Man i motorcykeltaxi i Dar es Salaam.

Foto: Global Reporting/Susanna Wasielewski Ahlfors

Tanzaniabiståndet 50 år

Publicerad: 4 december 2013 Uppdaterad: 25 juni 2014

Idag inleds två dagars firande av 50 års utvecklingssamarbete mellan Sverige och Tanzania. De långvariga relationerna har lett till flera positiva resultat och bidragit till såväl hög läskunnighet som införandet av ett flerpartisystem. Firandet kommer att ske i Dar es Salaams Kulturhus, som i sig är byggt med hjälp av svenskt bistånd.

Mer än tusen personer väntas under firandet komma och lyssna på paneldiskussioner, titta på danser och dokumentärfilmer, delta i barnaktiviteter, samt besöka den marknad där svenska företag och samarbetsorganisationer ska visa upp sitt arbete.

I mer än 50 år har samarbetet mellan Sverige och Tanzania involverat nästan alla delar av samhället, från utbildning, hälsa, vatten, kultur och miljö till energi, infrastruktur, naturresurser och den privata sektorn. Aktörer från civilsamhället, kyrkosamfund, privata sektorn, politiska partier, forskningsinstitutioner, kommuner och myndigheter har alla deltagit i samarbetet med Tanzania.

– Jag minns mycket väl den positiva stämningen i det svenska utvecklingssamarbetet på 1960-talet och 1970-talet. Man hyllade liberala värderingar, ömsesidig respekt och broderskap. Den svenska allmänheten var också väldigt engagerad, berättar Anna Tibaijuka, minister för land och bebyggelse i Tanzania.

Inom utbildningssektorn i Tanzania har Sverige stött skolprojekt, vuxenutbildningar, uppbyggandet av folkhögskolor samt forskning. Ett lyckat exempel under de första decennierna var en alfabetiseringskampanj: 

– Tanzania blev ett av de första länderna i Afrika att uppnå 98 procent läs- och skrivkunnighet, vilket fick erkännande över hela världen. Det kontinuerliga stödet från Sverige var avgörande för att vi skulle lyckas, säger Dr Salim A. Salim, tidigare premiärminister i Tanzania.

Långtgående relationer

Samarbetet mellan Sverige och Tanzania går i själva verket ännu längre tillbaka, ända till 1930-talet då svenska missionärer kom till Tanzania. En av dessa var Barbro Johansson, eller Mama Barbro som hon kallades, som anlände 1946 för att sätta upp en flickskola i nordvästra Tanzania. Senare blev hon medborgare i landet och aktiv inom politiken som både parlamentsledamot och minister. Högst på Mama Barbros dagordning stod alltid flickors utbildning

Sverige och Tanzania inledde tidigt ett samarbete inom energisektorn med byggandet av Kidatu vattenkraftsverk. Detta följdes av andra vattenkraftverk och gick sen över till stöd för elektrifiering av landsbygden. Elektrifieringsarbetet mellan 2005-2009 har lett till att det finns lampor i klassrummen och att fler kvinnor som föder barn överlever när det finns el på hälsoklinikerna.

Men inte alla industriprojekt har varit framgångsrika. Pappers- och massafabriken i Mufindi  är ett projekt som finansierades av Världsbanken och Sverige. Projektet visade på de många utmaningar ett så stort projekt kan ha i en miljö där det finns begränsade kunskaper i att leda företag och problem i försörjningskedjan.

Stöd i befrielsearbetet

Tanzania och Sverige arbetade även tillsammans på den internationella arenan. Enligt Tanzanias tidigare utrikesminister, Salim A. Salim, var Sverige var en av få västländer som stödde befrielserörelserna i Afrika i kampen mot kolonialism och apartheid, både genom diplomatiska åtgärder och i form av humanitärt och organisatoriskt stöd.

– Vi uppskattade verkligen det svenska ställningstagandet. Tanzanias och Sveriges politik sammanstrålade här i en för Afrika så avgörande fråga, vilket också stärkte relationerna mellan våra länder, säger Dr Salim A. Salim.

Landets ekonomiska politik ledde till en ekonomisk och finansiell kris som kulminerade i mitten av 1980-talet. IMF och andra givare verkade för att införa ett tufft strukturanpassningsprogram som skulle minska de offentliga utgifterna och främja en långsiktig tillväxt. Många andra givare ställde in sitt stöd till Tanzania, men Sverige hade en aktiv roll både i att skriva av skulder och att argumentera för behoven av att behålla utgifterna inom den sociala sektorn så långt som möjligt:

Under 1980-talet och framåt samarbetade Sverige och Tanzania inom ett antal regionala program med anknytning till vatten och sanitet, samt förvaltning av naturresurser. Hälsa och sanitet och vattenprogrammet HESAWA bedrevs i Lake Victoriaområdet mellan 1985-2002. Programmet ledde till en minskning av vattenrelaterade sjukdomar. Det var också en föregångare inom jämställdhetsarbetet. Flera naturresursprogram och initiativ inom skogssektorn följde, vilka har gett bättre inkomstmöjligheter samtidigt som naturresurser bevarats i de aktuella områdena.

Många reformer de senaste decennierna

Under 1990-talet inleddes processen med att införa flerpartisystem i Tanzania. Sverige kunde spela en aktiv roll i den dialog som ledde till att de ledande politikerna accepterade ett första flerpartival 1995, följt av valen 2000, 2005 och 2010. Idag syns en utveckling mot en allt djupare demokrati där olika samhällsaktörer får en allt större roll.

Dagens Tanzania är fortfarande ett land i förändring, både politiskt och ekonomiskt. Resan från en statsledd ekonomi till en marknadsekonomi, och från en enpartistat till ett flerpartisystem pågår fortfarande.

I maj 2013 beslutade den svenska regeringen att anta en ny sjuårig strategi för Tanzania. Strategin bygger på tre resultatområden och betonar vikten av ekonomisk tillväxt för minskad fattigdom, utveckling av den privata sektorn och mänskliga rättigheter och öppenhet som viktiga faktorer för ett demokratiskt samhälle. Den ser också att det civila samhället och den privata sektorn blir allt viktigare partner i samarbetet.

Läs mer om nya resultatstrategin och Sidas arbete i Tanzania.  


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän