romer, och negativa uttalanden mot kvinnor. Vad kan vi göra för att ta itu med de här frågorna? Europarådet har gedigna byggstenar som är starka därför att de är relativt moderna och bygger på nya konventioner, säger Marja Ruotanen, chef för mänsklig värdighet och jämställdhet på Europarådets generaldirektoratet för demokrati. 

Det handlar om att försvara de demokratiska värderingar som EU, tillsammans med institutioner som EU-kommissionen och Europadomstolen, enats om för att öka samarbetet och undvika nya krig efter andra världskriget. Det framkom på ett seminarium i serien Development Talks den 11 december om krisen i Europa och biståndets roll. 

– Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling är en del i den framtid vi vill ha och därför måste vi hitta nya sätt att använda bistånd för att förbättra demokratin och mänskliga rättigheter i regionen, säger Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör i sitt öppningsanförande.

Flyktingfrågan varje lands skyldighet

Idag är över 275 000 människor på flykt undan konflikten i Ukraina och ungefär 172 000 har sökt asyl i närliggande europeiska länder. Sammanlagt under 2014 uppskattar FN:s flyktingorgan UNHCR att 700 000 människor kommer att ha sökt asyl i 44 europeiska länder. Det är det största antalet på 20 år. Krigen i Ukraina och Syrien och konflikter i östafrikanska Somalia och Eritrea bidrar till att så många är på flykt.

Pia Prytz Phiri, regional representant för norra Europa på UNHCR Stockholm, menar att istället för att låta diskussionerna handla om att stänga människor ute måste man försöka förstå de bakomliggande orsakerna till varför människor flyr. Vi måste diskutera hur vi ska hantera dessa och överväga lagliga vägar till Europa som är säkrare för de människor som tvingas ta långa och farliga flyktvägar:

– Människosmugglarnas verksamhet blir mer och mer lukrativ ju mer vi stänger våra gränser, säger Pia Prytz Phiri. Det är helt upp till staterna att hantera hur migranter blir behandlade i sina länder. Eftersom europeiska länder har skrivit under Europakonventionen, har varje land en skyldighet att försvara mänskliga rättigheter, vilket innefattar förbud mot tortyr och förnedrande eller omänsklig behandling.

Uppbyggnaden av demokratiska samhällen lång process

Christos Giakoumopoulos, chef för mänskliga rättigheter på Europarådets generaldirektorat om mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling, menar att kriser kan leda till ageranden:

– Reformprocessen i Ukraina är troligtvis den enskilt viktigaste frågan som vi måste ta itu med i framtiden. Det behövs någon form av kris för att kunna ha någon form av instrument tillrätta, säger han.

Likaså understryker professor Ian Cameron, medlem i Europarådets rådgivande organ Venedigkommissionen, att behovet av konstitutionella reformer och institutionsuppbyggnad kommer ta tid. 

– Det finns inga quick fixes för länder som inte har något fungerande rättssystem, säger Ian Cameron.

Det är Europadomstolen som ser till att konventionen tillämpas i samtliga av Europarådets medlemsländer. En viktig del i Europarådets arbete är därför att förbättra förståelsen och kunskapen hos Europas invånare om vad det innebär att leva i ett demokratiskt samhälle och vilka rättigheter man har som individ, förklarar Verena Taylor:

– Mänskliga rättigheter handlar om individuella rättigheter. Men enskilda personer kanske inte vet om att de kan ta ett klagomål mot ett land till domstol och vi arbetar därför för att skapa bättre förutsättningar för individer. Statstjänstemän måste också vara bättre informerade, menar Verena. Det är individerna som räknas.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän