En kvinna i den kurdiska delen av Iraq röstar i parlaments- och presidentvalet 2009.

Foto: UN Photo/Rick Bajornas

Bistånd ska minska fattigdom och förtryck

Publicerad: 5 november 2013 Uppdaterad: 25 juni 2014

Bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Så låter regeringens nya svenska biståndsmål. Samtidigt visar forskning att det som hämmar mänsklig utveckling inte är brist på demokrati, utan snarare dåliga samhällsinstitutioner och korruption.

– Det nya målet för svensk biståndspolitik handlar inte om att förändra inriktningen på biståndet utan att förtydliga vad målet är. Regeringen vill lyfta fram fattigdomsuttrycket i flera dimensioner, men även rättighetsaspekten, förklarade Ann-Sofie Nilsson, utrikesråd på UD under det seminarium om de nya biståndsmålen som i förra veckan anordnades av *Expertgruppen för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd.

Målet för svenskt bistånd ska inte bara handla om att lindra fattigdom, utan biståndet ska bidra till ”förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.”

Biståndsexperten Bertil Odén gjorde en historisk tillbakablick och slog fast att det nya utökade målet ligger helt i linje med de senaste sju årens ökning av biståndet till demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisefrågor. Men han ansåg inte att det nya målet i sig innebär en förändring av biståndspolitiken.

– Det här är vad man kallar utopiska mål, det kan snarare jämföras med ett företags ”vision statement”. Det som verkligen styr biståndet är målen på lägre nivåer, i policydokument och strategier.

Samtidigt är det första gången som det tas fram ett övergripande mål för det som i regeringens budget kallas utgiftsområde 7: Internationellt bistånd och Reformsamarbete i Östeuropa, där det förstnämnda haft fattigdomsminskning som mål.

Dålig samhällsstyrning hämmar mänsklig utveckling

Orsakerna till världens problem handlar inte om brist på pengar, teknik eller medicin utan om dåliga samhällsinstitutioner. Det menade Bo Rothstein, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ansvarig för QoG-institutet som forskar på korruption och kvalitet i samhällsstyrningen. Biståndspolitiken har oftare betonat vikten av demokrati snarare än kvalitén på samhällets institutioner. En politik som enligt Bo Rothstein inte leder till välfärd:

– Om vi jämför vårt bästa mått på demokrati – dvs. hur väl valen fungerar och hur väl man respekterar människors rättigheter – med mänsklig välfärd i olika länder så kan man inte se att demokrati lett till bättre och längre hälsa, inte heller till mänsklig utveckling. Samma sak med fattigdom; det finns ingen koppling mellan det och demokrati, men fattigdom och korruption hänger starkt ihop.

Han lyfte fram Sydafrika som ett exempel, där medellivslängden sjunkit trots införande av demokrati, liksom Kina, som överträffar den demokratiska staten Indien vad gäller mänsklig välfärd.

Det sociala kapitalet, eller social tillit, är en av demokratins grundbultar. Det som skapar social tillit är hur människor uppfattar de offentliga myndigheterna. Om man ser lokala politiker, lärare och läkare som korrupta, då får man själv en låg tilltro till hela systemet. I en studie genomförd i södra Europa 2010 svarade 80 procent av alla tillfrågade människor att de uppfattade sjukvård, polis eller utbildningssystemet som korrupt. Samtidigt var det bara runt 10 procent som uppgav att de blivit tillfrågad om muta.

– Vår slutsats är att mutor är det mindre problemet. Det människor främst reagerar mot är orättvis behandling och favoritism, att man får jobb om man har rätt partitillhörighet, eller byggnadstillstånd om man har rätt kontakter. Det visar på en tydlig koppling mellan korruption och mänskliga rättigheter, sa Bo Rothstein.

Civilsamhällets roll som watchdogs

Stöd till civilsamhällets organisationer utgör en del av Sidas arbete för att bidra till ökad demokrati och mänskliga rättigheter. Men enligt Bo Rothstein har frivilligorganisationer inte visat sig bidra till **demokratiseringsprocesser i exempelvis Sydeuropa och Latinamerika. Det finns t.o.m. studier som visar på att ett engagemang i dessa kan minska den sociala tilliten och tilltron till myndigheter, genom att förstärka ett vi-och-dom-tänk.

Anna Nilsdotter, vice vd på ENACT (som arbetar med hållbar affärsutveckling), och med tidigare erfarenhet från bl.a. Amnesty och Läkare utan gränser, höll med om institutionernas stora betydelse. Men hon försvarade samtidigt frivilligorganisationernas arbete:

– Människor kan behöva hjälp att utkräva det som de har rätt till från sitt lands institutioner, och här kan organisationer ha en viktig roll i att stötta dem.

 Agneta Johansson vid ILAC, (som arbetar för att stärka länders rättsystem), påpekade också vikten av att stödja människorättsgrupper i deras roll som blåslampa på politiker, när dessa inte reagerar på kränkningar.

– Men de verkliga MR-arbetarna, det är byråkraterna, som behandlar ditt ärende i domstolen istället för att lägga filen underst i högen för att du inte betalar, sa hon.

En fråga som kom upp är var biståndet kan göra bäst nytta för att hjälpa människor under förtryck: ska man satsa på demokratibistånd eller hellre ge stöd till god samhällsstyrning?

– Historiskt sett så lyckades alla stabila demokratier i Västeuropa knäcka problemet med hög korruption och problem i förvaltningen innan de blev demokratier. Demokrati är bra, men det räcker inte för att åstadkomma förändringar, då är det viktigare att satsa på god samhällsstyrning, svarade Bo Rothstein.

Expertgruppens ordförande Eva Lindström sammanfattade seminariet med att det är fattigdom och förtryck som kommer styra det framtida biståndet och att institutionerna har en viktig roll. Vilka effekter det sedan kommer att få på Sveriges bistånd, det är något för Expertgruppen att utvärdera.

 

* Expertgruppen för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd är en kommitté som inrättades den 31 januari 2013 och ersätter den tidigare myndigheten SADEV.
Expertgruppens uppdrag är att beställa, sammanställa, genomföra och kommunicera utvärderingar, analyser och studier om biståndets genomförande, resultat och effektivitet. 

** Det finns även andra studier som visar på kopplingen mellan bistånd och demokrati, vilket bland annat diskuterades under ett forskningsseminarium anordnat på Sida av forskningsprogrammet ReCom 2012.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän