Vila Olimpica, Maputo, Mozambique. Ur Africa is a Great Country, Jens Assur, 2012.

Foto: Jens Assur

Bilden av Afrika i förändring

Publicerad: 18 april 2013 Uppdaterad: 25 juni 2014

Den svenska bilden av Afrika domineras fortfarande av konflikter, katastrofer och fattigdom. Men samtidigt kommuniceras en nyare bild som visar på ekonomisk utveckling, investeringar och människor som handlingskraftiga aktörer. Det visar den nya undersökning som Sida presenterar idag.

Utvecklingen i många afrikanska länder har gått stadigt framåt de senaste 20 åren, men vår bild av kontinenten har inte följt med i samma takt. Foton från svältkatastrofer och extrem fattigdom gav en tongivande Afrikabild hos många svenskar på 80-talet. Den rapporteringen har förändrats stort och idag får de humanitära katastroferna långt mindre utrymme i media. Istället lyfts Afrika, söder om Sahara, fram som en växande investeringsmarknad. Konflikter och säkerhet dominerar också nyhetsflödet, och här förflyttar sig medielinsen norrut. Men fortfarande beskriver man Afrika som en enhetlig kontinent snarare än enskilda länder, och det svenska perspektivet dominerar.

Det var några av slutsatserna när Afrikabilden diskuterades på konsthallen Liljevalchs i Stockholm, mot en fond av Jens Assurs fotoutställning Africa is a Great Country på väggarna. Den undersökning som gjorts av TNS Sifo har studerat hur kontinenten skildras i svenska medier, insamlingskampanjer och läromedel år 2013.

Det svenska perspektivet på Afrika som investeringsmarknad blir särskilt tydligt i affärspressen, med rubriker som: ”Afrikansk välfärd – tillväxt öppnar för svenska vårdbolag.” Det är aktiva människor som står i fokus, människor som representerar framgång. Kvinnor finns skildrade men männen dominerar. Den generella bilden är den vite framgångsrike mannen i stadsmiljö .
Karin Svensson, reporter på tidningen Dagens Industri kände inte igen affärspressens skildringar från sitt arbete:

– Vi hade nyss en specialedition om Afrika där vi bland annat lyfte fram flera kvinnliga företagare. Att perspektivet kan upplevas som svenskt beror ju på att vi har en fast redaktion av svenska medarbetare. Men visst kan det vara en bra idé att ta in fler afrikanska skribenter på exempelvis debattsidan, sa hon

En genomgående slutsats från undersökningen är att det är landsbygdsmiljön som skildras, trots att 30 procent av afrikanerna idag bor i storstäder och urbaniseringstakten är hög. Afrikanen som stadsbo saknas även i insamlingsorganisationernas kommunikation, till skillnad från exempelvis Latinamerika eller Asien, där människor i fattiga förorter oftare får illustrera hjälpbehoven.

– Det beror helt enkelt på att 95 procent av vårt arbete i Afrika sker på landsbygden, där fattigdomen ofta är svårast, sa Christine von Sydow från organisationen Action Aid. De bilder vi visar skildrar vår verksamhet.

Syftet med insamlingskampanjer är att samla in pengar till människor i behov av hjälp. Ändå visar de undersökta organisationerna genomgående upp en bild av aktiva människor, med en handlingskraft att själva förändra sin situation. Många av kampanjerna har haft ett opinionsbildande syfte, och en vilja att skapa en identifikation med människorna som porträtteras. Afrika skildras som en ung kontinent, med stor potential. En fara med det starka bildfokuset på ensamma barn och unga är att det kan förstärka intrycket av utsatthet och maktlöshet.

Även i geografi- och samhällskunskapsböckerna får det mer urbaniserade Afrika en väldigt liten plats. Afrikas länder lyfts inte heller upp som exempel när man talar om handel, globaliserad ekonomi eller ICT, vilket bidrar till att skildra en kontinent som halkat efter i utvecklingen. Trots att många läromedel faktiskt lyckats fånga den positiva utveckling som sker så hänger inte bildspråket med. Liksom i insamlingskampanjerna finns ett fokus på barn och unga, och det genomgående intrycket är utsatthet, och en traditionell bild kopplad till fattigdom och katastrofer.

Svenskarnas syn på Afrika hänger inte med den förändring som skett de senaste åren, vilket bekräftas av årliga attitydundersökningar om exempelvis barnadödlighet eller läskunnighet. Något som frilansjournalisten Khaled Abdu från Eritrea höll med om:

– Den bilden som skapas av medierna idag är obalanserad, och har man väl skapat en negativ uppfattning är det svårt att ändra. Det går att skapa en ny positiv bild av Afrika, men det tar tid.

Om undersökningen:

Bilden av Afrika – en kvalitativ av den bild som förmedlas av Afrika har undersökt tre kanaler:

  • Massmedia: Dagens Nyheter, Svenska dagbladet, Sydsvenskan, SR Ekot, Veckans Affärer , Göteborgs-Posten, SVT Rapport, TV4-nyheterna, Dagens Industri under tidsperioden 2013-01-01 till 2013-03-23.
  • Insamlingskampanjer: för följande organisationers under 2012: Röda Korset, Läkare utan gränser, Rädda Barnen, Radiohjälpen, Action Aid.
  • Läromedel i samhällsvetenskap för högstadium och gymnasium i Sverige: Wergel, Karin m.fl. Samhälle idag, SOL 3000. Natur & Kultur 2010, Bengtsson, Bengt-Arne. Zigma 1, 2 och 3. Liber 2012, Brolin, Krister m.fl. Forum Samhällskunskap 123. Sanoma 2012, Östman, Peter. Geografi 1 och 2. Liber 2011, Thorstensson, Per m.fl. Geografi 7 och 8. Natur & Kultur 2008.  




Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän