Dannys Vieco Jiménez och organisationen Red de Mujeres Cristianas por la Vida y por la Paz ingår i det svenskstödda nätverket Iniciativa de Mujeres Colombianas por la Paz, IMP (Kvinnor för fred) i Colombia

Foto: Willian Silveira

Sverige en partner för fred i Colombia

Publicerad: 20 september 2013 Uppdaterad: 25 juni 2014

Den 21 september är det den Internationella Fredsdagen. I Colombia har det sedan 1960-talet pågått en intern väpnad konflikt, men för några månader sedan påbörjades fredsförhandlingar mellan regeringen och FARC-gerillan – och colombianerna har fått hopp om en efterlängtad fred. Sida är starkt engagerade i fredsarbetet.

Emma Nilenfors är biståndschef på den svenska ambassaden i huvudstaden Bogotá och  berättar om konflikten och om det svenska engagemanget.

Vad handlar konflikten om?

Konflikten bottnar i fattigdom, social och ekonomisk orättvisa samt regionala skillnader i kombination med svaga, eller i vissa fall obefintliga, statliga institutioner i det vidsträckta territoriet.

Hur har det påverkat människors liv?

Hela det colombianska samhället är i mer eller mindre hög grad påverkat av konflikten. Folk i min generation har aldrig upplevt fred. Konflikten skördar varje år många civila offer. Cirka 150 000 människor tvingas varje år fly från sina hem. Under förra året registrerades mer än 300 offer för landminor. I det nationella registret över försvunna personer finns drygt 75 000 personer. Cirka 19 000 av dessa misstänks vara påtvingade försvinnanden. Enligt en rapport från Centret för historiskt minne, som Sverige varit med och finansierat, orsakade konflikten under perioden 1958-2012 mer än 220 000 personers död. Av dessa var 81 % civila dödsoffer. En konflikt som är så utdragen i tiden och med så många dödsoffer och försvunna innebär naturligtvis ett samhälle som har en lång tid framför sig i sitt freds- och försoningsarbete.

Hur ser det svenska engagemanget ut?

Sverige har hela tiden aktivt arbetat som en partner för fred i Colombia. Hela vårt bistånd till Colombia har som övergripande målsättning att bidra till en förhandlad lösning på den interna väpnade konflikten. Det är ett otroligt stimulerande och spännande uppdrag att få vara biståndschef på Sveriges ambassad i Colombia – just i detta historiska ögonblick när fredssamtal pågår.

Sverige har dock på ett strategiskt sätt med stor politisk fingertoppskänsla under många år lagt grunden för fredsbyggande. Redan 2003 finansierade Sverige en UNDP Human Development Report med det klatschiga ordvalet: återvändsgränd med utväg – ”callejon con salida”. Den studien analyserade orsakerna till konflikten och gav förslag på hur fredsbyggande kunde påbörjas. Sedan dess har Sverige i samarbete med UNDP givit stöd till fredsbyggande i konfliktdrabbade regioner i Colombia. Detta stöd går ut på att bygga fred underifrån. Vårt stöd har gett civilsamhället en röst och vi har bidragit till ökat samarbete på lokal nivå mellan de folkvalda och medborgarna i att ta fram gemensamma utvecklingsplaner och därmed även återuppbygga förtroende och samarbete. Detta nätverk med organisationer från civilsamhället har nu i år kunnat medverka i de olika regionala forum som arrangerats för att ge civilsamhällets organisationer och offer för den interna väpnade konflikten en möjlighet att ge sina idéer/input till fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan.

Kvinnor som aktörer för fred är en högprioriterad fråga för Sverige i Colombia. Vi ser att kvinnorna är mycket mer än offer för konflikten. För en hållbar fred behöver kvinnor vara med. Vi kvinnor har kompetens och idéer som är relevanta och som behövs i fredsbyggandet. Sverige samarbetar med olika kvinnoorganisationer i deras fredsarbete. Fortfarande återstår dock mycket att göra för att få in kvinnors röster i beslutsfattande positioner.

Vi arbetar också tillsammans med FN och det colombianska rättsväsendet med frågor kring övergångsrättvisa. Vi har en hög MR-profil och samarbetar sedan 1996 med Colombias MR-ombudsmannaämbete  som är verksam i de mest konfliktdrabbade provinserna i Colombia. Vi har genom vårt bistånd gett stöd till människorättsaktivister och offer för konflikten i deras arbete för gottgörelse, rättvisa och sanning.
Vi har ett spännande samarbete med Jordbruksministeriet i att återbörda stulen markegendom till internflyktingar  som nu återvänder hem. Detta projekt har till uppgift att förutom att få sin legala äganderätt får människorna även stöd till produktiva projekt för att kunna bo kvar på sin mark och få en inkomst.

I år har vi även påbörjat en innovationsfond riktad till näringslivet. Genom denna fond kan projekt och initiativ som på ett innovativt sätt bidra rtill fredsbyggande få stöd.
Dessutom har vi ett stort humanitärt stöd som är riktat till offer för den interna väpnade konflikten och här samarbetar vi bland annat med internationella röda korset, UNHCR och OCHA. På senare tid arbetar vi här med att gemensamt titta på hållbara lösningar för internflyktingarna så att de antingen kan flytta tillbaka till sin hembygd eller få stöd för att etablera sig i sin nya kommun.

Är Sverige direkt involverat i fredsförhandlingarna? 

Nej, förhandlingarna mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan äger rum i Havanna på Kuba men Sverige deltar inte i förhandlingarna där.

Hur har fredsförhandlingarna påverkat colombianerna, alltså det civila samhället?

En stor majoritet av Colombias befolkning vill ha fred. De är trötta på konflikten och allt våld. Samtidigt finns också personer som inte anser att man ska förhandla med en gerillagrupp utan att de ska bekämpas militärt. Slutligen finns det även en relativt stor grupp som är mer eller mindre likgiltiga inför fredsförhandlingarna och som även har en viss skepsis till att förhandlingarna ska leda till verklig förändring.
De personer som bor i regioner där konflikten är som mest intensiv är också de som allra mest önskar att fredssamtalen ska lyckas.

Vilka är utmaningarna?

En utmaning är att fredsbyggande tar lång tid. Även om fredssamtalen lyckas och det blir ett fredsavtal kommer det att krävas många år att återuppbygga förtroendet människor emellan. De konfliktdrabbade regionerna har enorma utvecklingsutmaningar och har även ofta svaga institutioner, arbetstillfällen behövs för såväl f d gerillasoldater som civilbefolkningen. En annan utmaning är att staten måste ha förmåga att ”återta” de territorier där gerillan har haft kontroll och undvika ett ”säkerhetsvakuum” som då snabbt kan fyllas av organiserad brottslighet. En annan utmaning är att människor som levt i konfliktområden under så många år måste få se och känna att freden levererar – ”peace dividens”. De måste få en konkret och positiv förändring i sitt liv relativt snabbt efter att fredsavtalet undertecknas.

Vilka är möjligheterna att det denna gång blir ett fredsavtal efter att så många tidigare försök har misslyckats?

Jag är optimist. Colombia förtjänar fred. Det finns så många engagerade och duktiga colombianer som arbetar för fred. Jag möter dem dagligen i mitt jobb. Det är en historisk möjlighet som Colombia nu har att få till ett fredsavtal. Vår roll är att stödja Colombias fredsansträngningar – politiskt och finansiellt. Vi kommer inte att bygga freden – det gör colombianerna. Men vi kan finnas med i detta historiska moment och ge stöd till fredsbyggande, till demokrati och institutionsstärkande, till kvinnor som aktörer för fred och till de förändringsaktörer som under hot och med risk för sitt eget liv dagligen verkar för en fredlig lösning på konflikten i Colombia.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän