Osman Sankoh som är chef för nätverket INDEPTH

Foto: Catarina Nilsson/Sida

Befolkningsstatistik ger bättre hälsovård

Publicerad: 17 september 2012 Uppdaterad: 26 juni 2014

För att planera hälsovården i ett land på ett rationellt sätt måste det finnas tillgång till data om befolkningens hälsa. Vilka sjukdomar är vanliga, medellivslängd, hur många kvinnor dör i samband med förlossning och så vidare. Sida stödjer nätverket INDEPTH som samlar in information och tar fram enkla system.

I Sverige har Statistiska Centralbyrån i uppdrag att samla in statistik kring svenskarnas hälsotillstånd. I våra samarbetsländer saknas ofta  nationella registreringssystem vilket gör att mycket lite information finns tillgänglig om befolkningsgruppers hälsa, dödsorsak, förväntad livslängd, barnadödlighet, mödradödlighet och förekomsten av HIV/AIDS. Konsekvensen blir att det är svårt att rikta hälsoinsatser till de områden där de skulle göra mest nytta.

INDEPTH är ett internationellt nätverk bestående av 43 demografiska forskningsstationer för befolkningsstudier  i 20 låg- och medelinkomstländer i Asien, Afrika och Oceanien. Genom dessa forskningsstationer följs sammanlagt 3, 2 miljoner människor  under lång tid, vilket ger unik information om befolkningstrender i dessa länder. De får basstöd av Sida för att ta fram befolkningsstatistik och på så sätt kunna effektivisera hälsosystem och riktade insatser. De stöttar även regeringar genom att planera nationella hälsoprogram baserade på aktuell forskningsdata. INDEPTH arbetar för att stärka forskningskapaciteten lokalt, och utövar policypåverkan nationellt och globalt.

Information blir till hälsovårdssystem

På många platser i världen kan man både födas och dö utan att det registreras i några system.  Men myndigheterna måste veta ”What is killing the people?”

 - Hur ska myndigheterna planera för hälsovård om de inte vet hur många som föds eller dör? Säger Osman Sankoh som är chef för nätverket INDEPTH.

Statistik och information om människors liv och rörelse från INDEPTHs forskningsstationer ligger till grund för att planera system för hälsovård.

 – Våra forskningsresultat har använts för att underbygga beslut om prioriteringar i hälsovården både på nationell och på regional nivå i olika länder.

Data från forskningsstationerna används till att analysera hur till exempel barnadödlighet kan förebyggas, att engagera samhällen att delta aktivt i åtgärder och som bakgrundsinformation i utvecklingen av hälsoprogram.

Ett exempel är när man under slutet av 90-talet började testa effekterna av att människor sover under myggnät som är behandlade med insektsmede på forskningsstationer i Ghana, Tanzania och Gambia. Resultaten, att det gjorde stor skillnad på förekomsten av malaria, publicerades i vetenskapliga tidskrifter och tack vare det är användning av näten nu en global rekommendation från WHO.

Ett annat exempel är Ghana som etablerar ett system med cykelbaserade sjuksköterskor i hela landet. Detta sedan man på en av INDEPTHs forskningsstationer vetenskapligt visat hur sjuksköterskor på cykel och moped nådde ut till fler människor på landsbygden och kunde åtgärda många enklare hälsoproblem. Om de misstänker allvarlig sjukdom hänvisar de vidare till läkare, men på det här sättet kunde många fler människor få hjälp med mindre åkommor i ett tidigt skede. Hälsoministeriet tog del av forskningsresultaten och införde sedan systemet i landet. 

INDEPTH började som en idé om att knyta samman redan existerande små forskningsstationer i Afrika som alla sysslade med befolkningsdata.
2001 kom man till Sida och presenterade det nya nätverket och dess idé.

  – Sida tog en risk här, säger Osman Sankoh, som valde att ge oss pengar för att utveckla en strategi. De såg att idén var hållbar och att behovet av informationen var stort.

Och det var verkligen en risk som lönade sig. Idag, tio år senare, finns det 44 aktiva forskningsstationer i nätverket och många exempel på hur forskningsresultaten har påverkat nationella hälsoinsatser. 
Idag har forskningsstationerna en bredare funktion, det samlas in mer social och ekonomisk data och inte bara information om befolkningens hälsa. De har även samarbeten med läkemedelsföretag för att undersöka effektiviteten och tillgängligheten av olika malariapreparat.

Metoden som blivit standard

Mest känt är ändå INDEPTH för metoden ”verbal obduktion” som är ett system som utarbetats i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO) för att registrera dödsfall . Det här är standard i höginkomstländer men i låginkomstländer både föds och dör människor utan att någonsin registreras.

 – Systemen finns formellt, men människors information når inte fram. Om en familj som förlorat ett barn själva måste ta sig till närmsta stad för att registrera dödsfallet är det lätt att det aldrig blir av, säger Osman Sankoh.

Därför har man utarbetat ett frågeformulär som forskningsstationernas personal använder för att kartlägga dödsorsaker. 1-4 gånger per år åker man ut och registrerar samtliga dödsfall i byarna. Personalen försöker utreda orsakerna genom att fråga närstående ett antal frågor. Frågeformuläret är idag standardiserat och ett ovärderligt verktyg. 

 – Förutom en känsla av att varje människa räknas och hör till, så är underlaget en del i att vidarebefordra information till myndigheterna. Om de vet varför människor dör, vet de också vilka åtgärder de ska fokusera på. På så sätt kan man bygga effektiva hälsosystem och människor får bättre liv!

Millenniemålen 4 och 5 fokuserar på minskad dödlighet bland barn och mödrar. För att nå resultat behövs riktade insatser. För att utforma effektiva insatser behövs tillförlitliga siffror och kartläggning av dödsorsaker. Utgångspunkten är tillförlitliga hälsoinformationssystem som kan ligga till grund för utformandet av nationella policyer.

Fakta

INDEPTH grundades 1998 och har fått 435 miljoner kronor i stöd från Sida sedan 2001. Nätverket har vuxit från 17 forskningsstationer till dagens 44, spridda över 22 länder och tre kontinenter.
Nätverket har bidragit till att förbättra hälsovården i många länder. Metoden ’verbal obduktion’ är numera standard och finns tillgänglig på WHOs webbplats   för de många länder som inte har annan möjlighet att samla in statistik kring dödsorsak.

 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän