Resultat av svenskt humanitärt bistånd

Foto: Sida

Ökade humanitära behov ställer högre krav på behovsbedömningar

Publicerad: 10 september 2013 Uppdaterad: 25 juni 2014

Globala humanitära behov ökar drastiskt och resurser räcker inte till. Samtidigt saknas en heltäckande, jämförbar och tillgänglig bild av globala humanitära behov. Som världens tredje största bilaterala givare av humanitärt bistånd arbetar Sverige med att påverka agendan för hur man bäst ska stärka det humanitära systemets kapacitet att utföra behovsbedömningar.

Finansieringen av humanitärt bistånd ökar bland världens givare, men dessvärre inte i samma höga takt som behoven. Att de humanitära behoven ökar har sin grund i fler komplexa humanitära kriser och naturkatastrofer. Därför är behovet av en heltäckande, jämförbar och tillgänglig bild av de humanitära behoven en av det humanitära systemets viktigaste utmaningar. Trots vissa förbättringar är bristen på övergripande behovsanalyser en svaghet i det humanitära systemet.

I den nyligen publicerade portföljanalysen av Sveriges humanitära bistånd 2013, som ger en översikt över Sveriges humanitära bistånd under perioden 2005-12, identifieras behovsbedömningsfrågan som en nyckel för att förbättra det humanitära biståndets förmåga att svara upp mot humanitära behov. 

Under 2012 utgjorde Sveriges humanitära stöd 6 procent av världens samlade humanitära bistånd, vilket gör oss till den tredje största bilaterala humanitära givaren efter USA och Storbritannien. De senaste åtta åren har 35,8 miljarder kronor utav det svenska biståndet använts till humanitära insatser runt om i världen.

56 procent av det svenska humanitära biståndet utgick från Sida och den största delen (69 procent) kanaliserades via FN, baserat på dess specifika mandat; roll att leda, samordna och genomföra humanitära insatser. De tre största mottagarorganisationerna inkluderade FN: flyktingorgan (UNHCR), FN:s livsmedelsprogram (WFP) och Internationella Rödakorskommittén (ICRC). De fem humanitära kriser som mottog mest svensk humanitärt stöd var Sudan (inkl. Sydsudan), DR Kongo, Palestinska områdena, Afghanistan och Somalia.

Så många fick hjälp

Den humanitära portföljanalysen utgör också ett underlag för förbättrad resultatrapportering och analys. För första gången har kvantitativa svenska resultat räknats ut på global nivå inom de livräddande sektorerna. Genom svenskt humanitärt bistånd 2011 fick över 364 000 undernärda barn nutritionstillskott, 1,5 miljoner nödlidande människor tillgång till rent vatten, 2,8 miljoner nödlidande människor tillgång till mat-bistånd, över 300 000 skolbarn förbättrade utbildningsmöjligheter, 2,5 miljoner människor vaccinerades för mässlingen och nära 80 000 familjer tog emot livsmedelsstöd.

Att vidareutveckla biståndseffektivitet och att stärka uppföljning och global rapportering är områden där det svenska humanitära biståndet kan förbättras ytterligare. Det är också viktigt att stärka länken mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Francois Landiech, som är en av Sidas handläggare för humanitära frågor och arbetar på  Ambassaden i Burkina Faso ger ett exempel:

– När det sker en akut matbrist, som när skörden i landet slog fel 2011, så kan vi gå in med humanitärt stöd till exempelvis vaccinering av boskap, som annars skulle dö. Men nästa år, när den akuta humanitära krisen är över, då måste vi se till att det finns ett program som inkluderar detta i det reguljära utvecklingssamarbetet, säger han.

Adriana Otoya berättar från sin roll som handläggare för humanitära frågor på Ambassaden i Bogota:

– I Colombia behöver vi hitta hållbara lösningar för de runt fem miljoner internflyktingar som finns i landet. Det kan handla om folk som varit på flykt i 10 år, och då gäller det inte bara om att få fram mat och vatten, utan att t.ex. ge ekonomiskt stöd till att skapa bättre försörjningsmöjligheter. Här behöver humanitära och utvecklingsaktörer jobba tillsammans.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän