Urban Sjöström, , ansvarig för biståndet till Somalia, i samspråk med representanter för den svensk-somaliska diasporan.

Foto: Agneta Sundgren/Sida

Djärv strategi ska hjälpa utsatt Somalia

Publicerad: 30 augusti 2013 Uppdaterad: 25 juni 2014

En ny resultatstrategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Somalia har nyligen beslutats av regeringen. Strategin presenterades vid ett möte på Sida för samarbetsparter inklusive den svensk-somaliska diasporan.

Nya möjligheter har öppnats genom den nya federala regeringen som har en stärkt legitimitet jämfört med tidigare. Säkerhetsläget som tidigare hade förbättrats, inte minst i Mogadishu, har för närvarande åter blivit sämre och innebär stora utmaningar för utvecklingssamarbetet i landet.

Den nya långsiktiga resultatstrategin för Sveriges bistånd till Somalia sträcker sig över fem år och innebär en tredubbling av det långsiktiga stödet plus fortsatt humanitärt stöd. Totalt kommer stödet att uppgå till en och en halv miljard kronor och omfatta områdena mänsklig säkerhet och försörjning, hälsa och jämställdhet samt demokrati och mänskliga rättigheter.

 - Det här är ett djärvt beslut av regeringen, sa Urban Sjöström, ansvarig för biståndet till Somalia. Både långsiktigheten och storleken. Vi är kanske den enda givaren som idag kan säga att vi går in med omfattande stöd under fem år.

Det ska bli konkreta insatser med konkreta resultat. Några exempel:

Fler människor ska få rent vatten och förbättrad sanititet, barnadödligheten ska minskas och fler, särskilt unga, ska kunna försörja sig. Befolkningen i Somalia är ung. Cirka 70 procent är under 30 år och arbetslösheten bland dem är mycket hög. Det ökar riskerna för att kriminella aktörer och väpnade grupper med flera knyter dem till sig. Därför måste nya försörjningsmöjligheter sökas. Förutom statsningar på unga, ska särskilt fokus ligga på kvinnor genom exempelvis stärkt egenmakt och ökat deltagande i politiska processer. Vidare kommer insatser göras för att motverka könsrelaterat våld eftersom det är mycket utbrett. Särskild kraft kommer också att läggas på att förstärka media eftersom medierna spelar en viktig roll för demokratisering och journalister lever under stora säkerhetshot.

Brain-gain istället för brain-drain

Den somaliska diasporan i Sverige hade många frågor till Sida när Urban Sjöström presenterade den nya strategin. En av de nya satsningarna, att personer från diasporan kan söka jobb och placeras vid somaliska myndigheter, väckte stora förhoppningar. Däremot fanns synpunkter när det framkom att satsningen inte var knuten till just svensk-somalier, utan till somalisk diaspora överallt i världen. Ansökningarna, som ska gå till IOM (International Organisation for Migration) måste vara författade på engelska och svensk-somalier måste ha svenskt medborgarskap för att kunna söka. Detta, menade flera av de närvarande svensk-somalierna, skulle göra det väldigt svårt för någon av dem att komma ifråga och önskemål om kvotering framfördes.
Urban Sjöström vidhöll dock att det handlar om att hitta de bästa personerna, vare sig de idag bor i Sverige eller någon annanstans i världen.

 - Diasporan blir för oss ett verktyg för en bättre utveckling i Somalia. Vi vill anställa personer från den svensk-somaliska diasporan så länge dessa visar sig vara bäst på att bidra till utvecklingen. I de fall då kandidaterna är likvärdiga kan det dock vara en fördel med koppling till Sverige.

Flera deltagare hade dock farhågor att svensk-somalierna kommer att bli utkonkurrerade av diasporan i USA och England i tidigt skede på grund av språkkravet i själva ansökningsformuläret. Den treåriga satsningen som inleds inom kort innebär att 60 personer (20 per år) anställs av IOM och förstärker olika myndigheter i Somalia inom områdena offentlig finansiell styrning, hälso- och sjukvård samt rättsväsende. Personerna är tänkta att bli placerade på premiärministerns kontor, finansministeriet, justitieministeriet, inrikesministeriet och hälsosministeriet. Syftet är ”brain gain” i stället för ”brain drain”, det vill säga diasporans kunskaper ska tas tillvara i Somalia och föras över till arbetsplatserna.

 - Det här blir ett bra tillskott som kan öka med tiden och komplettera andra program och stöd, säger Urban Sjöström, särskilt om man tänker på att det idag på myndigheterna i Somalia råder akut brist på utbildad personal.

Till satsningen kommer även knytas en speciell ungdomskomponent för att hjälpa unga somalier. 90 stycken som tagit examen i relevant utbildning kommer att bli del av projektet.

Möten får hållas på flygplatsen

Även om den långsiktiga trenden är försiktigt positiv, har säkerhetsläget i Somalia försämrats de senaste månaderna . För bara någon vecka sedan fattade organisationen Läkare utan Gränser det svåra beslutet att ta hem all personal från Somalia. Organisationen brukar annars finnas just i konfliktländer där få andra är närvarande och att organisationen nu drar sig ur drabbar somalierna hårt eftersom det inte finns någon fungerande sjukvård att tala om i det somaliska samhället.. Förra veckans dödsskjutning av en svensk politiker är ytterligare ett tragiskt exempel på det brutala våld som präglar stora delar av landet, inklusive huvudstaden.

 Det är mycket tråkigt, säger Urban Sjöström. Vårt eget resande till Mogadishu påverkas också. Efter ett antal allvarliga attentat mot till exempel FN hålls de flesta mötena på flygplatsen.

Den allvarligare hotbilden drabbar dessvärre även diasporan.

 - Ja, diasporan är lika utsatt som andra, säger Urban Sjöström. Blir man sekonderad i vårt projekt blir man dessutom en del av de offentliga institutionerna och då ökar riskerna. Det är av den anledningen vi använder IOM i vårt kapacitetsstöd eftersom de är etablerade i Somalia och har tillräckliga säkerhetsmekanismer på plats för att hantera den höga hotbilden.

Läs mer i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 - 2017.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän