En ny modell för konflikthantering mellan arbetsmarknadens parter har lanserats i Ukraina.

Foto: Sida

Marknadsekonomin i Ukraina stärks med svenskt stöd

Publicerad: 10 december 2013 Uppdaterad: 25 juni 2014

En EU-ansökan kanske dröjer. Men arbetsmarknaden i Ukraina är på väg att reformeras, med stöd av Sida. Nyligen presenterades en ny, svenskinspirerad modell för konfliktlösning som de ukrainska parterna på arbetsmarknaden står bakom.

Torsdagen den 5 december, samtidigt som protesterna rasade på Kievs gator mot den ukrainska regeringens beslut att inte stärka relationerna till EU, togs ett litet men viktigt steg för att stärka marknadsekonomin i landet.

Då presenterades den nya modell för konfliktlösning som de ukrainska parterna på arbetsmarknaden – fack och arbetsgivare – varit med och tagit fram, med stöd av det svenska medlingsinstitutet MI och dess ukrainska motsvarighet NSPP. Sida har bidragit med 10 miljoner kronor till projektet som startade 2011 och avslutas nu till årsskiftet.

 - En grundtanke är att arbetsmarknadstvister inte alltid behöver hanteras av en domstol, utan kan lösas av parterna själva genom kollektivavtal och medling, säger Kurt Eriksson, chefsjurist på Medlingsinstitutet och en av de ansvariga för projektet.
Det är helt nytt för Ukraina. Där förs alla tvister vidare till ett tidsödande och byråkratiskt domstolsförfarande. 

Ett funktionellt konfliktlösningssystem för arbetsmarknaden ska klara av att hantera tvister om till exempel lön, arbetsvillkor och uppsägningar på ett snabbt och rimligt sätt, så att risken för kostsamma arbetskonflikter minimeras. Den modell som de ukrainska parterna nu enats om följer praxis för EU-länder, med en tydlig inspiration av svensk partssamverkan.

 - Det nuvarande regelverket kom till när Ukraina var en del av Sovjetblocket och inte hade marknadsekonomi. Sedan 1990, när Ukraina blev en självständig stat, har man gjort mängder av tillägg och ändringar, vilket gjort det än mer svårhanterligt, berättar Kurt Eriksson.

Det var parterna själva som begärde svensk hjälp att utveckla en modern konfliktlösningsmodell. De hade tidigare medverkat i Labour Market Dialogue, LMD, ett Sida-finansierat program för att reformera arbetsmarknaden med svenska fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer som samarbetspartners, och ville fortsätta samarbetet med Sverige.

 - LMD var väldigt framgångsrikt. Från att knappt ha samtalat med varandra utvecklade de ukrainska parterna fungerande kontakter och fick förtroende för varandra – och för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Och det som återstod var just att reformera sättet man löser konflikter på.

Även om de ukrainska parterna var motiverade och engagerade var det ingen enkel match att enas om en ny tvistelösningsmodell, konstaterar Mirja Peterson, Sida, Sida-chef på ambassaden i Kiev när projektet startade.

 -   Det här är ett nyskapande projekt, som banat väg för annorlunda lösningar. Att resultatet blev så bra beror på duktiga experter från både svenskt och ukrainskt håll – och att tillräckligt många av de ukrainska partsföreträdarna var progressiva och beredda att tänka nytt. 
Särskilt den yngre generationen har insett att det måste till reformer på arbetsmarknaden om tillväxt och utveckling ska ta fart.

Nästa stora steg är att övertyga politikerna i Ukrainas parlament om modellens fördelar. Det behövs nämligen en del lagändringar för att den ska kunna genomföras. Vidare krävs det rejäla informationskampanjer till arbetstagare, arbetsgivare och andra berörda om de nya reglerna och utbildning för de partsföreträdare på olika nivåer som ska hantera tvistelösningen.

Den ukrainska regeringen har i dagarna stoppat närmandet till EU, som det verkar till förmån för ett utvecklat samarbete med Ryssland, och den politiska situationen är mycket turbulent. Är det verkligen troligt att den här reformen, som underlättar marknadsekonomin och på sikt ett EU-inträde, kommer att genomföras?

 - Mycket talar för det, menar Mirja Peterson.  Parterna vet att oavsett vilken väg Ukraina väljer när det gäller EU så behöver arbetsmarknaden moderniseras. Dagens tidsödande och ineffektiva system för konfliktlösning orsakar onödig oro på arbetsplatserna och kostar därmed stora summor varje år. Och om man väljer att närma sig EU framöver så har man med den här reformen tagit ett viktigt steg.

Kan den ukrainska modellen spridas vidare? Dåligt fungerande partssystem och konfliktlösningsmodeller som försvårar för företagande och tillväxt finns ju i många länder.

 - En viktig förutsättning är att det finns hyfsat välfungerande och legitima arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer som kan hantera ett konfliktlösningssystem, sammanfattar Kurt Eriksson. Det gör det i Ukraina och en del andra tidigare öststater. Men i länder med svaga partsorganisationer krävs det helt andra lösningar.

Faktaruta

Projektet Resolution of Labour Disputes Ukraine startade 2011 och avslutas till årsskiftet 2013/14.

Ansvariga kontraktsparter med Sida har varit Medlingsinstitutet (MI), representerat av Kurt Eriksson, chefsjurist vid MI, och Olexander Okis, chef för det ukrainska medlingsinstitutet NSPP.

Projektledare för projektet, liksom för det tidigare LMD projektet, har varit Irina Bontch-Osmolovskaia Norström.

Kurt Eriksson har också medverkat som svensk representant i den expertgrupp som medverkat i utformandet av den nya modellen, tillsammans med Gunilla Runnquist, tidigare förhandlingschef för Lärarförbundet och numera medlare och domare i Arbetsdomstolen, AD, samt Göran Trogen, tidigare bl. a. VD för arbetsgivarorganisationen Almega, ILO-representant samt domare i AD. I expertgruppen ingick också representanter för de ukrainska fackföreningarna och arbetsgivarorganisationerna.

Sida har bidragit med totalt 10 miljoner kronor under projektperioden.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän