Bönder använder vatten från en vattenreservoar när de planterar grönsaker i Norte de Potosí.

Foto: GIZ-PROAGRO

Miljöproblemen kräver ändrat bistånd

Publicerad: 12 juni 2013 Uppdaterad: 25 juni 2014

Bistånd kan inte rädda vår planet från de miljömässiga utmaningar den står inför, men det kan bidra till att bygga upp de institutioner, ramverk och kapacitet som krävs för att hantera problemen. Om givarinsatserna ska lyckas krävs ett fokus på såväl låginkomst- som medelinkomstländer.

Bistånd till miljö- och klimatinsatser har ökat stort de senaste 20 åren, men har vi lyckats kombinera utvecklingsagendan med klimatagendan? Och hur kan bistånd ytterligare bidra till att nå den omställning som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser? Det var några av de frågor som diskuterades vid Sidas Development talk seminarium, där forskning från FN-universitetets ReCom-program presenterades.

Att förena de tre målen om utveckling, anpassning till klimatförändringar och minskning av växthusgaser är viktigt för att nå en hållbar utveckling. Men medan de två första målen ofta går hand i hand så har de internationella ansträngningarna för att minska klimatförändringarna varit mindre lyckade.

– Vi har idag många institutionella initiativ, såsom REDD, Global Environment Facility och Green Climate Fund, men de funkar inte, för utsläppskurvan har fortfarande inte börjat svänga nedåt, sa Channing Arndt från Köpenhamns universitet.

Idén bakom initiativen är bra menade han, men de bygger på att det finns en aktiv koldioxidmarknad (GHG pricing), vilket inte är fallet. För att det internationella samarbetet ska lyckas krävs bättre ramverk och en politisk vilja med djärva reformer. Här har biståndet en viktig roll som katalysator.

Från låg- till medelinkomstländer

När biståndet grundades var målsättningen att förbättra situationen för fattiga människor i fattiga länder. Men idag bor tre av fyra fattiga i medelinkomstländer, vilket gör att biståndet måste balanseras mellan såväl låginkomst- som medelinkomstländer fortsatte Finn Tarp, chef för FN-universitetet UNU Wider.

– Medelinkomstländerna har en viktig roll att spela för att hantera de globala miljöproblemen. Dessutom är det bland utvecklingsländernas medelinkomstländer som den största andelen samt ökningen av växthusgaser sker idag, sa han.

Biståndsminister Gunilla Carlsson höll inte med om att biståndet har en viktig roll för att minska utsläppen av växthusgaser:

– Vi kan inte hejda klimatförändringarna genom bistånd, men vi kan förbättra situationen för dem som drabbats genom att stödja anpassningsinitiativ. Vi måste planera för en planet där människor kan vara med och påverka sin egen utveckling, och se till att alla har en möjlighet att göra sin röst hörd och ställa någon till svars när vattnet blir förgiftat eller all fisk tar slut, sade hon.

 Gunilla Carlsson betonade också vikten av att satsa på forskning och evidensbaserad kunskap, och lyssna mer till dem som lever i utvecklingsländer.

En bra dialog mellan givare och mottagarländer är avgörande för att klimatinsatser ska kunna bli framgångsrika, och det är mottagarlandet som måste äga den dialogen, menade Stephen Nano Atio Arthur, tidigare minister i Ghana.

Den danske ministern för utvecklingssamarbete, Christian Friis Bach, lyfte fram budgetstödet som en bra metod för att reformera relationen mellan givar- och mottagarländer, och påpekade samtidigt att hans uppfattning om budgetstödet skilde sig från sin svenska kollegas.

När man på 90-talet talade om förändringar i vår miljö fokuserades det ofta på hinder, kvoter och bindande avtal, vilket de fattiga länderna såg som ett hinder för utveckling, fortsatte Christian Friis Bach. Idag har vi lärt oss att alla måste få vara med men att utvecklingen måste vara hållbar, och här är energi och jordbruk viktiga delar:

– Vi måste vara mer innovativa och hitta nya sätt att kombinera utvecklingsagendan med klimatagendan. Men det är slut med skuldspelet nu, om vem som orsakat vad och vem som ska betala. Vi sitter alla i samma båt, för ”the world comes as a package”.

ReCom  är ett forskningsprogram som koordineras och genomförs av UNU-WIDER  som är en del av FN-universitetet. Förutom Sida stöds ReCom också av danska Danida. Uppdraget är att utifrån de svenska och danska regeringarnas prioriteringar för bistånd och utveckling sammanställa existerande forskning och bidra med ny kunskap.

Läs mer om ReCom's forskning om Aid and our changing environment.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän