Den unga generationen i Östtimor har stora utmaningar framför sig.  Sveriges stöd under de senaste åren har koncentrerats till utbildning samt demokrati och mänskliga rättigheter. Här förbereder en flicka ris på ett barnhem utanför Baucau, landet andra stad efter huvudstaden Dili.

Foto: Sida/Eva Atterlöv Frisell

Utbildningsstöd viktigt för demokratin i Östtimor

Publicerad: 13 december 2013 Uppdaterad: 25 juni 2014

Sverige har bistått Östtimor i femton år, varav elva som självständig stat. När nu utvecklingssamarbetet avslutas har man kommit en god bit på vägen mot ett demokratiskt samhälle.

När Sverige nu avslutar mer än 15 års stöd till Östtimor är det med flera positiva resultat i bagaget. Det unga landet har tagit stora steg på vägen från en bräcklig självständighet till ett demokratiskt samhälle. Valet 2012 var ett kvitto på det; för första gången genomfört i egen regi, och med godkänt betyg av såväl omvärlden som landets medborgare.

Det bilaterala utvecklingssamarbetet med Östtimor inleddes på allvar 1998, strax före folkomröstningen om självständighet. Efter att FN-ledda fredsstyrkor tagit över styret för att stoppa de blodiga angreppen på civilbefolkningen blev landet självständigt 2002. Från att ha fokuserat på humanitär hjälp och fredsbyggande de första åren har Sveriges bistånd senare gått till att bygga upp staten, framför allt genom satsningar på utbildning och rättsväsendet. De senaste årens stöd har även inriktats på demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, bland annat har stöd riktats till Östtimors enda ombudsmannaämbete. för mänskliga rättigheter.

Ett exempel på konkret resultat av svenskt bistånd är den nationella kapacitet som byggts upp med hjälp av det fyraåriga stödet till valcykeln. Det var viktigt att inte bara ge stöd under själva valen, utan att bygga upp en långsiktig kapacitet hos Östtimors egna valmyndigheter. Slutresultatet blev att president- och parlamentsvalet 2012 för första gången genomfördes på egen hand, med endast begränsat stöd från FN. Enligt FN och EU genomfördes valet dessutom på ett trovärdigt och transparent sätt.

 – Att ett land själv kan arrangera och ta ansvar för att genomföra fredliga och rättvisa val, det utgör en av grundbultarna i en demokratisk samhällsordning, och var även viktigt för östtimoresernas självkänsla, säger Eva Atterlöv Frisell, programhandläggare för Östtimor på Sida.

Eftersom Sverige inte haft något kontor på plats i landet har det svenska stödet till Östtimor gått via UNICEF:s utbildningsprogram, där Sverige varit den största givaren i många år, samt via FN:s utvecklingsprogram UNDP. Utbildning har varit enormt viktigt för att bygga upp Östtimor efter självständigheten. Det är ett eftersatt område med fortsatt stora behov, trots många års stöd. Ett annat viktigt område var rättsväsendet, som Sverige varit med och bygga upp genom ett UNDP-finansierat program.

 – Det fanns mycket få utbildade personer kvar i Östtimor efter 1998. UNDP:s program har därför jobbat med att utbilda östtimoreser för att få fram åklagare, domare och försvarare. 
En nyligen genomförd utvärdering av Sveriges stöd till Östtimor mellan 1998 och 2013 visar att antalet nationella domare och åklagare ökat och de flesta rättsfall idag hanteras utan stöd från internationell personal.

Att Sverige nu avslutar sitt utvecklingssamarbete den sista december 2013 ligger i linje med politiken att koncentrera utvecklingssamarbetet till färre länder. Östtimor har dessutom hittat egna inkomstkällor i form av gas och olja, vilket kan bidra till landets ekonomiska utveckling. Utmaningen för landet är att inkomsterna från naturresurserna verkligen kommer alla till del.

En av slutsatserna i utvärderingen av Sveriges stöd till Östtimor är att det tar tid att bygga upp en demokratisk stat, upp till 30 år. I det perspektivet har Östtimor bara kommit halvvägs.

 – Det tar lång tid att bygga upp kapacitet hos människor och institutioner på lokal nivå, och mer arbete behövs. Men de satsningar vi varit med och finansierat, de har lett till stora steg på vägen mot att bygga upp ett starkt demokratiskt samhälle, säger Eva Atterlöw Frisell.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän